Fågel- och sälskydd

Sydlig kärrsnäppa har gått starkt tillbaka i länet. Foto: Henrik Karlsson
Sälkolonier, koncentrationer av häckande sjöfåglar och boplatser för sällsynta arter är skyddade under känsliga tider. Det innebär att det under vissa perioder under året råder tillträdesförbud inom vissa områden.
Foldrar om djurskyddsområden

Inom fågelskyddsområdena längs fastlandskusten är det inte tillåtet att komma närmare land än 100 meter. Här gäller tillträdesförbudet oftast 1 april till 10 juli, men kan vara förlängt på grund av senhäckande arter som tordmule, tobisgrissla och labb.
Tiden varierar från område till område, i vissa fall i inlandet gäller förbudet året runt.
På Öland är de vanligaste tiderna för tillträdesförbud 1 april till 15 juli alt. 31 juli. På några platser är det också här förlängt till 15 augusti.

Inom länets 4 sälskyddsområdena råder följande tillträdesförbud: 
Värnanäs 1/4 - 15/9
Eckelsudde 1/1 - 31/8
Bottorp 1/1 - 31/8 
Örö sankor 1/1 - 15/9

Här kan du ladda ner våra tre foldrar över djurskyddsområden längs länets norra kustavsnitt ner till Oskarshamn.
Tjust skärgård  Västerviks skärgård  Misterhults skärgård

Djurskyddsområden finns utmärkta på båtsportkorten. Informationsskyltar finns väl synliga på öar med fågelskydd. Skyltarna är gula och skylten med förlängd skyddstid har ett rött fält som är lätt att se på långt håll.

OBS! Dessutom finns övergripande fridlysningsregler som säger att det är förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar och vissa andra djurarter, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Detta är regler som gäller överallt i naturen oavsett plats.

Inom många fågel- och sälskyddsområden finns tillsyningsmän, anlitade av Länsstyrelsen. Dessutom bevakar kustbevakningen och sjöpolisen att inga överträdelser sker.

Karta över fågel- och sälskyddsområden

Gråsäl. Ill: Jonas Lundin

Lite om de fåglar och sälar vi skyddar

Fågelskyddsområden finns längs med hela kuststräckan och på några platser längre in i länet.
Många fåglar är jämnt spridda utmed länets kuster. Dit hör bland annat vigg, silvertärna och strandskata.
Längs med fastlandskusten är det främst skär och mindre öar i skärgården som är skyddade. Tordmulor och grisslor hör också hemma där liksom den storvuxna skräntärnan. Havsörn och berguv är också några av de fåglar som anses vara mest skyddsvärda. Havsörnen har börjat återhämta sig från bottennivåerna under 1960-70-talen. Det är ett resultat av aktiva naturvårdsåtgärder, som till exempel utfodring, samt sjunkande halter av miljögifter i Östersjön. Numera finns havsörnen som häckfågel längs i stort sett hela kuststräckan Kalmar - Umeå.

Småtärna och kentsk tärna trivs bättre i de grundare vattnen i södra delen av länet. På Öland är det främst våtmarker och strandängar som är avsatta som fågelskyddsområden. På strandängarna häckar och rastar många fågelarter som kräver öppna och betade marker för att hitta föda och lyckas med häckningar. Bland häckfåglarna märks kärrsnäppa, skärsfläcka, storspov, rödbena och brushane. Under höst och vår flyttar stora mängder arktiska vadare och gäss genom området och dessa födosöker, ofta i stora antal, på sjömarkerna.

I början av förra århundradet fanns det mer än 100 000 gråsälar i Östersjön, men under 1900-talet minskade populationen dramatiskt för alla Östersjöns sälarter.
Gråsälarna i Östersjön har dock börjat hämta sig efter att ha drabbats hårt av miljögifter under 1960- och 70-talen. Man uppskattar 2007 den totala populationen av gråsälar till knappt 25 000 för hela Östersjön, till största delen i svenska, finska och estniska vatten. Gråsälen är vanligare i nordligare vatten och population av gråsälar norr om den 59:e breddgraden (från Stockholms län och norrut) beräknas uppgå till runt 7 000 och ökar, medan population av gråsälar söder om den 59:e breddgraden är omkring 640 och bara ökar svagt. Av dessa finns bara en mindre del i länet.

Knubbsälen förekommer i Kattegatt och de södra delarna av Egentliga Östersjön, huvudsakligen längs de danska och svenska kusterna. Mycket tyder på att Östersjöpopulationen har varit isolerad från övriga knubbsälbestånd under minst 6 000 år. Antalet knubbsälar har ökat sedan bottennoteringarna på 1970-talet. Det finns omkring 4 000 sälar i Kattegatt, men den genetiskt sett skilda populationen i Egentliga Östersjön uppgår bara till omkring 800.

Eftersom antalet reproducerande djur i Östersjön fortfarande är relativt lågt betecknas detta bestånd fortfarande som starkt hotat. För ett århundrade sedan kan det ha funnits omkring 5 000 knubbsälar i Egentliga Östersjön. I södra Kalmarsund finns tre kolonier; Värnanäs (Småland), Eckelsudde (Öland) och Abrahamnsäng (Blekinge), som utgör mer än två tredjedelar av Östersjöns nuvarande bestånd. Knubbsälpopulationen i södra Kalmarsund ligger numera alltså på drygt 500 djur. Fördelningen av beståndet mellan dessa lokaler har varierat under senare år, men det är tydligt att andelen av beståndet minskar i Värnanäs, medan Eckelsudde under det senaste decenniet fått en allt viktigare roll som reproduktionslokal.

Knubbsäl. Ill: Jonas Lundin

Trots den begränsade uppgången för sälbestånden i Kalmar län har skadorna på fisk och fiskeredskap ökat på senare år. Licensierade yrkesfiskare kan få ersättning för skador orsakade av säl.

Bidrag kan även sökas till förebyggande åtgärder för att minska skador på fisk och fiskeredskap.


 Aktuellt

Läs om länets senaste tillskott av djurskyddsområden:

Böda-Karsnabben

Norra och Södra Kalvholmarna.

Har du frågor om naturreservat, nationalparker eller djurskyddsområden?

Här hittar du oss som jobbar med förvaltning av skyddad natur

 

Kartor

Länsstyrelserna har en gemensam karttjänst där du kan se vilka värdefulla naturområden som finns i din närhet.