Klimatanpassning

Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med klimatanpassning. Vi ger stöd till kommunerna och granskar deras översiktsplaner och detaljplaner.

Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av redan idag och de som förväntas ske i framtiden. Klimatförändringen innebär till exempel högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle.

Samordning

Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med klimatanpassning. Vi jobbar med aktuella frågor inom klimatanpassning inom många olika områden, utifrån de regionala förutsättningar som finns i länet. Vi vill öka kunskapen om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem. Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. Vi arbetar därför brett med klimatanpassning inom områden som till exempel kommunikationer, elförsörjning, bebyggelse, jordbruk, skogsbruk, naturvård, människors hälsa och turism.

Stöd och granskning

Länsstyrelsen har en viktig roll i att sammanställa planeringsunderlag som är hjälpmedel för kommunens fysiska planering och till andra typer av projekt. Det kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred. Vi svarar på frågor, ger stöd och rekommendationer till kommunen när det gäller samhällsplaneringsfrågor.

Länsstyrelsen har också i uppgift att granska kommunernas översiktsplaner och detaljplaner utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Vi granskar att kommunen tar hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning och erosion i sin fysiska planering.

Aktuellt just nu

Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning tar upp ett antal rekommenderade åtgärder för klimatanpassning på kommunal nivå.

I handlingsplanen beskrivs vad som behöver göras, men inte hur. Länsstyrelsen har därför sammanställt en vägledning som riktar sig till tjänstemän i länets kommuner. Vägledningen ger tips och länkar till befintliga vägledningar och verktyg för att stödja kommunen i klimatanpassningsarbetet utifrån de rekommenderade åtgärderna.

Vägledning till kommunerPDF

Länsstyrelsen genomför varje år ett antal projekt och aktiviteter inom uppdraget att samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Nedan får du veta vad som är på gång under det här året.

 

Vi har tagit fram en Regional handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen gäller för åren 2018–2020. Den beskriver Länsstyrelsens övergripande inriktning för klimatanpassningsarbetet i länet.

Regional handlingsplan för klimatanpassning

Handlingsplanen innehåller de åtgärder som vi planerar att arbeta med och rekommenderade åtgärder för länets kommuner. Nu arbetar vi med att informera om handlingsplanen och med att genomföra de åtgärder som vi på Länsstyrelsen ansvarar för.

Under 2018 kan vi erbjuda länets kommuner GIS-underlag för ytavrinning och lågpunkter. Underlaget kan exempelvis användas i arbete med klimatanpassning inom fysisk planering, beredskapsplanering för skyfall och dagvattenhantering. Karteringen kan ge en indikation på hur ytavrinningen ser ut vid kraftigt regn och var i terrängen det kan bli vattenansamlingar.

WebbGIS för Ytavrinning och lågpunkterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

WebbGISet är fortfarande under uppbyggnad och mer information kommer läggas till.

Avgränsning och utgångsläge

Karteringen har avgränsats utifrån avrinningsområden och bygger på Lantmäteriets höjdmodell (Grid 2+). I analyserna behandlas marken som en hårdgjord yta- det tas ingen hänsyn till nederbördsmängd, ledningsnät eller markförutsättningar, till exempel infiltrationskapacitet. Följaktligen blir det viktigt att även känna till platsspecifika förutsättningar och att använda annan geografisk information som kan bidra till den större helhetsbilden.

Större broar och viadukter är omklassificerade i höjdmodellen och bör därför inte utgöra något hinder för rinnvägar. Andra justeringar har gjorts i höjdrastret för att underlätta analys och tolkning, tex har vattendrag- och markavvattningslinjer "bränts in" i höjdmodellen så att flödesvägen primärt blir dessa. Byggnader är bortmaskade ur höjdrastret för att säkerställa att vattenflödet tar en annan väg runt, även större vattenytor maskades bort eftersom den hydrologiska komplexiteten inte kan hanteras inom ramarna för denna metod.

2017 års upplaga av Konferens Krissamverkan hade temat Förändrat klimat – anpassad krisberedskap.

På sidan om krisberedskap, utbildning och stöd kan du ta del av referat från dagen, samt filmer och presentationer.

Utbildning och stöd inom krisberedskap

Vi och Skogsstyrelsen tar gemensamt fram en metod för landets kommuner för hur man kan genomföra åtgärder för att minska risken för översvämning.

Olika åtgärder genomförs på flera platser i avrinningsområdet och utformas så att de bromsar och håller kvar högvatten samtidigt som naturvärden stärks på platsen och/eller i vattnen nedströms.

Verktyget ger förslag till hur arbetet kan organiseras och genomföras. Det behandlar också olika typer av åtgärder för att minska översvämningsrisken nedströms. Det handlar om såväl stora som små magasin för att lagra högvatten en kortare period så att översvämningsrisken minskar nedströms.

Naturanpassade åtgärder mot översvämning – Ett verktyg för klimatanpassning

Naturbaserade lösningar mot översvämning - En praktisk handbokPDF

Vi har också tagit fram en populärversion av rapporten i form av en handbok som visar olika sätt att hålla kvar vatten i landskapet. Syftet är att minska risken för översvämning längre ner i avrinningsområdet, samtidigt som det blir många positiva effekter för natur och miljö. Även risken för torkskador och bränder minskar när det finns mer vatten i landskapet.

Vi utvecklar tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län ett planeringsunderlag för skyfall. Planeringsunderlaget ska stödja den kommunala fysiska planeringen enligt Plan- och Bygglagen med tydliga riktlinjer och rekommendationer för hur skyfall ska eller bör hanteras i översikts- och detaljplaner.

Vi arbetar med en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Syfte är bland annat till att upprätthålla ekosystemets funktioner i ett förändrat klimat. Ju mer påverkat ett ekosystem är, desto lägre blir dess motståndskraft mot kommande förändringar.

Vi arbetar med en regional vattenförsörjningsplan för Västra Götalands län. Syftet är att skapa en grund för att säkra tillgången till vatten för dricksvattenförsörjningen i vårt län, nu och i framtiden.

 Aktuellt hos andra myndigheter

På Klimatanpassningsportalen hittar du information om vad som är på gång på andra myndigheter. Där finns också ett nyhetsflöde som uppdateras löpande.

Klimatanpassningsportalen webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Verktyg för klimatanpassning

Det finns mycket underlag och många verktyg framtagna för arbetet med klimatanpassning. Här hittar du det material som har tagits fram för Västra Götalands län och vad som finns på Klimatanpassningsportalen.

Grunden för arbetet med klimatanpassning är data om dagens och framtidens klimat. SMHI har sammanställt en klimatanalys för Västra Götalands län. Det finns också en klimatanalys för havsvattenstånd. Mer information om klimat hittar du på SMHI:s webbplats och på Klimatanpassningsportalen. Där finns till exempel databaser, kartvisningstjänster och nedladdningsbara data.

Länsstyrelsen har en regional handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen beskriver:

  • Vilka effekter klimatförändringen förväntas få på länet.
  • Länsstyrelsens övergripande inriktning för klimatanpassningsarbetet i länet.
  • De åtgärder som Länsstyrelsen arbetar med.
  • Åtgärder som rekommenderas för länets kommuner.

Åtgärderna som rekommenderas för kommunerna har vi delat in i olika fokusområden. För varje fokusområde finns kunskaps- och planeringsunderlag och verktyg som kan vara användbara inom respektive område.

Regional handlingsplan för klimatanpassning

Klimatanalys för Västra Götalands län på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ett systematiskt arbete med att anpassa samhället till klimatförändringarna kräver att de flesta av kommunens verksamheter medverkar.

Det är viktigt att hitta arbetssätt som gör det möjligt för förvaltningar och bolag att arbeta strukturerat med klimatanpassningsfrågan.

En bra utgångspunkt är att läsa den regionala handlingsplanen för klimatanpassning.

Regional handlingsplan för klimatanpassning

På SMHI:s webbplats finns en webbaserad lathund som stöd för att organisera och genomföra ett första arbete kring klimatanpassning i kommunen.

Lathund om klimatanpassning på SMHI:s webbplatslänk till annan webbplats

En viktig del av arbetet med att anpassa oss till ett förändrat klimat är hur vi arbetar med befintlig och planerad användning av mark och vatten. Inom detta område finns ett stort antal kunskaps- och planeringsunderlag.

Nedan hittar du kortare beskrivningar och länkar till de underlag som Länsstyrelsen i Västra Götalands län eller länsstyrelserna gemensamt har tagit fram.

Klimatanpassning i fysisk planering


Klimatanpassning i fysisk planeringPDF

Vägledning för kommunernas arbete med klimatanpassning i den fysiska planeringen.

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering – ett verktyg för handläggare på kommun och länsstyrelsenPDF

Checklistan är en hjälp för dig som är planhandläggare att se vilka frågeställningar som är lämpliga att titta på i översiktsplanen eller detaljplanen för att en plan ska
vara klimatanpassad.

WebbGIS för Ytavrinning och lågpunkterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

WebbGISet är fortfarande under uppbyggnad och mer information kommer läggas till.

Stigande vatten – en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Handboken ger rekommendationer om vad som är lämplig markanvändning och visar hur planering och design kan skapa en helhetssyn som minskar risken för negativa följder av översvämningar.

Handboken utgår från en planeringsmodell där översvämningsrisken kartläggs i översvämningszoner. I handboken presenteras inga exakta siffror eller nivåer för zonerna. Aktuella planeringsnivåer presenteras i separata faktablad. Informationen kan komma att uppdateras.

Faktablad – Kusten 2.0PDF

Faktablad – VänernPDF

Beräkning av planeringsnivåer VänernPDF

Faktablad - VattendragPDF

Planeringsunderlag avseende klimatfrågor

Länsstyrelsen har tagit fram ett fördjupat planeringsunderlag till
grund för kommunernas fysiska planering. Syftet är att begränsa klimatpåverkan, förebygga och hantera de risker som följer med ett förändrat klimat. Vi belyste också hur grön infrastruktur kan användas för att minska sådana risker.

Vägledning för skyfallskarteringlänk till annan webbplats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en vägledning för skyfallskartering. Med denna vägledning vill MSB stödja kommunerna på deras väg mot den skyfallståliga staden. I vägledningen kan du läsa om olika metoder för
skyfallskartering, vilka underlag som behövs i arbetet och hur karteringarna
kan användas.

De stora sjöarna

SMHI har tagit fram kunskapsunderlag om hur Sveriges stora sjöar påverkas av klimatförändringarna.

Underlaget finns samlat i rapporter från SMHI.

SMHI Klimatologi Nr 49: Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

SMHI Klimatologi Nr 44: Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vänernlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SMHI Klimatologi Nr 42: Vattennivåer, tappningar, vattentemperaturer och is i Vätternlänk till annan webbplats.

Klimatanpassning Viskan


Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län har tittat närmare på hur  området längs Viskan påverkas av ett förändrat klimat.

Projektets resultat har samlats i rapporten "Klimatanpassning Viskan". Här redovisas övergripande resultat och slutsatser och en sammanställning av hur det ser ut i respektive kommun.

Klimatanpassning Viskan

Utifrån huvudrapporten togs en generell vägledning fram.

Vägledning klimatanpassning

För mer underlag, se också under rubrikerna Ekosystembaserad klimatanpassning och Kulturmiljö.

Risken för extrema väderhändelser och naturolyckor förväntas öka på grund av klimatförändringarna. Det är därför viktigt att kommunerna tar hänsyn till dessa typer av risker i sina risk- och sårbarhetsanalyser och i övrigt arbete med kommunens krisberedskap och skydd mot olyckor.

I arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet bör vi ta hänsyn till påverkan från klimatförändringar. Det gäller till exempel frågor som rör lokalisering, funktionalitet och beroenden.

Länsstyrelsernas klimatanpassningsnätverk har tagit fram händelsescenarier som får användas fritt av organisationer som vill analysera sin beredskap för nuvarande och framtida värmeböljor och skyfall.

Värmebölja: Scenario för risk- och sårbarhetsanalysPDF

Skyfall: Scenario för risk- och sårbarhetsanalysPDF

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har sammanställt dokumentet "Att hantera klimatförändringarnas påverkan på samhällsviktig verksamhet". Dokumentet vänder sig till handläggare på Länsstyrelsen och tjänstemän i länets kommuner och ska tydliggöra hur man kan tänka kring klimatanpassning och samhällsviktig verksamhet.

Att hantera klimatförändringarnas påverkan på samhällsviktig verksamhetPDF

Vi har genomfört en förstudie kring Värmebölja i Västra Götalands län. I rapporten beskrivs effekter, genomfört arbete och förslag på arbete som kan göras i länet.

Värmebölja i Västra Götalands län

Vi har tagit fram ett informationsblad om varför klimatanpassning är en fråga för samhällsskydd och beredskap. Informationsbladet riktar sig till kommunernas säkerhetssamordnare och kommunal räddningstjänst.

Varför är klimatanpassning en fråga för samhällsskydd och beredskap?PDF

En ekosystembaserad klimatanpassning utgår från att ekosystemtjänster kan bidra till att anpassa samhället till klimatförändringarna och dämpa negativ påverkan. Ekosystemtjänster är enkelt uttryckt den mängd av tjänster och funktioner som olika ekosystem och dess arter erbjuder människan. En fungerande biologisk mångfald är en förutsättning för fungerande ekosystemtjänster.

Det är i många fall kostnadseffektivt att arbeta med ekosystembaserad klimatanpassning eftersom flera fördelar kan uppnås. Mångfunktionella lösningar kan lösa flera olika problem samtidigt. Till exempel kan en klimatanpassningsåtgärd samtidigt stärka biologisk mångfald och gynna olika ekosystemtjänster.

Exempel på mångfunktionella lösningar är restaurering av våtmarker och svämplan, bevara och främja förekomsten av stora träd, grönområden och parker i tätorter och gröna tak.

Länsstyrelsen har tagit fram flera underlag som kan användas för en ekosystembaserad klimatanpassning.

Naturbaserade lösningar mot översvämning - En praktisk handbokPDF

En handbok som visar olika sätt att hålla kvar vatten i landskapet. Syftet är att minska risken för översvämning längre ner i avrinningsområdet, samtidigt som det blir många positiva effekter för natur och miljö. Även risken för torkskador och bränder minskar när det finns mer vatten i landskapet. Handboken är framtagen med utgångspunkt i rapporten ”Naturanpassade åtgärder mot översvämning – Ett verktyg för klimatanpassning”.

Åtgärder inom värdetrakter för skyddsvärda träd

I ett förändrat klimat kommer många arter ha svårt att flytta sig. Rapporten redovisar resultaten av en GIS-analys som syftar till att binda ihop värdekärnor och värdetrakter för skyddsvärda träd.

 Naturanpassade åtgärder mot översvämning – Ett verktyg för klimatanpassning

Verktyget get förslag till hur arbetet kan organiseras och genomföras. Det behandlar också olika typer av åtgärder för att minska översvämningsrisken nedströms. Det handlar om såväl stora som små magasin för att lagra högvatten en kortare period så att översvämningsrisken minskar nedströms.

Åtgärder mot höga flöden i Skee Strömstads kommun

Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Handledning för kommuner om hur man på ett naturvårdsanpassat sätt kan fördröja vatten högt upp i nederbördsområdena, för att minska risken för höga flöden nedströms.

Konsekvenser på naturvärden av skred, erosions- och översvämningsåtgärder

Rapporten visar hur åtgärder mot skred, erosion och översvämningar påverkar naturvärden. Kunskapen gör det möjligt att naturvårdsanpassa åtgärderna. Rapporten beskriver olika åtgärder - hur de påverkar naturvärden och hur de kan förbättras för att inte skada naturvärden i vattendrag och dess kringliggande miljöer.

Skyddad natur i ett förändrat klimat. Grön infrastruktur i strandängar och ädellövmiljöer samt klimatanpassad skötsel av skyddad natur

Effekter av förväntade klimatförändringar i naturen, med fokus på strandängar och ädellövmiljöer. Förslag till skötselåtgärder för att minska de negativa effekterna i skyddade områden.

Havsstrandängar och klimatförändringar - hot och åtgärder

Analys av var havsstrandängar kan inta högre marklägen vid havsnivåökning och vilken markanvändning som finns där idag. Åtgärder för att bevara strandängarnas naturvärden i framtiden.

Mer information om ekosystembaserad klimatanpassning finns hos Boverket och Naturvårdsverket.

Ekosystembaserad klimatanpassning på Boverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Planera för ett klimatanpassat kulturarv

Utredningen ”Kulturarv för framtida generationer – med klimatperspektiv på Västsveriges kulturarv” visar hur kulturarvet påverkas i framtiden och hur effekterna av klimatförändringar kan hanteras. Slutsatserna presenteras i rapporten, som tillsammans med ett webb-GIS kan användas i samhällsplaneringen, förvaltningen av byggnader och i skötseln av gröna kulturmiljöer.

Kulturarv för framtida generationer

Rapporten innehåller utförlig information om utredningen och dess slutsatser. Den ger en vägledning till hur man kan arbeta vidare med frågorna. Utredningen genomfördes åren 2014-2016 i samverkan mellan Västra Götalandsregionen/ Västarvet, Region Halland/Kulturmiljö Halland och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Hallands län samt Riksantikvarieämbetet.

Webb-GIS för ett klimatanpassat kulturarv

Vi har gjort ett webb-GIS för kulturarv och klimatförändringar. Där sammanställs klimateffekter och olika typer av kulturarv – exempelvis fornlämningar, kulturhistoriska byggnader och sammanhängande kulturmiljöer.

Webb-GIS:et - kulturarvKlimatetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Webb-GIS:et kan användas som utgångspunkt vid den fortsatta kommunala riskhanteringen och samhällsplaneringen och för fastighetsägare och förvaltare, som vill anpassa skötsel, underhåll och vidta åtgärder för att minimera klimatrelaterade hot.

Mer om kulturarv och klimatförändringar

Stigande vatten och kustnära kulturmiljöer - Översiktlig sårbarhets- och konsekvensanalys

Genom att använda den förväntade höjningen av havsnivån som grund har en översiktlig risk- och sårbarhetsanalys utförts för maritima miljöer av kulturhistoriskt intresse i Bohuslän.

Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader - anpassning genom förebyggande underhållPDF

I broschyren presenteras förslag på förebyggande åtgärder för anpassning av kulturhistoriska träbyggnader till ett förändrat klimat.

 

Finansiering av klimatanpassningsåtgärder

På Klimatanpassningsportalen under fliken "Åtgärda" hittar du information om vilka möjligheter det finns att få finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Där finns ett särskilt avsnitt om hur klimatanpassning kan finansieras i kommuner.

Klimatanpassningsportalen - Finansieringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Många åtgärder som bidrar till anpassningen till ett förändrat klimat ger också andra positiva effekter för människor och miljö.

I Broschyren "Var finns pengarna? - sammanställning av stöd och bidragsmöjligheter till åtgärder och insatser för att nå miljömålen" kan du läsa mer.

Broschyr - Var finns pengarnaPDF

Översvämningsdirektivet

EU:s medlemsländer ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar. Detta framgår av EU:s översvämningsdirektiv från 2007. EU-länderna har i uppdrag att kartlägga översvämningshotade områden och ta fram riskhanteringsplaner för dessa. Arbetet ska göras avrinningsområdesvis.

Västra Götalands län ingår i Västerhavets vattendistrikt. Inom Västerhavets avrinningsområde har Göteborg, Lidköping, Kungsbacka, Värnamo och Karlstad pekats ut som områden där risken för översvämningar är betydande. Totalt finns det arton sådana områden i Sverige.

Riskhanteringsplaner för Göteborg och Lidköping

I en första fas har vi tagit fram riskhanteringsplaner för Göteborg och Lidköping, enligt reglerna i översvämningsförordningen. Planerna beskriver mål och åtgärder för att minska översvämningarnas negativa konsekvenser för människors liv och hälsa, miljö, ekonomisk verksamhet och kulturarv. Åtgärderna i planerna riktar sig främst till de berörda kommunerna och till oss på Länsstyrelsen. Planerna gäller för åren 2016–2021.

Här kan du läsa respektive plan och de miljökonsekvensbeskrivningarna som finns:

Riskhanteringsplan för Göteborg

Miljökonsekvensbeskrivning för GöteborgPDF

Riskhanteringsplan för Lidköping

Miljökonsekvensbeskrivning för LidköpingPDF

Riskkartor

För varje tätort i de översvämningshotade områdena finns riskkartor för tre typer av flöden: 50-årsflöden, 100-årsflöden och beräknat högsta flöde (BHF). I tabellen nedan hittar du länkar till kartor och texter som i ord beskriver konsekvenserna av olika flöden. Tabellen visar alla fem områden i Västerhavets distrikt. 

Riskkartor för Göteborgsområdet

Vattendrag

Flöde

Karta

Beskrivning

Göta Älv

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Göta Älv

1030

KartaPDF

BeskrivningPDF

Göta Älv

1400

KartaPDF

BeskrivningPDF

Mölndalsån

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Mölndalsån

100

KartaPDF

BeskrivningPDF

Mölndalsån

BHF

KartaPDF

BeskrivningPDF

Säveån

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Säveån

100

KartaPDF

BeskrivningPDF

Säveån

BHF

KartaPDF

BeskrivningPDF

Riskkartor för Karlstad

Vattendrag

Flöde

Karta

Beskrivning

Klarälven

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Klarälven

100

KartaPDF

BeskrivningPDF

Klarälven

BHF

KartaPDF

BeskrivningPDF

Vänern

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Vänern

100

KartaPDF

BeskrivningPDF

Vänern

BHF

KartaPDF

BeskrivningPDF

Riskkartor för Kungsbacka

Vattendrag

Flöde

Karta

Beskrivning

Kungsbackaån

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Kungsbackaån

100

KartaPDF

BeskrivningPDF

Kungsbackaån

BHF

KartaPDF

BeskrivningPDF

Riskkartor för Lidköping

Vattendrag

Flöde

Karta

Beskrivning

Lidan

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Lidan

100

KartaPDF

BeskrivningPDF

Lidan

BHF

KartaPDF

BeskrivningPDF

Vänern

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Vänern

100

KartaPDF

BeskrivningPDF

Vänern

BHF

KartaPDF

BeskrivningPDF

Riskkartor för Värnamo

Vattendrag

Flöde

Karta

Beskrivning

Lagan

50

KartaPDF

BeskrivningPDF

Lagan

100

KartaPDF

BeskrivningPDF

Lagan

BHF

KartaPDF

BeskrivningPDF

Planeringen

I Sverige genomförs översvämningsdirektivet som förordning (2009:956) om översvämningsrisker och genom föreskrift (MSBFS 2013:01) om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner).

Kontakt