Igelbäckens masugn

Fotografi på Igelbäckens masugn

Igelbäckens masugn är en av länets få bevarade hyttanläggningar. Den byggdes 1826 för att ersätta en äldre mulltimmerhytta. Hyttan var i drift fram till 1923.

Bergsbruket har präglat Örebro läns utveckling från 1100-talet fram till 1970-talet, främst i den geografiska del som kallas Bergslagen. I länet har sedan medeltiden funnits omkring 300 hyttor. Idag finns endast ett fåtal hyttanläggningar bevarade.

Hyttan byggdes 1696

Igelbäckens hytta byggdes 1696 av Anton von Boij. Den kom att ingå i det affärskomplex av bruk i Tiveden, som rådmannen och affärsmannen Anders Boij byggde upp tillsammans med sin son Anton von Boij. Efter Anton von Boijs bortgång 1710 delades verksamheten upp på olika händer, och Igelbäckens masugn kom att under ett par hundra år att drivas som en del av Aspa bruk. Hyttan byggdes om kontinuerligt, 1826 ersattes den tidigare mulltimmerhyttan av den nuvarande byggnaden. Anläggningen kompletterades 1830 med rostugn och varmapparat. Den senare användes för att förvärma blästerluften innan den blåstes in i ugnens nederdel.

I drift fram till 1923

Laxå Bruk AB köpte år 1900 Aspa Bruk AB inklusive Igelbäckens masugn. Järnbruket vid Aspa lades ned omedelbart, men verksamheten vid Igelbäcken hålls igång fram till 1923. Detta berodde främst på att dåvarande chefen för Laxå Bruk AB, bergsingenjör Carl Sahlin, var starkt intresserad av äldre järnbruk och järnhantering. 

Fler bilder från Igelbäckens masugn

Om kartan inte visas i fönstret ovan, klicka på denna länk till Sveriges länskarta


 Fakta

Igelbäckens masugn är skyddad som statligt byggnadsminne

Skyddad år: 1993

Ägare: Statens fastighetsverk

 Ladda ner byggnadsminnesbeslut (pdf 798 kB)

Fornlämning:
Området runt Igelbäckens masugn är även fornlämning och skyddas av kulturmiljölagen (1988:950). Det är enligt denna lag förbjudet att ändra eller skada en fornlämning.

Fornlämningsnr: Hammar 241:1 (länk till Fornsök)