Skydd mot olyckor

Det är oftast kommunen som ansvarar för räddningstjänsten. Länsstyrelsen kan vid behov hjälpa till att avgöra vem som ska leda en räddningsinsats om den berör flera kommuner. I undantagsfall kan en länsstyrelse som är civilområdesansvarig ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänsten.

Målet med räddningstjänstinsatser är att färre ska dö eller skadas och att mindre ska förstöras.

Ansvarsfördelning mellan stat och kommun

I första hand är det kommunen som ansvarar för räddningstjänsten. Men i vissa fall bär staten ansvaret. Staten ansvarar för räddningstjänsten vid

  • fjällräddning
  • flygräddning
  • sjöräddning
  • miljöräddningstjänst till sjöss i Vänern, Vättern och Mälaren
  • sjöterritorier till havs
  • efterforskning av försvunna personer
  • utsläpp av radioaktiva ämnen.

Berör en räddningsinsats ett större område än inom en kommun ska Länsstyrelsen bestämma vem som ska leda insatsen, om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt detta. Länsstyrelsen ska ha en planläggning för detta.

Vid en omfattande räddningsinsats får en länsstyrelse som är civilområdesansvarig ta över ansvaret för räddningstjänsten i den eller de kommuner som berörs av insatsen. Om räddningsinsatsen även innefattar statlig räddningstjänst ska den övertagande länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. Länsstyrelsen ska ha en planläggning för detta.

Farlig verksamhet

Länsstyrelsen fattar beslut om så kallad farlig verksamhet. Farlig verksamhet är anläggningar där verksamhet innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. Vad som enligt lag räknas som farlig verksamhet regleras i lagen om skydd mot olyckor.

Den som äger eller är verksamhetsutövare vid en anläggning som omfattas av lagen har bland annat skyldighet att:

  • i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom
  • vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador.

Kommunen ansvarar för tillsyn över dessa anläggningar.

Tillsyn, rådgivning och stöd

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för tillsyn över kommunernas räddningstjänster. MSB ansvarar också för rådgivning och stöd till räddningstjänsten. Länsstyrelsen roll är att stödja MSB, bland annat genom att bidra med det lokala perspektivet.

Arbetet i Örebro län

Länsstyrelsen i Örebro län genomför tillsyn av Nerikes Brandkår som ansvarar för räddningstjänst i nio av länets tolv kommuner. Resterande tre kommuner ansvarar Bergslagens Räddningstjänst för. De har sin huvudbrandstation i Kristinehamn och av den anledningen sköter Länsstyrelsen i Värmlands län tillsynen.

Vi utför tillsyn av kommunal räddningstjänst genom att:

  • Granska verksamhetsredovisningar
    Kommunen lämnar årligen in en skriftlig verksamhetsredovisning. Länsstyrelsen granskar redovisningen. Arbetet med granskningarna genomförs tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
  • Besöka arbetsplatsen
    Länsstyrelsen planerar varje år besök hos räddningstjänsten och bokar också in besök i de fall då särskilda behov uppstår.

Förutom tillsyn stödjer Länsstyrelsen även räddningstjänsten genom att:

  • Ordna kunskapshöjande aktiviteter
    Länsstyrelsen ordnar och bjuder in till informations- och utbildningstillfällen.
  • Främja nätverk
    Länsstyrelsen bildar nätverk och skapa mötesplatser för samverkan mellan räddningstjänster, blåljusaktörer, kommuner och övriga aktörer som berörs av arbetet med att hantera samhällsstörningar.

Vid omfattande räddningsinsatser får Länsstyrelsen överta ansvaret från den kommunala räddningstjänsten i den berörda kommunen. Om Länsstyrelsen övertar ansvaret har Länsstyrelsen det operativa ansvaret för räddningsinsatsen. Det är länsledningen som fattar beslut om övertagande och frånträde av ansvar för räddningstjänst.

Kommunal räddningstjänst kan begära övertagande

Den kommunala räddningstjänsten kan begära att Länsstyrelsen tar över ansvaret för räddningstjänsten i kommunen. Länsstyrelsen gör då en bedömning av situationen och fattar sedan beslut om den kommunala räddningstjänsten ska tas över eller inte.

Plan för övertagande av kommunal räddningstjänst (pdf) Pdf, 754.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Blåljusaktörernas viktigaste uppgift är att rädda liv. Vid suicidlarm kan deras insats vara skillnaden mellan liv och död. I Örebro län sker det ett självmord, eller ett dödsfall med oklar avsikt, nästan varje vecka. I Sverige sker det ungefär 1 500 självmord under ett år.

​Gemensamma rutiner för blåljusaktörer

För att samordningen mellan blåljusaktörer (räddningstjänst, ambulans och polis) ska ske så snabbt som möjligt finns gemensamma rutiner i länet. Alla blåljusmyndigheter larmas ut vid larmsamtal om pågående suicidförsök för att så fort som möjligt få fram personal som kan avbryta suicidförsöket.

Arbetsgruppen T-sam utvecklar arbetet med suicidlarm

Rutinerna för hur blåljusaktörer ska samverka vid suicidlarm har tagits fram av T-sam. T-sam är ett samarbete mellan flera aktörer i länet med syfte att utveckla krisberedskapsarbetet i Örebro län. Länsstyrelsen är sammankallande och arbetsgruppen träffas 1-2 gånger per år.

Just nu arbetar gruppen med frågor kring sekretess, så att den drabbade får bästa möjliga vård utan att sekretesslagstiftningen bryts.

Arbetsgruppen består av representanter från:

  • Bergslagens räddningstjänst
  • Länsstyrelsen Örebro län
  • Nerikes Brandkår
  • Polisregion Bergslagen
  • Region Örebro län
  • SOS Alarm AB.

MSB ansvarar för skogsbrandsbevakning med flyg

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är ansvarig myndighet för skogsbrandsbevakning med flyg. De svarar för övergripande inriktning, ekonomisk planering och finansiering samt slutlig redovisning av resultatet av verksamheten.

Länsstyrelsen genomför bevakning utifrån MSB:s ramar

Länsstyrelsen har det administrativa ansvaret för skogsbrandsbevakning med flyg och svarar för genomförandet av bevakningen inom MSB:s ramar. Om Länsstyrelsen gör bedömningen att brandrisken är 4, 5 eller 5E ska flygning genomföras.

Inför varje skogsbrandssäsong tar Länsstyrelsen fram en plan för hur skogsbrandsbevakning med flyg ska fungera. Planens syfte är att med ett brett perspektiv beskriva organisationen kring skogsbrandsbevakning med flyg. Den beskriver dels hur skogsbrandsbevakning med flyg hanteras mellan myndigheter, dels hur själva flygningen ska genomföras.

Vid en storskalig utrymning i Örebro ska aktörer i Örebro län följa den gemensamma regionala vägledningen som beskriver vad man behöver göra. Den regionala vägledningen ligger till grund för planeringen som sker i kommunerna. Alla aktörer länet ska utgå från strukturen och materialet i vägledningen när de planerar och anpassar arbetet utifrån sina lokala förutsättningar och ansvar.

En mindre arbetsgrupp, med representanter från kommuner och Civilförsvarsförbundet, arbetar med ett planeringsunderlag till lokal nivå för att kommunernas planeringsarbete underlättas.

Det finns också en arbetsgrupp för den regionala inriktningen med representanter från:

  • Länsstyrelsen i Örebro län
  • Polisregion Bergslagen
  • Nerikes Brandkår
  • Region Örebro län
  • Militärregion Väst
  • Askersunds kommun
  • Kumla kommun
  • Örebro kommun
  • Civilförsvarsförbundet Örebro/Värmland.

Länsstyrelsen har beredskap för att kunna hantera en kärnteknisk olycka. Vår viktigaste uppgift är att minimera skador för människor, djur och miljö. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid hot om utsläpp från en kärnteknisk anläggning ansvarar vi för räddningstjänsten. I vårt ansvar ingår också information till allmänheten, sanering och strålningsmätning.

Kärnenergiberedskap

Örebro län är har många Sevesoverksamheter (verksamheter med stora mängder kemikalier). Det finns 34 Sevesoverksamheter i länet. Kopplat till Sevesoverksamheterna sker många farligt godstransporter.

Sevesolagstiftningen tillämpas på verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer eller kan förekomma i vissa mängder. I korthet kan man säga att reglerna berör den som har tillräckligt mycket av ett ämne som är tillräckligt farligt.

Sevesolagen

I Örebro län finns ett nätverk för att arbeta med frågor som rör verksamheter med stora mängder av kemikalier. Nätverket heter CBRNE i samverkan Örebro län. CBRNE står för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explosiva (E) ämnen.

Nätverket har fokus på gemensam planering och utbildning inom CBRNE-området. Nätverket arbetar med samordning och planering av gemensamma utbildningar och övningar samt ta vara på erfarenheter från inträffade händelser.

Rakel samverkansgrupp fokuserar på att skapa möjligheter för övergripande samverkan mellan organisationer som använder Rakel inom Örebro län.

Fokus är frågeställningar gällande bland annat:

  • anslutning och organisation för Rakel
  • täckningsfrågor
  • utbildning och övning
  • riktlinjer för samverkan.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Lena Rådström Baastad

Besöksadress

Östra Bangatan 11

Postadress

701 86 Örebro

Organisationsnummer

202100-2403

Följ oss