Västanå

Flygfoto över Västanå. Foto: Bergslagsbild.

Från hällmarkstallskog till frodig ädellövskog. En vandring genom Västanå naturreservat bjuder på kontraster. I den övre delen av branten växer tallarna direkt på berget medan den nedre delen är täckt av lummig lövskog med många av våra ädla lövträd. I norra delen av reservatet rinner Röttleån genom en djup ravin.

Västanå ligger i det område som kallas Östra Vätterbranterna, ett unikt område som sträcker sig från Tenhult i söder upp till Omberg och länsgränsen mot Östergötland i norr.

Växt- och djurliv

Naturreservatet är väl värt ett besök, särskilt på våren. I området finns en mycket rik vårflora och ett rikt fågelliv. Mindre flugsnappare och rosenfink lever här tillsammans med mer vanliga arter som svarthätta, trädgårdssångare, grönsångare och gärdsmyg. På våren och hösten rastar här många av de flyttfåglar som använder Vättern som ledlinje när de flyger.

I de nedre delarna av området växer bokskog och örtrika lövblandskogar med stort inslag av ädellövträd och gråal. Buskmiljön i lövskogen är välutvecklat och vårväxtligheten är rik på mellanhäxört, lungört samt blå-, vit-, och gulsippor. Under sommaren blommar stora bestånd av ramslök, storrams och sårläka. På förkastningsbrantens övre delar växer hällmarkstallskog.

Inom området finns rikligt med mark- och vedlevande svampar, bland annat flera sällsynta och hotade arter. Slöjröksvamp, igelkottröksvamp och dystersopp växer på marken i bokskogen medan skillerticka lever på bok. Kandelabersvamp, gräns- och fläckticka är andra av de många svampar som växer på liggande löv- och barrträd av olika åldrar och storlekar, men även på stående död ved, till exempel i sälg- och hasselsnår.

Västanå har också ett rikt fågelliv. Under våren bubblar skogen av alla fåglar som sjunger. Här häckar bland annat grå-, svartvit- och mindre flugsnappare, de flesta sångare, trastar, mesar samt ring- och skogsduva. Under höst och vinter finns det gott om finkar och mesar som lever på bokfrön.

Öster om motorvägen finns fler orörda skogsområden, som bitvis domineras av ädellövträd. Närmast vägen dominerar medelålders ek och i vissa delar överväger tall. Grova gamla träd av flera arter finns här och var. Lågor, torrakor och högstubbar av främst al, asp och björk i olika nedbrytningsgrad förekommer spritt. Marken är småkuperad med bergryggar och fuktstråk med alkärr. Mot öster domineras skogen dels av bok, dels av björk. Här finns flera grova träd, bland annat spärrkroniga bokar, gamla granar och rikligt med klen död ved.

Röttleån

Delar av Röttleån ingår i naturreservatet. Dels är det sträckan nedströms Röttlefallet ut till Vättern och dels en sträcka på ca 2 km uppströms Rasmus kvarn. Röttleåns kanjondal har under de senaste århundradena starkt påverkats av mänsklig aktivitet i form av vattenkraft för kvarnar, smidesverkstäder och elektricitet. Idag finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och broar kvar längs åfåran. Nedströms Röttlefallet finns höga tätheter av öring och åsträckan närmast Vättern utgör, trots sin relativt korta längd, östra Vättersidans viktigaste uppväxtområde för harr och öring. Även de orensade sträckorna söder om E4:an är värdefulla. Beskuggningen och tillgången på död ved är god och här finns stenbroar och stendammar som kan utgöra häckningslokal för bland annat strömstare. Uppströms finns gott om vattenströmsbiotoper som skapar utrymme för arter som öring samt för forsärla och strömstare. Även utter har observerats.

Den främmande och invasiva växten jätteloka växer tyvärr i delar av naturreservatet. Flest exemplar finns på den öppna ytan norr om bommen över vägen längs rasten samt på vissa ställen längs Röttleån. Växten är ett hot mot den biologiska mångfalden och den kan även vara farlig för människor. Därför bekämpar Länsstyrelsen den aktivt i reservatet. Då växten har frätande växtsaft bör du undvika all kontakt. Bekämpningen sker än så länge på mekanisk väg (med slåtterkross) så de åtgärdade områdena bör man inte beträda i anslutning till åtgärderna.

Historia

Vätterns gravsänka Vättern uppstod när en del av berggrunden sjönk ner i förhållande till den omgivanden marknivån. Det bildades en så kallad gravsänka. Sidorna i en sådan gravsänka kan vara mycket branta. Västanå naturreservat ligger i en sådan brant sida. Branten stupar inte direkt ner i vattnet utan övergår i ett planare område nere vid sjöstranden - de så kallade rasterna. De är uppbyggda av 700 - 800 miljoner år gamla bergarter som bildats av skalresterna efter oräkneliga små vattenlevande djur. Rasterna tros ha fått sitt namn på den tiden Visingsöborna tog hit sina djur på bete. När det var ont om bete på Visingsö "rastade" man boskapen på den smala landremsan i stället. Rasternas skyddade läge, nedanför branten, ger ett gynnsamt lokalklimat.

Friluftsliv

Flera vandringsleder och strövstigar går genom Västanå naturreservat så det finns stora möjligheter att uppleva naturen på nära håll. Lederna går både ner i lövskogen och uppe i den kargare tallskogen på branten. De långa lederna Jon Bauer-leden och pilgrimsleden Fransiscusleden går igenom reservatet. I kombination med de kortare Västanåleden och Röttlestigen finns stora möjligheter att hitta sin egna korta eller långa slinga. Vid Jon Bauer-leden finns ett vindskydd.

Syfte

  • bevara och vårda naturskogsartad ädellövskog och barrskog i brantmiljö samt karg hällmarkstallskog
  • bevara och vårda bokskog
  • bevara och vårda ett strömmande vattendrag
  • bevara och vårda fågellivet och övrig biologisk mångfald knuten till ädellövskog, barrskog och strömmande vattendrag
  • bevara områdets geologiska värden med Vätterissjöns strandbildningar och Röttleåns kraftiga ravin
  • bidra till gynnsam bevarandestatus för utpekade naturtyper och arter enligt Natura 2000
  • i samspel med bevarandet av naturvärdena tillgodose allmänhetens behov av friluftsliv och rekreation.

Fakta

Beslutsår: 2015 (ursprungligen 1982)
Storlek: 161 hektar
Ägare: Privat
Kommun: Jönköping
Läge: Jönköpings kommun, 5 kilometer söder om Gränna, från länsväg 993 tar man av mot Västanå. Parkeringsplats och informationstavla finns i norra delen av  Röttle by. Därifrån finns vägvisning till reservatet. En mindre parkeringsplats finns även i anslutning till reservatet.
Naturtyp: Rik ädellövskog, raster (platåliknande avsättning)
Förvaltare:
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Anordningar: Strövstig, vandringsled, utsiktsplats, informationstavla, toalett och soptunna. Parkeringsplats, vindskydd, eldplats och toalett finns också (förvaltas av Jönköpings kommun).

Föreskrifter

Allemansrätten gäller inte fullt ut i naturreservatet. Inom Västanås naturreservat är det förbjudet för allmänheten att:  

  • förstöra eller skada fast naturföremål eller liggande eller stående döda träd eller buskar eller delar av träd eller buskar
  • elda annat än med medhavd eller tillhandahållen ved
  • cykla eller rida annat än på befintliga vägar
  • vaska guld
  • ställa upp husvagn eller släpvagn längre än 8 timmar
  • parkera annat än på anvisad parkeringsplats
  • plocka eller samla in mossor, lavar eller vedsvampar med undantag för insamling av enstaka exemplar för den artbestämning som inte låter sig göras i fält
  • gräva upp växter
  • samla in insekter med fällor som dödar
  • varaktigt sätta upp tavla, skylt, inskrift, affisch eller därmed jämförlig anordning

Inom naturreservatet är det utan Länsstyrelsens tillstånd förbjudet att:

  • anordna organiserade tävlings- eller övningsändamål eller motsvarande med fler än 100 deltagare
  • anordna lägerverksamhet med fler än 30 deltagare

Övrig lagstiftning för vad man får göra i skog och mark gäller givetvis också i naturreservatet.  

Tidigare har det varit förbjudet att tälta och rida i Västanå naturreservat men det är numera tillåtet. Det är även numera tillåtet att elda var man vill så länge man använder medhavd eller tillhandahållen ved. Dock måste man så klart visa normal hänsyn. Förändringarna har skett i och med beslut om utvidgning och nya föreskifter i maj 2015.


 Hitta hit

Länk till karta

Koordinater till parkeringsplats
Parkeringsplats syd: N57.99254 E14.42939
Parkeringsplats nord: N57.99538 E14.42809

 Vidare läsning