Säldöden på västkusten sommaren 2002

Om publikationen

Löpnummer: 2003:10

Diarienummer: -

ISBN/ISSN-nr: 1403-168X

Publiceringsår: 2003

Sidantal: 10

Publikationstyp: Rapport

Regeringen gav i september 2002 länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland i uppdrag att redovisa erfarenheterna från arbetet med säldöden sommaren 2002.
I början av maj hittades de första döda sälarna, som misstänktes ha dött av sälarnas motsvarighet till valpsjuka (PDV), på Anholt i danska Kattegatt och den 30 maj bekräftade Naturhistoriska Riksmuseet att sjukdomen också drabbat svenska sälar. Totalt är det ca 22 000 sälar som rapporterats döda i Europa och från Skagerrak och Kattegatt har 7000 döda sälar rapporterats. Den totala dödligheten i Skagerrak-Kattegatt uppskattas till ca 10 000 vilket betyder att drygt hälften av sälarna dött.

För att kunna besvara ett antal frågor kring sjukdomsutbrottet organiserade Naturhistoriska Riksmuseet ett omfattande insamlings- och provtagningsprogram med huvudsakligt stöd från Naturvårdsverket och särskilda provtagningsteam anställdes. Då kommunerna ansvarar för renhållning utifrån hygieniska aspekter och därmed samlade in döda sälar upprättades rapporteringsrutiner mellan kommuner och provtagare. För att möjliggöra provtagning av de sälar kommunerna samlat in upprättades också speciella uppsamlingsplatser i olika kommuner.

Totalt togs prover från 2262 av de ca 4000 djur som rapporterades från svenska kusten, vilket gett ett unikt material till forskning om sälar och vissa miljöproblem. Många kommuner uppger att de hade vissa organisatoriska problem i inledningsskedet, men i
stort sett har kommunernas arbete fungerat bra. Det har dock krävt stora arbetsinsatser och övrigt ordinarie arbete har i många fall blivit lidande. Några kommuner uppger att de skulle behöva utarbeta en handlingsplan för denna typ av händelse. Den totala kostnaden för alla kommuner uppskattas till ca 3.7 miljoner kronor, med mycket stor variation mellan kommunerna.

Eftersom kommunerna klart uttryckt att de förväntar sig en ersättning från staten presenteras en analys av kostnaderna. Förslag till modeller för hur ersättning i så fall skulle kunna fördelas ges också. Om kommunernas kostnader sätts i relation till respektive kommuns ekonomiska förutsättningar eller invånarantal varierar kostnaden med en faktor på ca 2 500 kr. Det är befolkningsmässigt små kommuner med många sälar, bland annat Båstad, Strömstad och Tanum som drabbats hårdast.

Kontakt