Granbarkborre i östgötska naturreservat

Granbarkborren är en liten skalbagge som lever under barken på gran. Den är ett naturligt inslag i vår fauna och innebär normalt inte några stora problem. I dagens landskap där skogsbruket till stora delar inriktat sig på granodling så kan gynnsamma förhållanden för granbarkborren innebära att den förökar sig så mycket att den orsakar stora skador.

Gran - ett känsligt träd

I dagens skogslandskap är gran mycket vanligt. Gran har ibland även planterats på marker som egentligen lämpar sig bättre för tall eller löv. Det gör att konsekvenserna vid ett granbarkborreutbrott blir större. Granen är känslig för torka men är även ett känsligt träd på flera andra sätt. Dess täta, vintergröna grenverk går långt ner på stammen och fångar lätt upp både vindar och eld. Granskogen är alltså även känsligare för stormar och skogsbränder än vad till exempel tall och många lövträd är.

Angrepp i spår av torkan

Sommaren 2018 var extremt torr i stora delar av Sverige och så även i Östergötland. Många träd mår dåligt av torkan och granar som är stressade är extra mottagliga för angrepp från granbarkborre. Den långa varma sommaren 2018 innebar att granbarkborren kunde svärma fler gånger än normalt.

På grund av torkan har stora angrepp av granbarkborre noterats i flera granskogar runt om i länet. Ofta uppstår sådana större angrepp efter stormar när det finns gott om träd som nyligen fallit i skogen. Det normala är att granbarkborren angriper nedsatta och skadade granar, men när det finns många granbarkborrar på samma plats kan de även angripa friska granar, vilket nu har hänt. Eftersom antalet granbarkborrar blivit så många i hela landskapet har angreppen varit fortsatt stora även under 2019, 2020, 2021 och 2022. Under 2022 har angreppen minskat något i södra och västra delen av länet.

Visste du att?

• Det bara är gran som gäller, andra trädslag är ointressanta för granbarkborren.
• Ett vanligt missförstånd är att granbarkborren lever i död ved och därför städas död ved bort från skogarna i ren panik. Sanningen är att granbarkborren bara är intresserad av färskt trä, antingen nyfallna granar eller levande stående granar.
• Granbarkborren är ute efter den färska innerbarken som finns bakom den grövre yttre barken.
• Att plocka bort död ved från skogarna kan förvärra situationen eftersom den döda veden är viktig för granbarkborrens naturliga fiender.
• Att hugga bort angripna granar under vintern har liten effekt eftersom merparten av granbarkborrarna övervintrar i marken. Istället är risken stor att det är granbarkborrens naturliga fiender man tar bort, eftersom dessa till stor del finns kvar under barken.
• Granbarkborren dras till doften av kåda och skadad gran, därför kan avverkningar locka till sig fler granbarkborrar.
• Efter en huggning kommer de granar som står kvar i kanten att få mer sol och vind på sig. Denna exponering kan göra dessa granar mer stressade och därmed mer mottagliga för angrepp.

Granbarkborrens naturliga fiender

Granbarkborrens naturliga fiender trivs i skogar där det finns gott om död ved och en blandning av olika trädslag i olika åldrar. I många reservat kan du se granar som varit döda i ett eller flera år, men i dessa finns inga granbarkborrar. Här finns snarare barkborrens fiender och andra hotade insekter som har det svårt i dagens produktionsskogar. Exempel på naturliga fiender som äter granbarkborrens larver är styltflugor, parasitsteklar, myrbaggar, kvalster och vissa blomflugor. Allmän barkbock är ett exempel på en konkurrent till granbarkborren.

Hackspettar är också mycket värdefulla bekämpare av granbarkborrar. Hackspettarna är snabbt framme när det vankas barkborrekäk. Ofta ser man hackspettarnas framfart när de fläkt bort stora barkbitar för att komma åt larverna. För den tretåiga hackspetten står granbarkborre högst på menyn. Tyvärr är den tretåiga hackspetten en ovanlig art i södra Sverige. Bristen på varierade naturskogar och bristen på död ved är anledningen till att den tretåiga hackspetten minskat i vårt landskap.

Angrepp i naturreservat inventerade

I Götalands bekämpningsområde är det ungefär 3 % av granskogen som finns i skyddade områden. Eftersom andelen granskog med höga naturvärden är så liten finns risk för att dessa biologiska värden går förlorade om angreppen blir för stora.

Under vintern och vårvintern 2018 - 2019 inventerade Länsstyrelsen Östergötland angreppens omfattning i dessa skogar genom fältbesök. Totalt inventerades 94 områden, både naturreservat och blivande naturreservat. Resultatet visade 13 reservat utan angrepp, 26 reservat med små angrepp, 30 reservat med medelstora angrepp och 25 reservat med stora angrepp.

Under vintern och våren 2019-2020 har Länsstyrelsen provat en ny metod för inventering. Genom kalibrerade analyser av satellitbilder har vi fått fram kartbilder över nyangripna områden. Denna nya metod har inneburit att vi kunnat få en helhetsbild över angreppen på ett säkrare, snabbare och billigare sätt. Totalt analyserades drygt 150 skyddade områden och resultatet visade att 86 av områdena hade stora angrepp (50 granar eller fler).

Vi har kontinuerlig bevakning på de områden där vi tidigare haft problem, och har granbarkborrefällor på strategiska platser i länet.

Länsstyrelsens åtgärder i naturreservat

Att bekämpa granbarkborren är svårt men vi gör så gott vi kan för att dämpa skadeverkningarna. Det är bra att försöka behålla lugnet och inte göra förhastade åtgärder som kan bli både dyra, onödiga och till och med kontraproduktiva. Vi strävar efter att göra åtgärder som har så stor effekt som möjligt med rimliga insatser.

Skötsel och åtgärder i naturreservat ska ske enligt reglerna i reservatens beslut och skötselplaner. Dessa regler är anpassade utifrån vilka naturvärden som finns i just det området. Därför skiljer sig reglerna åt i olika reservat. I områden som vi bedömt som särskilt prioriterade har vi valt att söka dispens för att få göra åtgärder som inte är tillåtet enligt naturreservatets föreskrifter. Under 2020 ansökte Länsstyrelsen Östergötland om dispens för åtta naturreservat och under 2021 för ett naturreservat. Dispenserna handläggs av Länsstyrelsen i Kalmar.

Vilka åtgärder vi gör avgörs från fall till fall beroende på naturreservatets förutsättningar, naturvärden och angreppets storlek. Nedan ser du en sammanställning över de åtgärder som Länsstyrelsen Östergötland gör för att bekämpa åttatandad granbarkborre i Östergötlands naturreservat samt en utförligare förklaring till vad åtgärderna innebär.

Länsstyrelsen Östergötland kommer att göra förre åtgärder 2023 och det beror på att anslagen för skötsel av skyddad natur har minskat. Från 49 miljoner ifjol till 16 miljoner. Bekämpningen av granbarkborre kommer att nedprioriteras till förmån till andra åtgärder som är mer avgörande för bevarandet av skyddad natur enligt områdenas skyddsplaner.

Länsstyrelsens åtgärder mot granbarkborre har kostat cirka 800 000 kr under år 2022, drygt 500 000 kronor under år 2021 och cirka 900 000 kronor under år 2020. Kostnader för inventeringarna är inte medräknade i den summan.

Särskild koll på leder

Stående träd som dödats av granbarkborre blir spröda och efter två-fem år går de ofta av en bit upp på stammen. De kan därför vara en fara utmed vandringsleder. Vi vill uppmana alla besökare att vara försiktiga och uppmärksamma. Gå aldrig in i skog med stående döda träd när det blåser. Under de närmaste åren kommer vi ha extra koll utmed våra vandringsleder i naturreservaten. Vi kommer att prioritera säkerheten och på vissa platser kommer vi fälla ner en del döda granar som riskerar att falla över leden. Vi kommer dock inte kunna åtgärda alla träd utmed vandringslederna.