Krafttag för mer jämställt och jämlikt Uppsala län

Fredag 12 april lanserade länsstyrelsen ”Strategi för ett jämställt och jämlikt Uppsala län 2024-2030”. Det innehåller identifierade utmaningar och områden i länet inom jämställdhet och jämlikhet med behov av samverkan framåt.

Ökad delaktighet i samhället, stärkt tillit, integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i civil beredskap, insatser mot diskriminering på arbetsmarknaden samt mer förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor är exempel på områden som lyfts i strategin.

Strategi för ett jämställt och jämlikt Uppsala län. Visioner, viljeinriktning och målområden för 2024–2030 Länk till annan webbplats.

– Det är långt kvar innan de nationella jämställdhetsmålen som riksdag och regering satt upp nås i Uppsala län. Målet är att alla invånare ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, samt ha ett liv fritt från våld, säger landshövding Stefan Attefall.

Skillnader i livsvillkor mellan och inom olika grupper av kvinnor och män är stora, och glappet i medianinkomst mellan män och kvinnor tenderar att öka i landet. Oavsett om vi delar upp Uppsala läns befolkning efter födelseland, utbildning eller ålder har män en högre inkomst än kvinnor.

Kvinnor arbetar mer deltid än män och utför mer av det obetalda arbetet samtidigt som kvinnor tar ut större delen av VAB-dagarna för vård av barn. Pappors uttag av föräldrapenningdagarna är lågt, de tar ut drygt 30 procent av dagarna.

Uppsala län har ett högt valdeltagande men det finns skillnader såväl mellan som inom kommuner. Det högsta respektive lägsta valdeltagandet i olika valdistrikt i länet är 91 respektive 37 procent, och återfinns i en och samma kommun.

Nationell statistik visar att kvinnliga politiker, utrikesfödda politiker och unga politiker samt politiker med ledande positioner löper högre risk att utsättas för hot, hat och våld. Allra mest drabbas de som tillhör flera av dessa särskilt utsatta grupper.

Kvinnor löper hög risk att utsättas för sexuella trakasserier, överfallsvåldtäkt och våld i nära relation. Samtidigt har pojkar sämre skolresultat och det är betydligt fler män än kvinnor som begår självmord.

Konsekvenser för hälsa och uppväxtvillkor

Ojämställdheten i ekonomin och arbetsvillkoren får konsekvenser för hälsan, möjligheten att skilja sig, för pensionen och påverkar barns uppväxtvillkor. Unden pandemin blev det tydligt hur en kris kan slå olika hårt mot olika grupper av invånare.

– Allt det här är konkreta exempel på skillnader i livsvillkor och att mycket arbete återstår för att nå våra mål om ett jämställt och jämlikt samhälle, säger Maria Norberg som är samordnare för jämställdhet och jämlikhet på enheten för social hållbarhet på Länsstyrelsen Uppsala län.

Målet med strategin är att alla invånare ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vara delaktiga på samma premisser oavsett förutsättningar samt ha ett liv fritt från våld.

– Länets strategi speglar de nationella målen om makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning av det obetalda arbetet, jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Vi är starkare när vi arbetar tillsammans och vi vill välkomna alla aktörer i länet att använda sig av den här strategin som även tagits fram gemensamt, säger landshövding Stefan Attefall.