Ensamkommande barn i kommunen

Ansvaret för ensamkommande barn delas mellan olika myndigheter, kommuner och landsting och regioner. Länsstyrelsens roll är att samordna kommunernas mottagande av ensamkommande barn.

Varje år kommer barn till Sverige för att söka asyl. De flesta anländer i sällskap med sina föräldrar men det finns även de som saknar medföljande vårdnadshavare. Dessa barn och ungdomar räknas som ensamkommande. Barnens levnadsöden och bakgrund är olika, men gemensamt för alla är att de befinner sig i en utsatt situation.

Staten, myndigheter, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn i Sverige.

Hur är ansvaret fördelat?

Ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar delas mellan kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket och flera andra myndigheter. 

Migrationsverket har det övergripande ansvaret för mottagandet av ensamkommande. Deras uppgifter är bland annat att:

  • anvisa en kommun till barnet
  • utreda och fatta beslut i asylärendet
  • betala ut ersättningar och särskilt bidrag till barnet.
  • betala ut ersättningar till kommunen.

Om ensamkommande barn och ungdomar på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen har en samordnande roll avseende kommunernas mottagande av ensamkommande barn med fokus på utveckling av regional samverkan.

Länsstyrel­sen ska:

  • Verka för att i det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn.
  • Föra dialog med kommunerna om tillgång på boendeformer, utbildning, hälsa, fritid och gode män.
  • Utöva tillsyn över överförmyndarnas verksamhet.

Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i barnkon­ventionen.

Kommunerna ansvarar för det praktiska mottagandet av ensamkommande barn:

  • boende (placering)
  • annat stöd som barnet kan behöva
  • skolgång

Kommunen har det långsiktiga ansvaret för barnets boende, stöd och skydd enligt socialtjänstlagen. Överförmyndaren i kommunen där barnet befinner sig utser en god man som företräder barnet i en förälders ställe under asylprövningstiden.

Om barnet beviljas uppehållstillstånd har kommunen ett ansvar för barnets fortsatta omsorg och etablering i Sverige och utser då även en särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV).

Kommunen har samma ansvar för ensamkommande barn som för andra barn i kommunen.

Läs mer om kommunernas roll.

Landstingen och regionerna ansvarar för att ensamkommande barn och unga får den hälso- och sjukvård och tandvård som de är i behov av. Asylsökande barn har rätt till vård i samma omfattning som barn som är bosatta i landet. När en person söker asyl i Sverige erbjuds en hälsoundersökning som syftar till att ge en medicinsk bedömning av hälsan och uppmärksamma eventuella behov av vård och smittskyddsåtgärder.

Anvisningsmodell för ensamkommande barn

Mottagandet av ensamkommande ska vara jämnt fördelat över landet. Därför sker anvisningarna enligt ett fördelningssystem. Varje kommun tilldelas en viss andel.

Andelen är uträknad utifrån kommunens:

  • folkmängd
  • mottagande av nyanlända
  • mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår.

Om ett ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har en nära anhörig i någon viss kommun i landet sker anvisningen till den kommunen. Om barnet inte har någon nära anhörig anvisas barnet istället till den kommun som står näst på tur att utifrån sin andel ta emot en ny anvisning.

Anvisningskommun på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Statliga ersättningar till kommuner på Migrationsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Ensamkommande barn som försvinner

Under 2016-2017 hade Länsstyrelsen ett uppdrag som bland annat bestod i att genomföra en nationell kartläggning av ensamkommande barn som försvinner samt att föreslå åtgärder för att förebygga försvinnanden. Uppdraget samordnades av Länsstyrelsen Stockholm. Enligt den nationella kartläggningen På flykt och försvunnen hade 1 829 barn registrerats som avvikna i Migrationsverkets statistik under perioden 2013 till och med maj 2016. Rapporter visar också att ensamkommande barn är överrepresenterade bland polisanmälningar om människohandel med barn och löper stor risk att utsättas för människohandel och exploatering.

För 2018 har länsstyrelserna uppdraget att ta fram enhetliga regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Länsstyrelsen Stockholm ska fortsätta att samordna uppdraget, stötta länens arbete och förvalta materialet som togs fram 2016–2017.

Barnens bästa

Länsstyrelsens ska i sitt arbete ta särskild hänsyn till barns bästa. Barnkonventionens fyra grundprinciper är viktiga utgångspunkter:

  • Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras
  • Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet
  • Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling. För att utvecklas behöver barn trygghet och möjlighet till lek.
  • Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet.

Verksamhetsstöd för kommuner

Ensamkommande barn som försvinner ur myndigheternas mottagningsarbete löper stor risk att exploateras. De hamnar helt utanför samhällets skyddsnät och lever en mycket osäker tillvaro.

Sverige är förpliktigat att följa FN:s konvention om barnens rättigheter, vilket innebär att hela den offentliga sektorn och dess anställda ska respektera, skydda och uppfylla barnkonventionen.

Det finns sju riskfaktorer som i hög grad påverkar barnens beslut att avvika, enligt en nationell kartläggning.

  1. Barnet har fått avslag på sin asylansökan eller känner stark rädsla för att få avslag.
  2. Barnet har bekanta i en annan kommun, eller ett annat land, och vill därför resa dit.
  3. Barnet har hamnat i, eller riskerar att hamna, i missbruk och/eller kriminalitet.
  4. Barnet uppvisar psykosociala problem.
  5. Barnet upplever problem kopplat till boendet.
  6. Det finns en misstänkt hedersproblematik.
  7. Det finns en misstänkt koppling till människohandel.
  • Barnet ska få tydlig och lättillgänglig information om asylprocessen från Migrationsverket och andra aktörer som socialtjänst, god man, boendepersonal och frivilligorganisationer.
  • Migrationsverket ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer under det första samtalet med barnet.
  • Migrationsverket ska göra en orosanmälan till socialtjänsten i ankomstkommunen om det finns minsta oro för barnets välbefinnande och skydd. Vid misstanke om brott ska polisen alltid kontaktas.
  • Barnet bör fotograferas vid inskrivning på ankomstboendet, men barnet kan inte tvingas till fotografering. Barnet ska informeras om syftet och hur bilderna kommer att hanteras. Fotot ska förvaras inlåst i barnets pärm, enligt gällande sekretessregler. Vid oro för ett försvinnande kan fotot delas med berörda parter, exempelvis polis.
  • Om personal vid boendet upptäcker riskfaktorer ska boendet göra en orosanmälan till socialtjänsten.
  • Socialtjänsten ska vara extra uppmärksam på riskfaktorer i ankomstskedet. Denna information ska sedan överföras till anvisningskommunens socialtjänst.

Förebyggande insatser från socialtjänsten:

  • Om barnet tillhör en riskgrupp ska socialtjänsten i ankomst- och anvisningskommunerna ha direktkontakt i ärendet.
  • Socialtjänsten i anvisningskommunen ska alltid göra en risk- och skyddsbedömning vid första mötet med barnet. Socialtjänsten ska vara uppmärksam på riskfaktorer för att barnet kan avvika/försvinna.
  • Socialtjänsten ska vara observant och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen som innebär en förhöjd risk för att barnet ska avvika.
  • Socialtjänsten ska ha kontinuerlig kontakt med barnets gode man eftersom det är en person som alltid ska agera för barnets bästa. I vissa fall kan den gode mannen ha mer information om barnets asylprocess än vad socialtjänsten har.

Förebyggande insatser från boendet:

  • Personal vid boendet ska vara extra observanta och stärka stödet runt barnet vid faser i asylprocessen som innebär en förhöjd risk för att barnet ska försvinna.
  • Boendet ska ha kontinuerlig kontakt med barnets gode man eftersom det är en person som alltid ska agera för barnets bästa. I vissa fall kan den gode mannen ha mer information om barnets asylprocess än vad boendet har.
  • Boendet ska vid oro för att barnet kommer att avvika/försvinna göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Förebyggande insatser från skolan:

  • Skolan ska samarbeta med socialtjänst, god man, kontaktperson på boendet/familjehemmet och hälso- och sjukvården angående elevens närvaro på skolan och hur eleven mår.
  • Skolan ska vid oro för ett avvikande/försvinnande göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Förebyggande insatser från hälso- och sjukvården:

  • Hälso- och sjukvården ska vid undersökningstillfällen särskilt uppmärksamma riskfaktorer för att barnet kan avvika/försvinna.
  • Hälso- och sjukvården ska samarbeta med aktörer runt barnet för att uppmärksamma och förebygga avvikande/försvinnande.
  • Hälso- och sjukvården ska vid oro för avvikande/försvinnande göra orosanmälan till socialtjänsten.

Förebyggande insatser från god man:

  • God man ska kommunicera oro för att barnet ska avvika/försvinna till socialtjänsten, boendet och barnets mentor eller elevhälsan vid elevens skola.
  • För att kunna stötta och förebygga avvikelse/försvinnande bör god man informera socialtjänst, boende och skola angående eventuella avslag i asylärenden, om det inte bedöms vara till men för barnet.
  • God man ska vid oro för avvikande/försvinnande göra orosanmälan till socialtjänsten.

Informera överförmyndarnämnden om att barnet avvikit. Ange följande uppgifter:

1). När försvann barnet?

2). Har en polisanmälan gjorts?

- Ja. Av vem och när? Behöver den kompletteras? Notera ärendets diarienummer.

- Nej. Detta måste Du göra.

3). Har Du informerat Migrationsverket, socialtjänsten, boendet och skolan om försvinnandet?

- Ja. När?

- Nej. Varför inte?

4). Har Du pratat med andra som står barnet nära?

- Ja. Kom det fram något som kan vara till hjälp för polisen i sökandet av barnet?

- Nej. Varför inte?

5). Har Du misstankar om att barnet vistas i riskmiljöer eller är utsatt för brott?

- Ja. Detta måste du berätta för polisen.

- Nej.

6). Är det sannolikt att barnet lämnat landet varaktigt? OBS! Danmark undantaget då dessa barn oftast kommer tillbaka inom kort.

- Ja. Kontrollera uppgiften med Migrationsverket. Överförmyndarnämnden kan besluta om att avsluta din roll som god man till barnet, om det varaktigt lämnat landet.

- Nej. Ansvarig handläggare lägger en bevakning i ärendet. Efter en tid skickar kommunens överförmyndarnämnd ärendet vidare till Stockholms överförmyndarnämnd, som har det fortsatta ansvaret.

7). Har någon annan informerat Överförmyndarnämnden?

- Handläggaren tar kontakt med dig för att upplysa om att barnet förvunnit och din skyldighet att polisanmäla och informera berörda om försvinnandet.

8). Information till god man

- Om barnet påträffas/återvänder, eller om du får höra att barnet varaktigt lämnat landet, så ska du informera Överförmyndarnämnden

Kontaktuppgifter:

Ring 114 14 (polisen) eller 116 000 (journnummer för försvunna barn)

Personuppgifter:

Personnummer/födelsetid:

Dossienummer/beteckning:

LMA.nr:

Förnamn (noga med stavning):

Efternamn (noga med stavning):

Adress:

Mobiltelefon nr:

E-postadress:

Facebook eller annan social media, användarnamn:

God man, namn och telefonnummer:

Socialsekreterare, namn och telefonnummer:

Skola (namn, klass, klassföreståndare samt telefonnummer):

Kontaktuppgifter till familj, släkt eller vänner i eller utanför landet:

Beskrivning av barnet/ungdomen

Kön:

Ursprung (land/region/världsdel):

Språk som barnet talar: Behövs tolk?

Längd:

Kroppsform:

Hårfärg:

Ögonfärg:

Kännetecken (t.ex tatueringar, ärr, tandstatus, glasögon mm):

Klädsel vid försvinnandet:

Finns foto på barnet/ungdomen:

Har barnet/ungdomen några särskilda behov (sjukdom/diagnos, annat):

Har barnet uttryckt suicidala tankar?

Har barnet/ungdomen försvunnit tidigare:

Om ja på föregående fråga, var hade han/hon varit någonstans:

Hur länge har barnet befunnit sig i Sverige?

Vart har barnet bott under tiden här?

Övriga frågor:

Datum för avvikelse:

På vilken plats sågs barnet/ungdomen senast (Vem såg barnet, namn och nummer till denna person):

Har barnet/ungdomen tagit med sina tillhörigheter från boendet (planerat avvikande):

Hade barnet/ungdomen vid tiden innan försvinnandet uttryckt/visat tecken på ångest/oro (Om ja, HUR har barnet uttryckt/visat detta):

Hade okända personer sökt kontakt eller synts till i närhet av barnet/ungdomen vid tiden innan försvinnandet (Om ja, vad för personer? Män/kvinnor? Hur många? Ålder på dessa? Fordon? Finns det noterat tillfällen för detta? Ändrade barnet sinnesstämning efter eventuell kontakt med personerna?):

Övrig relevant upplysning? Andra ovanliga omständigheter kring barnets/ungdomens försvinnande:

Har barnet fått något negativt besked i sin asylprocess eller annat besked nyligen?

Datum och klockslag för polisanmälan:

Ärende/diarienummer polisanmälan:

Rutiner när försvunnet barn (avviket) barn återkommer

Informera Överförmyndarnämnden om att barnet återkommit.

Ange följande uppgifter:

När påträffades/återvände barnet?

Har polisen, Migrationsverket, socialtjänsten, boendet och skolan informerats om att barnet är tillbaka?

· Ja.

· Nej, varför inte?

Har fråga ställts till barnet vad som hänt? Var han/hon befunnit sig och med vem han/hon umgåtts?

· Ja.

· Nej. Detta måste göras.

OBS! Tänk på att samla in kontaktuppgifter. Ta reda på om barnet varit brottsutsatt eller om det finns anledning till oro. I så fall ska du meddela socialsekreteraren, som tar fram en plan med stödåtgärder. När det är aktuellt ska du tillsammans med barnet lämna in en polisanmälan

  • Regionalt samråd inom migration och integration leds av landshövdingen. Deltar gör förbundsdirektörerna i länets fyra kommunalförbund samt ansvariga chefer på Västra Götalandsregionen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen
  • I Västra Götalands län sker samverkan för integrations- och migrationsfrågor inom och mellan länets kommunalförbund i länets fyra delregioner: Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad.
  • I delregionerna finns nätverk för ensamkommande barn och delregionala samverkansgrupper (Göteborgsregionen hanterar frågor kring ensakommande barn inom ramen för Nätverket mottagande och integration).
  • Flera regionala samverkansnätverk hanterar frågor om barn och unga, till exempel Nätverket Barnkonventionen, Regional samverkansgrupp Prostitution och människohandel och Samverkansforum för föräldrastöd m.fl.

Berörda aktörer

  • Migrationsverket, kommunernas socialtjänst, skola och elevhälsa, boenden (kommunala som privata), överförmyndarmyndigheten, de gode männen, landstingets hälso- och sjukvård, polisen, frivilligorganisationer som kommer i kontakt med målgruppen.
  • Syftet med rutinerna är att vara ett stöd för kommuner som inte redan har egna rutiner och handlingsplaner för ensamkommande barn som försvinner.
  • Rutinerna är till stor del hämtade från den samverkansplan som tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län.
  • Rutinerna som riktar sig till gode män har tagits fram av Helsingborgs kommun, Malmö stad, Trelleborgs kommun och Rädda Barnen inom ramen för samverkansprojektet Inga barn ska försvinna. Rutinerna har genomgått mindre justeringar i samråd med berörda aktörer i Västra Götalands län.
  • Innehållet revideras vid behov, utvecklas och följs upp i kontinuerlig dialog mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Migrationsverket, Polisen, Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden i Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad, Social Resursförvaltning Göteborgs Stad samt Länsstyrelsen i Hallands län.

Kontakt