Skärmarbodabergen

Skärmarbodabergen är en unik och spännande plats. Ge dig ut på upptäcktsfärd bland grottor, bergbranter och uråldriga tallar – det här är ett riktigt äventyrsland!

Trappsteg i berget

I Skärmarbodabergen finns flera sprickdalar och så kallade förkastningsbranter. De bildades för många miljoner år sedan då delar av jordskorpan rörde sig och sprack. Ibland sjönk marken på ena sidan och höjde sig på den andra och bildade ett stort trappsteg. Hela Kilsbergen är en sådan förkastningsbrant.

En hälsning från istiden

Vår senaste istid höll Skandinavien i sitt grepp under årtusenden. Både isen och dess smältvatten eroderade underlaget och bildade nya landskapsformer. I Skärmarbodabergen ser du isslipade berghällar, stora enskilda flyttblock och framförallt stora anhopningar av stenblock. Alltsammans är isens verk.

Här var en gång ett öppet hav

När inlandsisen sakta smälte var det öppet vatten ända bort mot dagens Ryssland. Detta hav kallas Yoldiahavet efter en liten mussla som levde på havsbottnen. För 11 000 år sedan stod hela Skärmarbodabergen under vatten. Havsytan nådde här som högst upp till nästan 170 meter över dagens nivå. När isen smält bort och dess tyngd försvunnit, reste sig landet upp ur havet igen. Denna landhöjning pågår faktiskt än idag! För 10 000 år sedan hade landet höjt sig så pass att havsstranden låg just här vid sluttningarna av Skärmarbodabergen. Havets vågor slog mot stranden, sköljde bort sand och grus. Grottor bildades i hålrum mellan blocken. Stenarna på stranden slipades runda, så kallad klappersten. Längs hela Kilsbergskanten finns tydliga strandlinjer i form av klapperstensfält. I Skärmarbodabergen ser du en sådan strandlinje om du tittar noga på stigen vid Galtapussen.

De döda träden myllrar av liv

I Skärmarbodabergen kan du uppleva en skog som ser ut som skogar gjorde förr, där träden växer och dör, faller omkull och bryts ned av insekter och svampar. Här trivs många arter som trängts undan i dagens välstädade och rationellt skötta skogar. Särskilt de döda, riktigt grova tallarna som står lite för sig själva i solbelysta lägen, är en fristad för en lång rad sällsynta insekter, svampar, lavar och fåglar. På de högsta bergstopparna överlever endast enstaka små och ofta förvridna tallar. I den karga miljön växer träden sakta. En tall vars stam du kan greppa med handen, kan ändå vara över 100 år gammal! I reservatet finns skogsbestånd med tallar som är över 400 år gamla! På sina håll liknar skogen en urskog. Här finns det gott om döda träd och grenar, där insekter och svampar lever och arbetar med nedbrytningen. Bland skalbaggarna finns skrovlig flatbagge som är intill förväxling lik en bit ved. Vanligen hittas den i gamla tallstammar som ligger öppet och soligt. För att den ska trivas måste veden först ha rötats av olika tickor, till exempel talltickan eller den sällsyntare orangerosa laxtickan.

Motorsurr?

De insektsrika trädstammarna är läckra smörgåsbord för många fåglar, framförallt olika hackspettar. Lyssna, kanske hör du någon hackspett trumma mot en trädstam. Är du kvar när det börjar skymma kanske du får höra nattskärrans surrande som påminner om ljudet från en moped i fjärran. Det är en fågel som är svår att få syn på om dagen men känns igen på sin speciella sång.

Spår efter bergsbruket

Den blockiga och svårframkomliga terrängen har gjort det svårt att bedriva skogsbruk här. De lättåtkomligare områdena har brukats desto hårdare fram tills för några årtionden sedan. Under bergsbrukets tid var skogen en viktig råvara i Bergs-lagen. Det gick åt stora mängder träkol för att smälta järnmalmen i traktens hyttor. Närmaste hytta låg i Skymhyttan, strax väster om naturreservatet. Många torpare försörjde sig genom att framställa träkol i kolmilor runt om i bergslagsskogarna. Här i reservatet finns rester efter flera kolmilor, så kallade kolbottnar. Intill kolbottnen syns ofta spåren efter en kolarkoja, där bodde kolaren som vaktade milan

Njut av skogens bär och matsvampar

Du vet väl att du får plocka både bär och matsvamp för husbehov i reservatet? Men se upp, alla bär är inte ätbara, de röda ekorrbären är giftiga. Blåbär och kråkbär är lika, men kråkbären är lite smaklösare och torrare än blåbären.

Vandringsleder och tillgänglighet

Vid entrén finns parkering med reserverad för personer med funktionsnedsättning. Entréplatsen är hårdgjord liksom stigen från parkeringen. Vid entrén finns flera tillgängliga rastbord med plats för rullstol samt en tillgänglig grillplats. Intill entrén finns även en balansbana för barn. Inom reservatet finns totalt lite drygt 1 mil markerad stig, uppdelad på flera stigslingor med individuell färgmarkering. Stigslingorna beskrivs på informationsskylt vid entrén, i den tryckta foldern samt i faktabladen i PDF-format här till höger på sidan. Den blockiga terrängen i område kan bitvis vara krävande. Flera stup finns i området och vid vått eller isigt väder råder stor risk för halka. Utmed stigarna i södra Skärmarbodabergen finns ljudguider nåbara via telefonnummer eller QR-kod på nio platser. Kort information om samma platser finns även på små uppvikbara informationsskyltar, varav några anpassade för barn.

Symbol ljudguideLyssna på eller ladda ner ljudguider om Skärmarbodabergen

Symbol teckentolkning, Teckentolkad information om Skärmarbodabergen 

Vägbeskrivning

Naturreservatet Skärmarbodabergen ligger strax väster om riksväg 50, ca 20 km norr om Örebro. Huvudentrén ligger mitt emot den stora vägrastplatsen i Skärmarboda (på andra sidan väg 50). Det finns busshållplatser i nära anslutning till reservatet som trafikeras av flera av regionala busslinjer.

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • gräva, hacka, rista, måla eller på annat sätt skada jordytan eller fast naturföremål,
  • framföra motordrivet fordon annat än på för trafik allmänt upplåten väg,
  • cykla eller rida annat än på för trafik allmänt upplåten väg,
  • fälla, bortföra eller på annat sätt skada döda stående eller omkullfallna träd eller buskar,
  • skada vegetationen i övrigt t.ex. genom att gräva upp växter såsom ris, gräs, örter, mossor eller lavar.

Det är förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd:

  • sätta upp permanent tavla, skylt, affisch eller att snitsla spår,
  • använda området för organiserad tävling eller övning, lägerverksamhet eller liknande,
  • elda annat än på eventuellt anvisad plats.

Om kartan inte visas i fönstret ovan, klicka på denna länk till Sveriges länskarta


 Fakta

Bildat år: 2009

Areal: 221,7 hektar

Markägare: Sveaskog AB

Förvaltare: Länsstyrelsen

Reservatsbildare: Länsstyrelsen

 Beslut och skötselplan (pdf 694 kB)