Inventering av rikkärr i Västra Götalands län 2004

Om publikationen

Löpnummer: ¨2005:55

Diarienummer: -

ISBN/ISSN-nr: 1403-168X

Publiceringsår: 2005

Sidantal: 105

Publikationstyp: Rapport

Under sommaren 2004 inventerade Länsstyrelsen utvalda kärlväxter och mossor översiktligt i ett 65-tal av länets rikkärr, varav 51 lokaler har hyst/hyser otandad grynsnäcka (Vertigo genesii) och kalkkärrsgrynsnäcka (Vertigo geyeri). Dessa bara några millimeter långa snäckarter är båda rödlistade samt upptagna i habitatdirektivets lista över arter som ska gynnas. Även uppgifter om hydrologi, påverkan, igenväxning och hävdförhållanden har registrerats.

Inventeringsresultatet är till vissa delar inte så glädjande. Ett 15-tal av objekten har mycket liten förekomst av rikkärrsarter som följd av igenväxning, dikning, uppodling med mera. Av de 65 utvalda kärren har uppgifter samlats in från 57 stycken. Rikkärren är av både topogen och soligen typ. Källor finns i 23 kärr och kalktuffbildningar i fyra. 16 rikkärr är påverkade av dikning varav fyra allvarligt. Inget kärr har uppvisat trampskador. I 40 respektive 45 kärr pågår igenväxning av träd respektive buskar. Bladvass finns i 29 kärr. 39 kärr är ohävdade och resterande svagt till måttligt hävdade. Av 17 ursprungliga lokaler för otandad grynsnäcka bedöms snäckan finnas kvar i 14. Av 48 ursprungliga lokaler för kalkkärrsgrynsnäcka bedöms snäckan finnas kvar i 33.

Kärlväxternas och mossornas förekomst (abundans) har registrerats med en 3-gradig skala, ju högre värde desto fler plantor finns. Den vanligast förekommande kärlväxten var vattenklöver. Exempel på andra värdefullare arter är axag, kärrknipprot, källblekvide, myrbräcka och luktsporre. Bland mossorna är spjutmossa (Calliergonella cuspidata) vanligast. En hel del purpurvitmossa (Sphagnum warnstorfi) och en mindre mängd rikkärrsskapania (Scapania brevicaulis) hittades också.

Kontakt