Flodkräftan - en hotad art
Flodkräftan (Astacus astacus) är den enda naturligt förekommande sötvattenslevande storkräftan i Sverige. Den tros ha invandrat till Skandinavien för cirka 10 000 år sedan. Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i landet under 1900-talet, främst på grund av sjukdomen kräftpest som kom till Sverige redan vid sekelskiftet och som sedan fortsatt att spridas av signalkräftan. Man räknar med att så mycket som 98 procent av bestånden av flodkräfta slagits ut under de senaste hundra åren.
Eftersom antalet bestånd har minskat så kraftigt är arten sedan år 2010 klassad som Akut hotad på ArtDatabankens rödlista. Sedan 1998 finns det ett åtgärdsprogram för flodkräftan, där målet är att säkra flodkräftans långsiktiga överlevnad och ett uthålligt fiske på flodkräftor i Sverige. Visionen är att våra barnbarn ska kunna fiska flodkräftor i sjöar och vattendrag.
Här kan du läsa åtgärdsprogrammet för flodkräfta
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Öland - skyddsområde för flodkräftan
På grund av sitt geografiska läge har Öland bland de bästa förutsättningarna i Europa att bevara flodkräftan. År 2013 beslutade Länsstyrelsen att inrätta Öland som skyddsområde för flodkräfta för att stärka skyddet för arten. Skyddet innebär att det inte ska förekomma signalkräfta på Öland och att du inte får flytta levande kräftor till Öland eller mellan olika vatten på ön. Det är även viktigt att vara noga med att desinficera utrustning och redskap.
Inom skyddsområdet är det förbjudet att:
- saluhålla, sälja, köpa eller transportera okokta kräftor som inte härrör från området,
- använda fisk som betesfisk i ett annat vatten än där den har fångats,
- utan desinfektering använda fiskeredskap, båtar, maskiner och andra föremål som har använts i sötvatten utanför skyddsområdet och
- utplantera signalkräfta.
Undantag:
- Länsstyrelsen har möjlighet att ge dispens för transport av okokta flodkräftor från fastlandet till Öland i avsikt att göra stödutsättningar.
- Det är tillåtet att använda betesfisk från Östersjön och betesfisk som har varit djupfryst i minst 24 timmar.
Här kan du läsa om hur du söker tillstånd för utsättningar och flytt av kräftor
Kräftpest
Kräftpest (Aphanomyces astaci) är en parasitisk svampsjukdom med ursprung i Nordamerika. Sjukdomen överförs med sporer som sprids i vattnet. Kräftpesten sprids genom att smittade kräftor, båtar eller redskap flyttas mellan olika vatten. Den främsta orsaken till den fortsatta spridningen av kräftpest idag är olagliga utsättningar av signalkräfta. En anledning till de olagliga utsättningarna kan vara myten om att signalkräftan växer snabbare än flodkräftan och att signalkräftan är immun mot kräftpest, vilket är felaktigt.
Signalkräftan är bärare av kräftpesten, vilket innebär att inplantering av signalkräfta sprider kräftpest och orsakar utrotning av flodkräftor. Det innebär också att förekomsten av kräftpest permanentas i sådana vatten, eftersom kräftpestsvampen kommer att leva kvar tillsammans med signalkräftan. Det gör det omöjligt att återinplantera flodkräfta, så länge signalkräftan finns kvar. I de ovanliga fall där signalkräftor som inte har kräftpest planterats in i vatten med flodkräftor, har arterna inte heller kunnat samexistera, utan signalkräftan har med tiden konkurrerat ut flodkräftan.
Signalkräftan har under lång tid samexisterat med kräftpestsvampen i de nordamerikanska vattnen och det har därför utvecklats ett parasit/värdförhållande mellan arterna, där parasiten inte dödar sin värd i annat fall än då signalkräftan fått ett försvagat immunsystem.
Signalkräfta
Signalkräftan (Pasifastacus leniusculus) kommer från Nordamerika och introducerades i Sverige 1960 i ett försök att hitta en kräfta som kunde ersätta de flodkräftbestånd som drabbats av kräftpesten.
Signalkräftan finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter (EU:s förordning 1143/2014), vilket innebär att den bland annat är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen.
Sverige har infört ett program för hur signalkräftan ska hanteras, för att förebygga och minska negativa effekter av signalkräfta på biologisk mångfald, samt vägleda om hur fisket och nyttjande av signalkräfta fortsatt kan bedrivas i enlighet med EU-förordningen. Fastlandet i Kalmar län ingår i ett utpekat hanteringsområde, där får du fiska och hantera levande/okokt signalkräfta.
Här kan du läsa hanteringsprogram för signalkräfta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hur du ser skillnad på flod- och signalkräfta
Både utseendemässigt och ekologiskt är signalkräftan mycket lik flodkräftan, men den har ett slätare skal och saknar helt den tagg som flodkräftan har mellan hals- och ryggsköld. Signalkräftan har även en tydlig vit fläck i tumvecket på klorna, som flodkräftan saknar.
Så här skiljer du på signalkräfta och flodkräfta:
Enkät: Hjälp oss att rädda flodkräftan på Öland
Ett första steg för att skydda flodkräftan på Öland är att undersöka var det finns kräftor och vilken art de är. Bidra gärna i vårt arbete genom att fylla i formuläret nedan. Du som har en fastighet där vi har information om tidigare kräftutsättningar, eller annan rapport om förekomst av kräfta, har fått den här enkäten på posten. Vi är tacksamma för ditt svar här eller genom att skicka tillbaka enkäten i svarskuvertet.
Syftet är att ta reda på i vilka vatten det finns kräftor på Öland och vilken kräftart det är. Finns det signalkräfta är målet att hjälpa dig som är fastighetsägare att ersätta signalkräftan med flodkräfta.
Informationen som du lämnar i formuläret nyttjas enbart till att ta reda på vilka kräftarter som finns oavsett hur eller när de kom dit. Vi kommer även att besöka vissa av vattnen under våren. Om det blir aktuellt i ditt fall, kommer du som fastighetsägare att bli kontaktad innan besöket.