Höga flöden i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Klimatanpassning

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.

Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.

Länsstyrelsen samordnar och ger stöd

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.

Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:

  • fysisk planering
  • infrastruktur
  • krisberedskap
  • försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
  • vattenhushållning
  • miljöskydd
  • lantbruk
  • skogsbruk
  • naturvård
  • människors hälsa.

Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.

Stöd till kommuner

Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att

  • Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
  • Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
  • Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
  • Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.

Aktuellt just nu

Det finns behov av ökad samverkan mellan kommuner för att arbeta effektivt med klimatanpassning. Samtidigt upplever många tjänstepersoner i kommunerna att det är svårt att hitta lämpliga och effektiva former för mellankommunal samverkan kopplat till klimatanpassning. Mot bakgrund av detta gav Länsstyrelsen Ramboll i uppdrag att utreda hur befintliga nätverk inom Västra Götalands län hanterar klimatanpassningsfrågan idag, samt vad som är viktigt för att lyckas med mellankommunal samverkan. Resultatet finns i form av en rapport och en kartberättelse. Rapporten och kartberättelsen innehåller samma information.

Rapport: Mellankommunal samverkan inom klimatanpassningsfrågor - Hur ser det ut nu och vad är viktigt för att lyckas? Länk till annan webbplats.

Kartberättelse: Mellankommunal samverkan inom klimatanpassningsfrågor Länk till annan webbplats.

Rapporten och kartberättelsen beskriver nätverken och möjligheter med mellankommunal samverkan. Du kan också läsa om fem områden som är viktiga att beakta för framgångsrik samverkan och ett koncept för detta. Syftet med rapporten och kartberättelsen är att belysa möjligheterna och inspirera till ökad samverkan mellan länets kommuner, då klimatanpassningsarbetet på många sätt är gränsöverskridande.

Länsstyrelsen har tagit fram en kartberättelse ”Västra Götaland i ett förändrat klimat”. Kartberättelsen beskriver på vilket sätt klimatförändringarna påverkar olika delar av Västra Götalands län och vilka de största utmaningarna är. I kartberättelsens olika delar kan du läsa om klimatförändringen utifrån olika landskapstyper och samhällsteman. Du får också tips på stöd för fortsatt arbete med klimatanpassning inom din organisation.

Västra Götaland i ett förändrat klimat Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har en ny handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen är framtagen utifrån de krav som finns i Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete.

Handlingsplan för klimatanpassning 2021-2024 Länk till annan webbplats.

Syftet med handlingsplanen är att sammanställa, prioritera, dokumentera, genomföra och följa upp de myndighetsåtgärder som Länsstyrelsen kommer att arbeta med under åren 2021–2024 för att bidra till att nå våra myndighetsmål för klimatanpassning. Handlingsplanen bidrar också till arbetet utifrån Länsstyrelsens strategiska mål om ett robust och motståndskraftigt län, där klimatanpassning ingår.

Rapporten Klimatrelaterade risker i översiktsplanering är ett metodstöd för kommuner som ska integrera sin syn på klimatrelaterade risker i översiktsplanen. Stödet ger praktiska råd. Vilka underlag kan vara användbara i arbetet för att öka kunskapen och medvetenheten om klimatrelaterade risker? Hur kan det praktiska arbetet med att förankra klimatanpassningsaspekter i de interna processerna utformas, innan översiktsplanen antas av kommunfullmäktige?

Metodstöd – Klimatrelaterade risker i översiktsplanering Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har tagit fram en kartberättelse som vi kallar "klimatanpassningspaket". Syftet med klimatanpassningspaketet är att:

  • Hjälpa länets aktörer att navigera i informationsflödet om anpassning till klimatförändringen och dess konsekvenser.
  • Belysa möjligheter till synergieffekter med övrigt arbete med hållbarhet och beredskapsstärkande åtgärder.

Klimatanpassningspaket (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Verktyg för klimatanpassning

Det finns mycket underlag och många verktyg framtagna för arbetet med klimatanpassning. Här hittar du det material som har tagits fram för Västra Götalands län och vad som finns på Klimatanpassningsportalen.

Grunden för arbetet med klimatanpassning är data om dagens och framtidens klimat. SMHI har sammanställt en klimatanalys för Västra Götalands län. Det finns också en klimatanalys för havsvattenstånd. Mer information om klimat hittar du på SMHI:s webbplats och på Klimatanpassningsportalen. Där finns till exempel databaser, kartvisningstjänster och nedladdningsbara data.

Länsstyrelsen har genomfört en klimat- och sårbarhetsanalys för länet och för Länsstyrelsens verksamhet.

Länsstyrelsen har en handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen beskriver:

  • Länsstyrelsens övergripande inriktning för klimatanpassningsarbetet i länet.
  • De åtgärder som Länsstyrelsen arbetar med.
  • Åtgärder som vi rekommenderar för länets kommuner.

Åtgärderna som vi rekommenderar för kommunerna har vi delat in i olika fokusområden. De rekommenderade åtgärderna hittar du i den utfällningsbara fliken nedan. För varje fokusområde finns kunskaps- och planeringsunderlag och verktyg som kan vara användbara inom respektive område. Befintligt underlag och verktyg som Länsstyrelsen har tagit fram hittar du under motsvarande rubriker längre ned på den här sidan. Du kan också kontakta Länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare för stöd gällande vägledning och tillgängligt underlag.

Kommunens ansvar för klimatanpassning

Kommunernas roll omfattar ett flertal viktiga verksamheter där klimatanpassning bör vägas in. Kommunen är myndighetsutövare enligt olika lagstiftningar med ansvar för kontroll, tillsyn och lovgivning. Kommunen ansvarar också för krisberedskap och räddningstjänst. Kommunerna har även det totala ansvaret för den fysiska planeringen med översiktsplanering, detaljplanering och bygglov.

Fyra fokusområden för klimatanpassning i kommuner

Här lyfter vi åtgärder som kommuner kan arbeta med för att anpassa sig till pågående och framtida klimatförändringar. Syftet är att ge stöd och inspiration för kommunernas arbete med klimatanpassning.

Länsstyrelsen har valt att samla rekommenderade åtgärder på kommunal nivå i fyra fokusområden:

  • Organisation
  • Mark- och vattenanvändning
  • Tillsyn
  • Samhällsskydd och beredskap

Åtgärderna under rubriken Organisation utgör grundläggande förutsättningar för att kunna etablera arbetet med klimatanpassning inom kommunen. Kommunernas organisering av klimatanpassningsarbetet handlar om att hitta ett arbetssätt som fungerar. Detta behövs för att kunna arbeta med övriga föreslagna åtgärder och identifiera och prioritera vilka åtgärder som är viktigast för den egna kommunen och för det mellankommunala samarbetet och samordningen.

De övriga tre fokusområdena baseras på de områden där Länsstyrelsen har olika former av ansvar eller uppdrag och kan stötta kommunerna.

Det finns flera andra områden där det finns ett kommunalt ansvar och där klimatanpassning behöver vara en aspekt. Detta gäller till exempel fastighetsförvaltning, kommunalteknisk försörjning och vård och omsorg. Dessa behov behöver kommunen fånga upp genom de åtgärder som föreslås under rubriken Organisation. Mer information och goda exempel finns på klimatanpassningsportalen Länk till annan webbplats..

Klimatförändringen och dess konsekvenser är en planeringsförutsättning vi måste förhålla oss till. Varje kommun har ansvar för att arbeta med de åtgärder som är relevanta utifrån kommunens riskbild, förutsättningar och övrigt pågående arbete i kommunen.

Pågående ärenden behöver hantera klimatanpassningsaspekterna. Åtgärderna kan användas som en checklista för att stämma av vad kommunen redan arbetar med och vad som behöver hanteras på kort respektive lång sikt.

Läsanvisning för åtgärderna för kommuner

Kopplat till åtgärderna finns texter som tydliggör varför åtgärderna behöver vidtas. Dessa texter står efter den eller de åtgärder som de motiverar. Själva åtgärderna beskrivs med fet text. Varje åtgärd har ett ID nummer för att underlätta hänvisningar.

O.1 Bygg upp eller vidareutveckla en struktur för att inom kommunens organisation arbeta med klimatanpassning och verka för att klimat-anpassningsperspektivet genomsyrar den kommunala verksamheten.

Ett systematiskt arbete med anpassning till klimatförändringarna kräver medverkan från ett flertal av kommunens verksamheter, samt ofta också mellankommunal samverkan. För att kunna bedriva ett långsiktigt och systematiskt arbete med klimatanpassning är det viktigt att hitta ett ar-betssätt som innebär att förvaltningar och bolag kan arbeta strukturerat med klimatanpassningsfrågan så att den genomsyrar den kommunala verksamheten. Kommunen behöver bygga upp och organisera ansvar och kompetens för att tydliggöra vad, hur och vem som ska arbeta med olika aspekter av anpassningen till klimatförändringarna. Det kan också vara en fördel att identifiera möjligheter till mellankommunal samverkan, då många frågor om klimatanpassning kan hanteras för större geografiska områden än en enskild kommun. Då finns också möjlighet att flera kommuner kan bidra till att stärka den samlade kompetensen, exempelvis genom att dela på en tjänst som kan samordna arbetet.

O.2 Analysera vilka utmaningar som klimatförändringarna kan föra med sig och använd detta som grund för vidare arbete.

Framtidsklimatet i länet finns prognostiserat genom SMHI:s klimatanalys för länet, men vilka konsekvenser de leder till i varje kommun är svårare att bedöma. Länsstyrelsen, nationella myndigheter och branschorganisationer har publicerat olika generella konsekvensanalyser men då förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommunerna behöver varje kommun själv bedöma hur de kan komma att påverkas. Det är viktigt att kommunen aktivt tar ställning till behovet av klimatanpassningsåtgärder. Mellankommunal samverkan är en stor fördel i arbetet med klimatanpassning. Analys av utmaningar kan tjäna på att göras tillsammans med angränsande kommuner.

O.3 Integrera klimatanpassning i befintliga planer och processer.

Befintliga planer och processer kan användas som medel för att analysera klimateffekter inom särskilda områden och därefter föreslå åtgärder för att hantera dessa effekter. Redan etablerade processer kan användas, vilket kan förenkla arbetet och integrera det med andra processer.

O.4 Fatta beslut gällande om kommunen ska sammanställa en kommunal klimatanpassningsplan eller motsvarande och i så fall vilka verksam-hetsområden och klimateffekter den ska omfatta, samt hur den ska tas fram och förvaltas.

En kommunal klimatanpassningsplan kan vara ett verktyg för att strukturera upp arbetet, identifiera åtgärder och fördela ansvar. Varje kommun behöver göra en bedömning av behovet av en klimatanpassningsplan. Detta bör föregås av en analys över vilka risker och möjligheter det framtida klimatet kan innebära. Av särskild vikt är att identifiera frågor som rör flera olika fackområden och tydliggöra ansvar för samordningen av dessa.

Klimatanpassning i fysisk planering

Klimatförändringen innebär stora utmaningar globalt såväl som i Sverige. Ökad nederbörd, stigande havsnivåer och högre temperatur innebär en ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion samt värmeböljor. För att minska risken för negativa konsekvenser av ett förändrat klimat behövs ett aktivt arbete med att ställa om samhället till minskade utsläpp av växthusgaser och med anpassning av samhället till ett förändrat klimat.

Genom plan- och Bygglagen har kommunerna möjligheter och skyldigheter att genomföra klimatanpassningsåtgärder. Detaljplaner kan innehålla bestämmelser som möjliggör bebyggelse som inte innebär risker från ett förändrat klimat.

2018 infördes en ny bestämmelse i 3 kap Plan- och bygglagen om översiktsplan som innebär att kommuner ska ge sin syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.

FP.1 Integrera klimatanpassningsperspektivet i fysisk planering för byggande och infrastruktur.

Detta kan göras till exempel via:

  • Översiktsplan (peka ut riskområden genom riskanalys och kartering).
  • Fördjupad översiktsplan (modellering för lämplig markanvändning - angivande av lämplighet för exploatering).
  • Detaljplan (till exempel dagvattenutredning och skyddsåtgärder mot översvämningar).
  • Bygglov (Underlag avseende klimatanpassning i policydokument, ÖP och DP behöver vara så konkret att det går att tillämpa i bygglovsprövning).
  • Planlägga mark i syfte att vid höga flöden eller skyfall göra plats för vatten.
  • Planläggning av ytor för dagvattenhantering.
  • Utforma stadsmiljöer i syfte att minska påfrestningar på känsliga grupper under värmeböljor.
  • Genom den fysiska planeringen bevara och stärka en grön infrastruktur.
  • I planarbetet arbeta för att minimera exploateringen av jordbruksmark.

En stor del av arbetet med att anpassa vårt samhälle efter de nya förutsättningar som klimatförändringen medför, hanteras inom den fysiska planeringen. Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i klimatarbetet, bland annat för att den ger möjlighet att ställa krav på att klimatanpassning sker i planering och byggande. Klimatanpassning i den fysiska planeringen handlar exempelvis om att i nya planer han-tera frågor som rör lokalisering och utformning av verksamheter och bebyggelse, samt att avsätta tillräckliga skyddsavstånd utifrån förväntade framtida klimatförhållanden. Det handlar också om att i befintlig bebyggelse hantera bland annat teknisk infrastruktur och grönstruktur på ett strategiskt vis, för att möta ett klimat i förändring.

Varje kommun ska ha en översiktsplan där överväganden görs om både befintlig situation och förväntad utveckling med hänsyn till be-hovet av klimatanpassning. Bedömningen omfattar bland annat var framtida bebyggelse ska lokaliseras, vilken infrastruktur som behövs liksom hur övrig markanvändning ska se ut, och vilka områden som är känsliga för översvämning, ras, skred med mera.

Genom den nya bestämmelsen om riskanalyser i Översiktsplaner skapas bättre underlag för att planera för en säker bebyggelse eller infrastruktur.

Möjligheter för kommunen att reglera och ta hänsyn till frågor som rör klimatanpassning finns framförallt i samband med planläggning av ny bebyggelse. I detaljplanearbete där nytillkommande bebyggelse eller ändrad markanvändning ska prövas kommer klimataspekter naturligt in i bedömningen av de faktorer som påverkar planens lämplighet.

Strategier och åtgärder som drar nytta av ekosystemet och naturens anpassningsförmåga är några av de mest användbara, ekonomiskt bärkraftiga och effektiva verktygen för att hantera klimatförändringarnas effekter. Grön infrastruktur kan bidra till att minska klimatpåver-kan och risker från ett förändrat klimat på en mängd olika sätt:

  • Skydd mot översvämning
  • Skydd mot erosion
  • Skydd mot extrema väderförhållanden, exempelvis värmebölja
  • Minskade koldioxidutsläpp
  • Ökad koldioxidlagring
  • Energibesparing
  • Biologisk mångfald
  • Säkra livsmedelsförsörjning

FP.2 Sträva vid planering efter att använda mångfunktionella ytor och lösningar med synergieffekter för hållbar samhällsutveckling.

Arbeta med den befintliga bebyggelsen, mellanrum och grön- och blå strukturer. Strategiskt lokaliserade i staden och integrerade med bebyggelsen och dess omland kan träd, grönområden, vattendrag och dammar både fungera som luftförbättrare och temperatursänkare i staden, och samtidigt hantera ökande vattenmängder. Bevarade grönområden och parker kan även bidra till en bevarad/skyddad kulturmiljö. Dessa strategiskt planerade ytor brukar kallas för mångfunktionella ytor.

FP.3 Identifiera behov och komplettera befintliga översiktliga karteringar av översvämnings- och skredrisker.

Översvämnings- och skredrisker förväntas öka på grund av klimatförändringarna. Det är viktigt att utreda risker för översvämning, ras, skred och erosion för att ge ett bra stöd i kommunernas fysiska planering och för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och handlingsprogram.

Riskanalyserna och de ställningstaganden över hur sådana risker kan minska eller upphöra som ska finnas i Översiktsplanen är en bra grund för urval och prioritering av kompletterande karteringar. Underlag som tas fram av statliga myndigheter utgör en grund för dessa riskanalyser.

FP.4 Modernisera systemen för omhändertagande av dagvatten.

Detta kan till exempel innefatta öppna (bio-)dammar och (-)diken, anpassning av grönområden, våtmarker, kombinerade översvämningsskydd och aktivitetsytor. Det viktiga är att man ser till hela systemet för omhändertagande och rening av dagvatten istället för enskilda åtgärder.

Det framtida klimatet kan innebära ökade nederbördsmängder, både sett över hela år, men även som korttidsnederbörd. Detta ställer större krav på att det finns system som på ett säkert sätt kan omhänderta regnmängderna. Möjligheterna att ta hand om större regnmängder behöver ses ur avrinningsområdesperspektiv så att naturgivna möjligheter i form av befintliga rinnvägar (vattenflöden på markytan) och fördjupningar kan användas.

FP.5 Utred behovet av lämpliga skyddsåtgärder mot stigande havsnivåer. (Gäller kustkommuner)

Utredning behövs för varje enskilt kustsamhälle eftersom förutsättningarna är helt olika från fall till fall. Utredningen ligger sedan till grund för vidare åtgärder.

Stigande havsnivåer är den största utmaningen som klimatförändringen för med sig för länets kust. I nuläget utgår de flesta klimatanalyser från en global havsnivåhöjning på cirka 1 meter fram till år 2100. Haven kommer även att fortsätta stiga efter år 2100. Höjningen av havsnivån får också genomslag på de mest extrema vattennivåerna i samband med stormar.

Havsnivåhöjningen innebär en stor utmaning, både gällande att skydda befintliga värden och att planera för ny bebyggelse på ett sätt som inte skapar ytterligare risker och sårbarheter. I flera städer möter havet ett vattendrag, vilket skapar en kombination av översvämningsrisker när vattendraget och havet samverkar.

Kulturmiljö

K.1 Uppdatera kulturmiljöunderlag med hänvisning till klimatanpassningsperspektivet.

K.2 Värdera och analysera berörda kulturmiljöer utifrån ett tålighets- och känslighetsperspektiv.

K.3 Beakta kulturmiljöerna vid planering och utredning av lösningar för hantering av översvämning och skred.

Utifrån projektet Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige identifierade medverkande organisationer tre problemområden:

  • Problem som drabbar kulturvärden på grund av stigande hav, översvämningar i sjöar och vattendrag, samt skredrisker.
    Utmaning: Övergripande samhällsomfattande åtgärder för att minska risker för översvämning – fördröja dagvatten, bygga vallar och murar och se till att dessa åtgärder inte påverkar kulturvärdena negativt.
  • Problem som drabbar kulturvärden i tätortsmiljö, i kulturhistoriskt värdefulla byggnader, och i samlingar och arkiv.
    Utmaning: Förebygga översvämningar, anpassa underhåll och materialval till ökad nederbörd och fukt, lämplig utformning och plats för samlingar och arkiv.
  • Problem som drabbar kulturvärden i biologiskt kulturarv generellt, i parker, trädgårdar och kyrkogårdar, och i jord- och skogsbruksmark.
    Utmaning: Ändrad skötsel av parker och skogs-, jord- och lantbruk för att bibehålla platsens eller kulturlandskapets värden och karaktär.

För att öka beredskapen i kommunerna behöver frågan om kulturarv och klimat lyftas in i den kommunala planeringen. Inom projektet har ett kartverktyg tagits fram till stöd för kommunernas arbete. Mer information finns i rapporten Kulturarv för framtida generationer som innehåller utförlig information om projektet samt dess slutsatser och ger en vägledning till hur man kan arbeta vidare med frågorna. Samtligt material inklusive kommunvisa fördjupningar finns tillgängliga via www.kulturarvklimat.se

Stad och land hänger ihop – åtgärder i odlingslandskapet

J.1 Arbeta med klimatanpassning av kommunens jordbruks/skogsbruksmark på ett sätt som tar hänsyn till produktionsförutsättningar och naturmiljön.

J.2 Klimatanpassa bebyggelse genom att exempelvis göra plats för vatten, samt underlätta ekosystemtjänster på kommunens mark.

Förändrade nederbördsmönster och ökad sommartorka ställer nya krav på markanvändningen i jord- och skogsbruket. Det handlar om förändrade nederbördsmängder i stort men också förändrad intensitet. Ett viktigt sätt att klimatanpassa på är att utgå från naturgivna förutsättningar och att utifrån detta utveckla nygamla koncept för vad som är lämplig markanvändning och lämpliga grödor. På så sätt skapas odlingssystem med högre biologisk mångfald som är mindre sårbara. Det kommer också bli allt viktigare att planera och vara strategisk på en mer övergripande nivå där planerade översvämningsytor kan vara en del. Det är viktigt att det finns goda exempel som kan inspirera och skapa kunskap för jord- och skogsbruket i stort. Kommuner kan bidra till att minska sårbarheten för livsmedelsförsörjningen genom sin upphandling av livsmedel till det offentliga. Vid planering av mark- och vattenanvändning bör jordbruksmarkens värde för en framtida robust livsmedelsförsörjning beaktas.

J.3 Gör en sammanställning över de markavvattningsföretag som kommunen är delaktig i eller släpper vatten till.

De markavvattningsföretag som finns är oftast gamla och skapade under andra förutsättningar än nuvarande. Tätorter och annan bebyggelse i lant-bruksnära omgivningar bidrar ofta med belastning av vatten även om markavvattningsföretaget inte är konstruerat för det. För att inte riskera att kapaciteten överskrids behöver kommunerna vara mer aktiva i sitt delägande men också vara medvetna med riskerna om för mycket vatten avleds till dikessystem som inte är dimensionerade för detta. Detta för att inte riskera översvämningar i åkerlandskapet men också för att minska risken för översvämningar i tätorter.

Grön infrastruktur och ekosystemtjänster

G.1 Jobba med grön infrastruktur som arbetssätt i planering och förvaltning. I den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur finns förslag på specifika åtgärder som kan genomföras.

Klimatförändringarna leder till ytterligare påfrestningar på biologisk mångfald. En fungerande grön infrastruktur innebär att grönstråk och andra spridningsvägar, såsom alléer, grönområden och ekologiska kantzoner utmed sjöar och vattendrag, knyts samman. Detta stärker förutsättningarna för många arters fortlevnad och därmed ekosystemens möjligheter att leverera ekosystemtjänster som kan begränsa klimatförändringarnas negativa påverkan på vårt samhälle.

G.2 Genomför ekosystemtjänstanalyser och planera för en ekosystembaserad klimatanpassning.

Att genomföra klimatanpassningsåtgärder med utgångspunkt från naturgivna förutsättningar och med naturen som förebild gör att man kan hitta billigare och bättre lösningar där flera mål uppnås samtidigt.

G.3 Påbörja åtgärder för att begränsa spridningen av invasiva arter, i första hand på kommunal mark.

Ett flertal invasiva arter gynnas av ett varmare och fuktigare klimat. Spridningen utgör ett hot mot biologisk mångfald men kan även leda till stor ekonomisk skada. Tidig bekämpning av en art ökar möjligheten att begränsa utbredningen. Åtgärder behöver vidtas i flera kommuner samtidigt för att få effekt.

G.4 Planera för att möjliggöra för havsstrandängarna att på sikt förflytta sig inåt land. (Gäller kustkommuner)

Vid en höjning av havsnivån med en meter kommer 85 % av de utpekat värdefulla salta strandängarna (Natura 2000-typ 1330) att ligga under vatten. Det innebär att dessa måste förflytta sig inåt land när havsnivån stiger. Det finns idag potentiell areal för strandängarna att förflytta sig inåt land, men om det ska bli möjligt krävs en landskapsplanering i god samverkan.

G.5 Väg in klimatanpassningsaspekter i skötselplanerna för kommunens naturreservat.

Ökad igenväxningstakt, tjälfria vintrar, ökat antal främmande arter, ökad risk för trädsjukdomar med mera, leder till behov av åtgärder som behöver beaktas i skötselplaner för naturreservat. Länsstyrelsen har tagit fram en checklista som stöd för arbetet.

G.6 Undersök möjligheterna till återvätning av dikade torvmarker på kommunal mark.

Våtmarker kan fylla flera olika funktioner, exempelvis gynna biologisk mångfald, verka flödesutjämnande genom att magasinera och balansera vattenflöden och därmed vara en buffert mot översvämning och skydda vid torka.

Läs mer i Naturvårdsverkets faktablad om multifunktionella våtmarker.

Vattenförsörjning

V.1 Jobba med att förstärka robustheten i vattenförsörjningen. I den regionala vattenförsörjningsplanen finns åtgärder för robust dricksvattenförsörjning.

Klimatförändringarna påverkar tillgången till vatten för vattenförsörjning i länet. Både kvantitet och kvalitet kan påverkas. Det är viktigt att vattenförsörjningen är robust för att kunna hantera de klimatrelaterade riskerna.

T.1 Utöka tillsynen på miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som kan bli berörda av klimatrelaterade naturolyckor såsom översvämning, ras och skred.

En faktor för prioritering i tillsynen av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden bör vara vilka objekt som vid naturolyckor kan ge upphov till störst spridning av föroreningar. En annan faktor för prioritering kan vara om objektet ligger inom ett vattenskyddsområde. Miljösamverkan Sverige har i projektet ”Klimatanpassning i prövning och tillsyn” tagit fram handläggarstöd samt informationsblad till verksamhetsutövare som stöd för arbetet. Ytterligare länsspecifik information finns på Tillsynsportal Väst.

T.2 Utöka tillsynen på kommunala avloppsreningsverk och tillhörande ledningsnät inklusive system och ledningar för dagvattenhantering.

Översvämningar i samhällen påverkar alltid kommunala avloppssystem (ledningsnät, pumpstationer och avloppsreningsverk). Detta kan medföra bräddningar av orenat vatten eller sämre rening i reningsverket.

Genom ökad tillsyn kan de delar av systemet som är särskilt utsatta prioriteras för åtgärder, så att bräddningar kan undvikas.

T.3 Inkludera klimatanpassningsaspekter i tillsynen till lantbruk.

I delar av tillsynen av lantbruk finns det skäl att också lyfta aspekter kopplat till klimatförändringar och klimatanpassning. Detta gäller till exempel frågor kring stallgödselhantering och vattenförsörjningsfrågor utifrån olika sårbarhetsaspekter. Möjligheterna att sprida stallgödsel på-verkas av ett blötare klimat vilket ställer krav på nya strategier med avseende på lagring och spridning av stallgödsel. Torrare somrar med ökat vattenbehov och mindre mängd tillgängligt vatten till djur och bevattning, är en annan viktig klimatanpassningsaspekt.

B.1 Beakta den ökade risken för extrema väderhändelser och naturolyckor i kommunens arbete med krisberedskap och skydd mot olyckor. Anpassa åtgärder för att kunna bemöta de utmaningar som detta medför.

B.2 Beakta klimatförändringarnas effekter i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet.

Klimatanpassning är en form av riskhantering. Risken för extrema väderhändelser och naturolyckor förväntas öka på grund av klimatförändringarna. Klimatförändringarnas globala konsekvenser påverkar också säkerheten i Sverige både direkt och indirekt. Det är därför viktigt att beakta dessa typer av risker i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och i övrigt arbete med kommunens krisberedskap och skydd mot olyckor. Ett första steg kan vara att i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen, använda klimatrelaterade händelsescenarier.

Påverkan från klimatförändringar bör beaktas i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet. Frågor där klimatförändringarnas effekter kan vara intressanta att beakta är lokalisering, funktionalitet och beroenden.

Ett systematiskt arbete med att anpassa samhället till klimatförändringarna kräver att de flesta av kommunens verksamheter medverkar.

Det är viktigt att hitta arbetssätt som gör det möjligt för förvaltningar och bolag att arbeta strukturerat med klimatanpassningsfrågan.

På SMHI:s webbplats finns en webbaserad lathund som stöd för att organisera och genomföra ett första arbete kring klimatanpassning i kommunen.

Lathund om klimatanpassning (smhi.se) Länk till annan webbplats.

Hur kan man planera säkert för en osäker framtid?

Vi kan inte veta i detalj hur klimat och väder kommer att utvecklas framöver. Därför behöver vi beslutsmetoder som tar hänsyn till det och som inte låser in oss i ohållbara vägval. Robusta beslutsstödsmetoder för klimatanpassning kan hjälpa oss att fatta beslut under stor osäkerhet. Robusta beslut innebär att ta höjd för de osäkerheter som finns. Det gäller till exempel den framtida klimatförändringen, istället för att utgå från en given situation i planeringssammanhang.

Robusta beslutsstödsmetoder utgår från tre principer:

Att omfamna osäkerheter

  • Ta hänsyn till alla möjliga utfall
  • Flera olika klimatscenarier
  • Större fokus på externa utfall

Att börja med beslutssituationen

  • Börja med att undersöka sårbarheten för det vi vill skydda, istället för att först försöka förutsäga vad som kommer att hända.
  • Flytta fokus från det vi inte vet (till exempel vad som kommer att hända med klimatet och havsnivån i framtiden), till vad vi vet (till exempel över vilken vattennivå vi får en översvämning och vad detta kommer orsaka för problem).
  • Identiska kritiska sårbarheter

Att finna robusta lösningar

  • Hitta lösningar som fungerar bra oavsett vad som händer.
  • Statiska lösningar: åtgärd som genomförs en gång för alla och som sedan fungerar bra oavsett utfall.
  • Flexibla lösningar: kan ändras över tid. Flexibla lösningar kan också handla om att ha en plan för att förändra användningsområden.

Läs mer om robusta beslut för klimatanpassning på KTH:s webbplats:

Robusta beslut för att hantera klimatrisker i Sverige (kth.se) Länk till annan webbplats.

Vägledning för kommuner

På Robust Klimat finns vägledning som ger stöd till kommuner i hur du kan arbeta enligt robusta beslutstödsmetoder.

Robust Klimatanpassning (robustklimat.se) Länk till annan webbplats.

Klimatanpassningspaket

Länsstyrelsen har tagit fram en kartberättelse som vi kallar "klimatanpassningspaket". Syftet med klimatanpassningspaketet är att:

  • Hjälpa länets aktörer att navigera i informationsflödet om anpassning till klimatförändringen och dess konsekvenser.
  • Belysa möjligheter till synergieffekter med övrigt arbete med hållbarhet och beredskapsstärkande åtgärder.

Klimatanpassningspaket (lansstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

En viktig del av arbetet med att anpassa oss till ett förändrat klimat är hur vi arbetar med befintlig och planerad användning av mark och vatten. Inom detta område finns ett stort antal kunskaps- och planeringsunderlag.

Nedan hittar du kortare beskrivningar och länkar till de underlag som Länsstyrelsen i Västra Götalands län eller länsstyrelserna gemensamt har tagit fram.

Klimatanpassning i fysisk planering

Klimatanpassning i fysisk planering (pdf) Pdf, 4.6 MB.

Vägledning för kommunernas arbete med klimatanpassning i den fysiska planeringen.

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering – ett verktyg för handläggare på kommun och länsstyrelsen (pdf) Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Checklistan är en hjälp för dig som är planhandläggare att se vilka frågeställningar som är lämpliga att titta på i översiktsplanen eller detaljplanen för att en plan ska
vara klimatanpassad.

Planeringsunderlag avseende klimatfrågor Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har tagit fram ett fördjupat planeringsunderlag till grund för kommunernas fysiska planering. Syftet är att begränsa klimatpåverkan, förebygga och hantera de risker som följer med ett förändrat klimat. Vi belyste också hur grön infrastruktur kan användas för att minska sådana risker.

Riskanalyser i översiktsplanering – planeringsunderlag Länk till annan webbplats.

I Plan- och Bygglagen finns en bestämmelse om att en översiktsplan ska innehålla en analys för att tydliggöra klimatrelaterade risker. Denna rapport ger en översiktlig vägledning av vilka planeringsunderlag som kan användas. Den innehåller även förslag på metoder som kan användas för att genomföra analysen.

Metodstöd – Klimatrelaterade risker i översiktsplanering Länk till annan webbplats.

Rapporten Klimatrelaterade risker i översiktsplanering är ett metodstöd för kommuner som ska integrera sin syn på klimatrelaterade risker i översiktsplanen. Stödet ger praktiska råd. Vilka underlag kan vara användbara i arbetet för att öka kunskapen och medvetenheten om klimatrelaterade risker? Hur kan det praktiska arbetet med att förankra klimatanpassningsaspekter i de interna processerna utformas, innan översiktsplanen antas av kommunfullmäktige?

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Länk till annan webbplats.

Konsekvenser vid översvämning till följd av skyfall kan orsaka stora problem, till exempel skador på byggnader. Dessutom är skyfall något som kan förväntas inträffa oftare i framtiden med anledning av ett förändrat klimat. Ny bebyggelse behöver därför lokaliseras, placeras och utformas så att den är lämplig med hänsyn till översvämningsrisken.

Extremväder i Västra Götaland 1961-2018 (pdf) Pdf, 1.1 MB.

Rapporten visar vilka extrema väderhändelser som inträffat i Västra Götalands län sedan 1961. Nederbörd, temperatur och stormar redovisas. För skyfall finns återkomsttider för varaktigheter mellan 15 minuter och 24 timmar.

WebbGIS för ytavrinning och lågpunkter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Underlaget ger en övergripande bild av möjliga sänkor samt rinnvägar i landskapet och är framställt för att användas i kommunalt planeringsarbete. Karteringen är enbart baserad på höjdvärden från Lantmäteriet och har avgränsats till avrinningsområden. Ytavrinningen visas som antal sammanflöden och lågpunkter som djup i meter.

Vägledning för skyfallskartering (msb.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en vägledning för skyfallskartering. Med denna vägledning vill MSB stödja kommunerna på deras väg mot den skyfallståliga staden. I vägledningen kan du läsa om olika metoder för
skyfallskartering, vilka underlag som behövs i arbetet och hur karteringarna
kan användas.

Stigande vatten – en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Länk till annan webbplats.

Handboken ger rekommendationer om vad som är lämplig markanvändning och visar hur planering och design kan skapa en helhetssyn som minskar risken för negativa följder av översvämningar.

Handboken utgår från en planeringsmodell där översvämningsrisken kartläggs i översvämningszoner. I handboken presenteras inga exakta siffror eller nivåer för zonerna. Aktuella planeringsnivåer presenteras i separata faktablad. Informationen kan komma att uppdateras.

Faktablad – Kusten 3.0 Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Faktablad – Vänern Pdf, 903.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Beräkning av planeringsnivåer Vänern Pdf, 507.4 kB.

Faktablad - Vattendrag Pdf, 550.6 kB, öppnas i nytt fönster.

De stora sjöarna

SMHI har tagit fram kunskapsunderlag om hur Sveriges stora sjöar påverkas av klimatförändringarna.

Underlaget finns samlat i rapporter från SMHI.

Klimatologi Nr 49: Sveriges stora sjöar idag och i framtiden (smhi.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Klimatologi Nr 44: Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vänern (smhi.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Klimatologi Nr 42: Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vättern (smhi.se) Länk till annan webbplats.

Klimatanpassning Viskan


Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län har tittat närmare på hur området längs Viskan påverkas av ett förändrat klimat.

Projektets resultat har samlats i rapporten "Klimatanpassning Viskan". Här redovisas övergripande resultat och slutsatser och en sammanställning av hur det ser ut i respektive kommun.

Klimatanpassning Viskan (publikation) Länk till annan webbplats.

Utifrån huvudrapporten togs en generell vägledning fram.

Vägledning klimatanpassning (publikation) Länk till annan webbplats.

För mer underlag, se också under rubrikerna Ekosystembaserad klimatanpassning och Kulturmiljö.

Risken för extrema väderhändelser och naturolyckor förväntas öka på grund av klimatförändringarna. Det är därför viktigt att kommunerna tar hänsyn till dessa typer av risker i sina risk- och sårbarhetsanalyser och i övrigt arbete med kommunens krisberedskap och skydd mot olyckor.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i samarbete med flera andra myndigheter tagit fram ett antal klimatrelaterade händelsescenarier. Händelsescenarierna är ett verktyg som kan användas i klimatanpassnings- och riskhanteringsarbetet på strategisk nivå, för risk- och sårbarhetsanalyser och övningar. Scenarier finns för skred, skyfall, storm och värmebölja.

Mer information och scenarierna finns att hämta på MSB:s webbsida.

Klimatrelaterade händelsescenarier (msb.se) Länk till annan webbplats.

I arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet bör vi ta hänsyn till påverkan från klimatförändringar. Det gäller till exempel frågor som rör lokalisering, funktionalitet och beroenden.

Vi har genomfört en förstudie kring Värmebölja i Västra Götalands län. I rapporten beskrivs effekter, genomfört arbete och förslag på arbete som kan göras i länet.

Värmebölja i Västra Götalands län Länk till annan webbplats.

Vi har tagit fram ett informationsblad om varför klimatanpassning är en fråga för samhällsskydd och beredskap. Informationsbladet riktar sig till kommunernas säkerhetssamordnare och kommunal räddningstjänst.

Varför är klimatanpassning en fråga för samhällsskydd och beredskap? (pdf) Pdf, 504.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Årsmedeltemperaturen i Sverige ökar ungefär dubbelt så snabbt som genomsnittet på jorden. Av de senaste trettio åren har bara två varit kallare än normalt. Klimatförändringarna medför att vi kan förvänta oss mer extremt väder och ökad risk för naturolyckor och samhällsstörningar. Vi kan förvänta oss mer nederbörd och översvämningar. Pågående temperaturökning medför också att vi kan få fler värmeböljor, problem med torka och en längre säsong med skogsbrandrisk.

Länsstyrelsen har tagit fram fyra informationsblad som ger vägledning till kommuner och andra när det gäller beredskap för klimatrelaterade händelser:

Vägledning vattenbrist (pdf) Pdf, 127.9 kB.

Vägledning torka (pdf) Pdf, 195.9 kB.

Vägledning värmebölja (pdf) Pdf, 163.5 kB.

Vägledning skogsbrand (pdf) Pdf, 168.2 kB.

En ekosystembaserad klimatanpassning utgår från att ekosystemtjänster kan bidra till att anpassa samhället till klimatförändringarna och dämpa negativ påverkan. Ekosystemtjänster är enkelt uttryckt den mängd av tjänster och funktioner som olika ekosystem och dess arter erbjuder människan. En fungerande biologisk mångfald är en förutsättning för fungerande ekosystemtjänster.

Det är i många fall kostnadseffektivt att arbeta med ekosystembaserad klimatanpassning eftersom flera fördelar kan uppnås. Mångfunktionella lösningar kan lösa flera olika problem samtidigt. Till exempel kan en klimatanpassningsåtgärd samtidigt stärka biologisk mångfald och gynna olika ekosystemtjänster.

Exempel på mångfunktionella lösningar är restaurering av våtmarker och svämplan, bevara och främja förekomsten av stora träd, grönområden och parker i tätorter och gröna tak.

Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning om naturbaserade lösningar. Rapporten definierar och förklarar innebörden av naturbaserade lösningar och presenterar en vägledning för genomförande tillsammans med en exempelsamling som visar naturbaserade lösningar i olika landskapstyper.

Läs mer och ladda ned rapporten från Naturvårdsverkets webbsida:

Naturbaserade lösningar (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har tagit fram flera underlag som kan användas för en ekosystembaserad klimatanpassning.

Naturbaserade lösningar mot översvämning - En praktisk handbok (pdf-fil) Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.

En handbok som visar olika sätt att hålla kvar vatten i landskapet. Syftet är att minska risken för översvämning längre ner i avrinningsområdet, samtidigt som det blir många positiva effekter för natur och miljö. Även risken för torkskador och bränder minskar när det finns mer vatten i landskapet. Handboken är framtagen med utgångspunkt i rapporten Naturanpassade åtgärder mot översvämning – Ett verktyg för klimatanpassning (publikation) Länk till annan webbplats.

Åtgärder inom värdetrakter för skyddsvärda träd (publikation) Länk till annan webbplats.

I ett förändrat klimat kommer många arter ha svårt att flytta sig. Rapporten redovisar resultaten av en GIS-analys som syftar till att binda ihop värdekärnor och värdetrakter för skyddsvärda träd.

 Naturanpassade åtgärder mot översvämning – Ett verktyg för klimatanpassning (publikation) Länk till annan webbplats.

Verktyget get förslag till hur arbetet kan organiseras och genomföras. Det behandlar också olika typer av åtgärder för att minska översvämningsrisken nedströms. Det handlar om såväl stora som små magasin för att lagra högvatten en kortare period så att översvämningsrisken minskar nedströms.

Åtgärder mot höga flöden i Skee Strömstads kommun (publikation) Länk till annan webbplats.

Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Handledning för kommuner om hur man på ett naturvårdsanpassat sätt kan fördröja vatten högt upp i nederbördsområdena, för att minska risken för höga flöden nedströms.

Konsekvenser på naturvärden av skred, erosions- och översvämningsåtgärder (publikation) Länk till annan webbplats.

Rapporten visar hur åtgärder mot skred, erosion och översvämningar påverkar naturvärden. Kunskapen gör det möjligt att naturvårdsanpassa åtgärderna. Rapporten beskriver olika åtgärder - hur de påverkar naturvärden och hur de kan förbättras för att inte skada naturvärden i vattendrag och dess kringliggande miljöer.

Skyddad natur i ett förändrat klimat. Grön infrastruktur i strandängar och ädellövmiljöer samt klimatanpassad skötsel av skyddad natur (publikation) Länk till annan webbplats.

Effekter av förväntade klimatförändringar i naturen, med fokus på strandängar och ädellövmiljöer. Förslag till skötselåtgärder för att minska de negativa effekterna i skyddade områden.

Havsstrandängar och klimatförändringar - hot och åtgärder (publikation) Länk till annan webbplats.

Analys av var havsstrandängar kan inta högre marklägen vid havsnivåökning och vilken markanvändning som finns där idag. Åtgärder för att bevara strandängarnas naturvärden i framtiden.

Mer information om ekosystembaserad klimatanpassning finns hos Boverket och Naturvårdsverket.

Ekosystembaserad klimatanpassning (boverket.se) Länk till annan webbplats.

Naturbaserade lösningar (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Statens geotekniska institut (SGI) har tagit fram en katalog över naturanpassade erosionsskydd. I katalogen finns alla anlagda naturanpassade erosionsskydd i Sverige som Statens geotekniska institut har vetskap om. Här hittar du erfarenheter samlade för att ge inspiration och idéer till hur skydden kan utformas.

Katalog över naturanpassade erosionsskydd (sgi.se) Länk till annan webbplats.

Planera för ett klimatanpassat kulturarv

Utredningen ”Kulturarv för framtida generationer – med klimatperspektiv på Västsveriges kulturarv” visar hur kulturarvet påverkas i framtiden och hur effekterna av klimatförändringar kan hanteras. Slutsatserna presenteras i rapporten, som tillsammans med ett webb-GIS kan användas i samhällsplaneringen, förvaltningen av byggnader och i skötseln av gröna kulturmiljöer.

Kulturarv för framtida generationer (publikation) Länk till annan webbplats.

Rapporten innehåller utförlig information om utredningen och dess slutsatser. Den ger en vägledning till hur man kan arbeta vidare med frågorna. Utredningen genomfördes åren 2014-2016 i samverkan mellan Västra Götalandsregionen/ Västarvet, Region Halland/Kulturmiljö Halland och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län samt Riksantikvarieämbetet.

Webb-GIS för ett klimatanpassat kulturarv

Vi har gjort ett webb-GIS för kulturarv och klimatförändringar. Där sammanställs klimateffekter och olika typer av kulturarv – exempelvis fornlämningar, kulturhistoriska byggnader och sammanhängande kulturmiljöer.

Webb-GIS:et (kulturarvklimat.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Webb-GIS:et kan användas som utgångspunkt vid den fortsatta kommunala riskhanteringen och samhällsplaneringen och för fastighetsägare och förvaltare, som vill anpassa skötsel, underhåll och vidta åtgärder för att minimera klimatrelaterade hot.

Mer om kulturarv och klimatförändringar

Stigande vatten och kustnära kulturmiljöer - Översiktlig sårbarhets- och konsekvensanalys (publikation) Länk till annan webbplats.

Genom att använda den förväntade höjningen av havsnivån som grund har en översiktlig risk- och sårbarhetsanalys utförts för maritima miljöer av kulturhistoriskt intresse i Bohuslän.

Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader - anpassning genom förebyggande underhåll (pdf-fil) Pdf, 11.7 MB.

I broschyren presenteras förslag på förebyggande åtgärder för anpassning av kulturhistoriska träbyggnader till ett förändrat klimat.

Finansiering av klimatanpassningsåtgärder

På Klimatanpassningsportalen under fliken "Åtgärda" hittar du information om vilka möjligheter det finns att få finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Där finns ett särskilt avsnitt om hur klimatanpassning kan finansieras i kommuner.

Finansiering (klimatanpassning.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Många åtgärder som bidrar till anpassningen till ett förändrat klimat ger också andra positiva effekter för människor och miljö.

I rapporten "Var finns pengarna? - sammanställning av stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen" kan du läsa mer.

Var finns pengarna? (pdf-fil) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Delegationen för Göta älv

Statens geotekniska institut (SGI) har fått i uppgift av regeringen att inrätta en delegation för Göta älv. Länsstyrelsen ingår i delegationen. Delegationen kommer att finansiera konkreta geotekniska åtgärder längs älven med upp till 100 procent av den totala kostnaden. Kommunerna ansöker om bidragen. Privatpersoner och företag med fastigheter inom skredriskområden kan söka bidrag via kommunen. Syftet är att genomföra stabilitetsförbättrande åtgärder som minskar sannolikheten för ras och skred i områden med förhöjd risk.

Om Delegationen för Göta älv (sgi.se) Länk till annan webbplats.

Översvämningsdirektivet

EU:s medlemsländer ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar. Detta framgår av EU:s översvämningsdirektiv från 2007. I Sverige genomförs översvämningsdirektivet som förordning (2009:956) om översvämningsrisker och genom föreskrift (MSBFS 2013:01) om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner). Arbetet enligt förordningen genomförs i cykler med tre steg.

Under steg 1 genomförs bedömning för att identifiera områden med betydande översvämningsrisk. Steg 2 innebär att för de områdena med betydande översvämningsrisk ska två typer av kartor tas fram, hotkartor och riskkartor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tar fram hotkartor och Länsstyrelsen tar fram riskkartor. Hot- och riskkartorna för de identifierade områdena finns i MSB:s översvämningsportal. I steg 3 ska riskhanteringsplaner tas fram för de områdena med betydande översvämningsrisk.

Områden utpekade i cykel ett

I cykel 1 som sträcker sig mellan 2017 - 2021 har Göteborg och Lidköping pekats ut som områden där risken för översvämningar är betydande inom Västra Götalands län. Totalt finns det 18 sådana områden i Sverige.

I cykel 1 har riskhanteringsplaner tagits fram för Göteborg och Lidköping. Planerna beskriver mål och åtgärder för att minska översvämningarnas negativa konsekvenser för människors hälsa, miljön, ekonomisk verksamhet och kulturarv. Åtgärderna riktar sig främst till de berörda kommunerna och till oss på Länsstyrelsen. Planerna gäller för åren 2016–2021.

Här kan du läsa respektive plan och miljökonsekvensbeskrivning som finns för cykel 1:

Riskhanteringsplan för Göteborg (publikation) Länk till annan webbplats.

Miljökonsekvensbeskrivning för Göteborg (pdf-fil) Länk till annan webbplats.

Riskhanteringsplan för Lidköping (publikation) Länk till annan webbplats.

Miljökonsekvensbeskrivning för Lidköping (pdf-fil) Länk till annan webbplats.

Uppföljning riskhanteringsplan för år 2020 Göteborg (pdf-fil) Pdf, 153.6 kB.

Åtgärdstabell Göteborg 2020 (pdf-fil) Pdf, 470.6 kB.

Åtgärdstabell övriga åtgärder Göteborg 2020 (pdf-fil) Pdf, 455.5 kB.

Uppföljning riskhanteringsplan för år 2020 Lidköping (pdf-fil) Pdf, 465.5 kB.

Åtgärder Lidköping 2020 (pdf-fil) Pdf, 475.7 kB.

Fler områden utpekade i cykel två

Under 2017 genomfördes en ny översyn av områden med betydande översvämningsrisk. Vid översynen användes nya översvämningskarteringar med ny höjddata och klimatanpassade flöden. Nytt för den här andra cykeln, som sträcker sig mellan 2022–2027, är också att kustöversvämningar analyserades.

Översynen medförde att Alingsås, Borås, Göteborg, Stenungsund och Uddevalla pekades ut som områden med betydande översvämningsrisk. I hela landet resulterade översynen i att 25 områden identifierades.

Här kan du läsa respektive plan och miljökonsekvensbeskrivning som finns för cykel 2:

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss