Informationscentralen för Egentliga Östersjön - Infobaltic 

Informationscentralen informerar om storskaliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljön inom området för Egentliga Östersjön. Det kan till exempel röra sig om algblomningar, syrebrist, eller fall av större antal döda fåglar, fiskar eller sälar.

Stockholm skärgård
Fejan, Kapellskär Foto: Gunnar Aneer

Senaste nytt

2014-12-17
Årets sista expeditionsrapport från SMHIs provtagning i Östersjön
Vattentemperaturen i ytlagret låg fortfarande över det normala i hela området, varierande mellan 6,6 och 8,9 oC.
Salthalten i ytvattnet var normal i större delen av området, mellan 6,5 och 8,6 psu. I östra Gotlandsbassängen, vid BY15 var ytsalthalten fortsatt lägre än normalt ca 6,8 psu. Haloklinen återfanns på omkring 60 till 80 meters djup i norra, västra och östra Gotlandsbassängerna, medan den låg grundare i de södra delarna, på djup mellan 30 och 60 meter.
Närsalterna uppvisade i stort sett normala halter för årstiden i ytlagret, fosfathalterna låg i intervallet 0,44 – 0,56 μmol/l, medan halterna av oorganiskt kväve (nitrit + nitrat) varierade från 1,24 till 2,63 μmol/l. Silikat uppvisade något förhöjda halter i de norra och centrala delarna, medan koncentrationerna i de södra delarna var lägre än normalt. Halterna varierade mellan 6,3 och 14,6 μmol/l. Fluorescensmätningar visade att planktonaktiviteten var låg i hela området.
Under expeditionen pågick ett inflöde till Östersjön. Mellan den 2:e och 15:e december strömmade det in totalt 40 km3 genom Öresund. Effekterna av detta inflöde syntes dock endast vid stationerna i Arkonabassängen där syrehalten i bottenvattnet var hög, 6-7 ml/l.
Akut syrebrist förekom i Bornholmsbassängen och Hanöbukten från 70 meters djup. I de centrala delarna av östra Gotlandsbassängen noterades akut syrebrist från 70 - 80 meters djup och svavelväte i djup överstigande 125 meter, Vid stationen BY20, i norra delen, förekom svavelväte redan på 90 meters djup. I västra Gotlandsbassängen var syresituationen allvarlig då akut syrebrist förekom från djup överstigande 70-80 meter och svavelväte från 80-90 meters djup.

2014-11-21
Expeditionsrapport från SMHIs novemberprovtagning i Östersjön.
Vattentemperaturen i ytlagret låg fortsatt över det normala i samtliga områden. Närsalterna i ytvattnet uppvisade för årstiden i stort sett normala värden, förutom silikat i egentliga Östersjön. Vid stationen BY1 i Arkonabassängen uppvisade samtliga närsalter förhöjda värden.

I Bornholmsbassängen och Hanöbukten förekom akut syrebrist (<2 ml/l) från djup överstigande 70 meter. I östra Gotlandsbassängen förekom helt syrefria förhållanden från djup överstigande 125 meter (vid BY20 redan från 80 m) och akut syrebrist från 60 -80 meters djup. I västra Gotlandsbassängen var syresituationen allvarlig då akut syrebrist redan förekom från djup överstigande 70 meter och svavelväte från 80-90 meters djup.

2014-11-14
Finska Östersjöportalen stängs vid utgången av 2014
Informationcentralen kompletterar ofta sitt informationsflöde om algblomningar m.m. med information från den finska Östersjöportalen. Efter nyår kommer den att läggas ned och informationen flyttas till andra platser på webben. Efter att Östersjöportalen stängts leder de gamla länkarna automatiskt till den nya adressen.

Östersjö-informationen på webben förnyas från och med början av 2015. Innehållet i den gemensamt upprätthållna ostersjoportalen.fi-tjänsten slås ihop med och blir en del av Finlands miljöcentral SYKE:s, miljöministeriets och Meteorologiska institutets övriga webbtjänster. Östersjöportalen i dess nuvarande form stängs vid utgången av 2014.

2014-09-19
Ny främmande krabba funnen i Oxelösund
Det första svenska fyndet av den nordamerikanska brackvattenkrabban Rhithropanopeus harrisii har skett utanför Oxelösund. Krabban fångades med håv av en gymnasieklass från Nyköping som var ute på biologisk lektion i fält.

Krabban kom till Europa redan på 1870-talet och enstaka fynd av krabban förekom i södra Östersjön på 30-talet (Kiel) och i Köpenhamn 1953/54. Polen har haft en population sedan 50-talet. Det är först under 2000-talet som krabban verkar ha rört sig norrut i Östersjön med fynd i de baltiska staterna och Åbo i Finland. Fyndplatserna i Åbo har stadigt ökat varför även ett svenskt fynd var ganska väntat med tiden.

Ett svenskt föreslaget namn på krabban är vitfingrad brackvattenkrabba då den finns i brackvatten och spetsen på klorna är vitaktiga. Svenskt faktablad om arten finns på webbplatsen "Främmande arter i svenska hav".

Eventuella nya fynd av krabban (och andra främmande arter) bör rapporteras in till Artdatabankens Artportal eller oss på Informationscentralen för Egentliga Östersjön.

2014-09-16
Ovanligt många döda sälar på Västkusten
Under vår och sommar har cirka 275 knubbsälar dött längs svenska Västkusten. Under den senaste veckan har det skett en markant ökning främst kring Göteborg. Det verkar som denna dödlighet hittills huvudsakligen föreligger i Kattegatt och drabbar knubbsäl. Orsaken är ännu okänd men det finns fynd av en ny influensatyp som kan vara en tänkbar orsak. Utvecklingen kan följas på vår kollegas INFOWEST hemsida.

I Egentliga Östersjön har vi endast fått in ett fåtal rapporter om döda sälar bl.a. två gråsälar vid Faludden på Gotland. Det finns alltså ännu inga tecken på att den förhöjda dödligheten nått Östersjön.

2014-09-10
Rapport från SMHIs utsjöexpedition i september
SMHI har åter genomfört en utsjöexpedition i Egentliga Östersjön med det finska forskningsfartyget Aranda. Ytvattentemperaturen var över det normala i hela området (15,6-17,5 grader Celcius) och termoklinen återfanns på 20-30 m djup. Närsalterna kväve och fosfor var normala för årstiden.

Ett inflöde av salt syrerikt vatten genom Öresund i mitten av augusti syntes nu i västra Arkonabassängen som var väl syresatt i bottenvattnet. Akut syrebrist i bottenvattnet förekom däremot i Arkonabassängens västra del samt fortsatt in i Bornholmsdjupet, Hanöbukten, station BCS III-10 (norr om Gdanskdjupet) och station BY 10 (sydost om Gotland).
Vid en extra provtagningsstation (BY9) söder om BY10 återfanns dock syrehalter på ca 3 ml/l närmast botten och upp till 100 m djup vilket indikerar att en puls med syresatt bottenvatten nått Gotlandsbassängens södra delar.
I övriga delar av Gotlandsbassängen (Gotlandsdjupet, Fårödjupet, Norrköpingsdjupet och Karlsödjupet) återfanns svavelväte i bottenvattnet. Svavelväte fanns nedanför 125 m djup i de centrala delarna av östra Gotlandsbassängen och från 75 m djup i västra Gotlandsbassängen.

Klorofyllhalterna låg under det normala på de flesta Östersjöstationerna och filamentösa cyanobakterier saknades.

2014-09-04
Finskt riksomfattande algsammandrag 2014
Finlands miljöcentral SYKE har idag publicerat en sammanfattning av årets algblomning för finska vatten. I deras sydvästra farvatten förekom mycket omfattande ytansamlingar av cyanobakterier i juli och augusti. Lokala blomningar av cyanobakterier observerades i synnerhet i de inre delarna av av Skärgårdshavet och vid Finska vikens västra kust.

2014-08-19
Utredning föreslår ett nytt forskningsfartyg för SLUs och SMHIs verksamhet.
Sverige bör satsa på ett nytt forskningsfartyg som ersättare för det skrotade Argos. Det är rekommendationen i den utredning som gjorts av SLU, SMHI och Kustbevakningen på regeringens uppdrag.

Utredningen förordar att regeringen avsätter medel för att bygga ett helt nytt och avancerat forskningsfartyg på 63 meter. Fartyget, som beräknas kosta 430 miljoner kronor, ska rymma en besättning på 13 man och minst lika många forskare. Det ska utrustas för fiske och vattenprovtagningar med laboratorier där man kan ta in fisk och andra prover direkt från havet, samt ha flexibilitet också för andra forskningsuppdrag än SLU:s och SMHI:s regelbundna övervakning. Fartyget ska kunna stanna ute till havs 16 dagar utan att behöva fylla på bränsle eller andra förråd.

För närvarande samutnyttjar SMHI det finska forskningsfartyget Aranda, efter avtal med Finska miljöcentralen (SYKE), men med tanke på ökande krav på miljöövervakning från EU förväntas det bli svårt för länderna att i längden dela på ett enda fartyg.

2014-08-18
Årets storskaliga algblomning är över
Det har varit mycket ostadigt och molnigt över Östersjön den senaste tiden varför det varit svårt att få en heltäckande bild av algläget. Senast ytansamlingar var synliga från satellit var den 12 augusti. Finlands miljöcentral SYKE meddelar i sin senaste algöversikt den 14 augusti att endast mindre algblomningar förekommer till havs och det var ju i finska vatten som de senaste ytansamlingarna dominerade.

Då vi har en väderprognos om fortsatt ostadigt väder drar vi nu slutsatsen att årets storskaliga algblomning är över. En fortsatt ostadigt vädersituation gör att det blir svårt för cyanobakterierna att bilda nya ytansamlingar.

Ytvattentemperaturen i Östersjön börja nu sjunka något men det är fortfarande en 18-20 grader Celcius i Egentliga Östersjön. Uppvällningsfenomen längs vissa kuststräckor gör att temperaturen lokalt kan vara endast 15 grader Celcius.

Risken för lokala blomningar är i rådande väderläge liten men om det kommer in ett högtryck med svaga vindar och som stannar lite längre så ökar risken för lokala blomningar.

 

 

Fler nyheter

Logo 
Informationscentralen för
Egentliga Östersjön

 

 
 

Algblomingar

Båtbottentvätt

Främmande arter

Länk till Informationscentralerna i Bottniska viken och i Västerhavet

Rapportera in maneter till finska Östersjöportalen

Rapportera döda sälar till Naturhistoriska riksmuseet Tel: 08-519 551 44

Rapportera in främmande arter i våra kustvatten