Mullvalds strandskog

Naturreservat Mullvalds strandskog bildades 2013, men de centrala delarna har sedan länge varit skyddade som kyrkoreservat och Natura 2000. Mullvalds strandskog har till syfte att skydda och bevara gammal barrblandskog, sandtallskog, flygsanddyner och permanenta sanddyner. Reservatet är 64 hektar stort och sträcker sig en bit ut i havet. Strandskogen växer främst på flygsand och här möts man som besökare av en av Gotlands mest vidsträckta och välbevarade dynsandheder. Naturvärdena är främst knutna till de öppna sanddynerna och det gamla trädskiktet bestående av gran och tall, vilka utgör viktiga livsmiljöer för en rad ovanliga insekter, marksvampar och växter.

Insekter

En rad värmegynnade arter är knutna till områdets öppna sanddyner. Däribland kan nämnas gräshoppsstekel, dynsandstekel och taggvägstekel vars huvudsakliga utbredning i landet finns på Gotland. Dessa arter lever kvar på nordliga utpostlokaler och är relikter från en tid då Gotland hade ett varmare klimat. Flygsanden som bosubstrat och värmehållande struktur är därför viktig för dessa arters fortsatta överlevnad. Igenväxning av tall och ett slutet marktäcke utgör idag det största kända hotet mot dessa arter. Därför är återkommande röjningsinsatser och tallryckning samt störning i form av tramp från besökare en viktig del i bevarandet.

Andelen död ved i form av lågor, högstubbar, rotvältor och torrakor är riklig inom reservatet vilket är viktigt för vedlevande arter vars larvutveckling sker i murken tall- och granved, t.ex. smedbock, hårig blombock och vallrovfluga. Dessa arter är funna inom reservatet. Smedbock är en av våra största skalbaggar och kan bli upp till 60 mm lång.  

Växtlighet

Närmast strandlinjen längs med den så kallade kustdynen domineras vegetationen av arter som strandråg, strandvial och sandsallat. På dynsandheden som breder ut sig innanför kustdynen har floran en betydligt artrikare karaktär bestående av t.ex. sandsvingel, backtimjan, gulmåra och fältsippa. Här finner man också det starkt hotade gräset sandtimotej. Dynsandheden har också en imponerande marksvampsflora med flera hotade arter, t.ex. stjälkröksvamp, sandkremla och liten jordstjärna.

Skogen är för gotländska förhållanden tämligen bördig och här återfinns några riktigt grova tallar. En åldersbestämning av en borrkärna av grövsta tallen i området visade att den kan ha varit 500 år gammal och började sin levandsbana på Gustav Vasas tid. Sedan några år tillbaka ligger den omkullblåst, väl synlig bredvid vägen bort mot

Kungens sal

Rikssalen eller Kungens sal Det är den rundade formationen av raukar som har gett platsen benämningen ”Rikssalen” eller ”Kungens sal”. Den hårda revkalkstenen som raukarna är uppbyggda av berättar om en tid då Gotland låg i en marin miljö vid ekvatorn under den långa silurperioden som tog sin början för ca 440 miljoner år sedan.  Den lummiga granskogen och inlandsraukarna ger en trolsk känsla och är ett omtyckt utflyktsmål, väl värt ett besök.


 

Fakta om

Bildat: 2013
Storlek: ca 64 ha (varav ca 45 ha landareal) 
Skyddsform: Naturreservat och Natura 2000 
Läge: Ca 4 km sydost om Ardre kyrka
Service: Under uppbyggnad