Bästeträsk

Flygfoto över Bästeträsk. Foto: Gunnar Britse

 

Naturreservatet Bästeträsk är ett av Gotlands största naturreservat och omfattar dels den 665 hektar stora sjön Bästeträsk (Gotlands största sjö!), dels drygt 800 hektar av omgivande skog, myrar, alvarmarker och klapperstensstränder.

I den sydvästligaste delen av reservatet finns även ett mindre område med lövskog och ängsmark – Hässleänget.

Sin storlek till trots är Bästeträsk förhållandevis grund: Största djupet är bara ca 4,5 m, och större delen av sjön är avsevärt grundare.
   
Sjöns botten utgörs delvis av stenig hårdbotten (främst de grundare delarna av sjön), delvis av sedimentbotten. Sedimentlagrens mäktighet uppgår som mest till ca 1,5 m.
   
Sjön saknar i stor utsträckning högre vattenvegetation, men bestånd av vass och ag förekommer dels i sjöns sydvästra del, dels norr om Stor- och Lillholmen. Stora delar av sjöns centrala delar har en bottenvegetation av kransalger.
   
Av fisk förekommer gädda, sik (enda sötvattenslevande beståndet på Gotland), mört, sarv, sutare, stensimpa (enda förekomsten på Gotland) och abborre. Kräftor planterades in på 1920-talet och finns i dag rikligt i sjön.
   
Nästan hela sjön omges av en s.k. strandbarrikad bestående av en isförskjuten, 0,5-1 m hög strandvall av delvis blockrikt grus.

I den centrala delen av sjön ligger öarna Storholmen och Lillholmen, som både till stor del är klädda med lågvuxen tallskog. På de två öarna häckar bl.a. flera hundra par ejder.
   
Hässleänget, som har en areal av ca 15 hektar, har närmast karaktären av lövskog dominerad av ek och ask. Hela området har tidigare varit ängsmark, och många av askarna bär spår av att tidigare ha klappats (hamlats). I delar av området finns gott om hassel. I norr är skogen fuktig och har delvis karaktären av sumpskog.
   
På askarna och ekarna växer ett flertal sällsynta arter lavar och vedsvampar, och den fuktiga lövskogen hyser landets förmodligen individrikaste bestånd av större agatsnäcka Cochlicopa nitens, en sällsynt och kalkkrävande landsnäcka. En mindre del av Hässleänget sköts fortfarande med fagning och slåtter. Hässleänget ägs av Svenska kyrkan och utgör ett s.k. kyrkoreservat.
   
Omgivningarna kring Ar präglas i hög grad av den kalkindustri som tidigare har funnits här. Ahrs bruk anlades redan 1650 och bedrev verksamhet här fram till 1990. Påtagliga spår av kalkbrytningen utgör bl.a. två numera vattenfyllda stenbrott.

Det nordvästra brottet är sommartid en populär badplats som fått namnet ”Blå lagunen”. Här finns bl.a. parkeringsplats och toalett. Den nybyggda grusvägen till ”Blå lagunen” utgår från länsväg 690, mittemot parkeringsplatsen intill Bästeträsks nordvästra strand. Vägskylt visar vägen.

OBS: Under tiden 15 mars-15 juli är det förbjudet vistas på någon av öarna Falholmen, Storholmen och Lillholmen.

Bild: Blå lagunen

 

Fakta om Bästeträsk

Bildat: 2001
Storlek: 1 494 hektar varav 813 hektar land och 681 hektar vatten
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000
Läge: I Fleringe socken på norra Gotland
Service: Informationsskyltar, P-plats (bl.a. vid den s.k. Blå lagunen"), handikapp-TC (vid Blå lagunen), sopstationer, bordbänkar, grillplatser

Översiktskarta

Get Microsoft Silverlight