Markavvattning och diken

Ska du ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, eller göra en invallning? Det kan räknas som markavvattning, vilket är förbjudet i stora delar av Sverige. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och om det är förbud måste du även söka dispens.

Markavvattning är dels åtgärder som görs för att ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, och dels åtgärder som innebär skydd mot vatten, exempelvis invallning.

Om åtgärderna är tänkta att bli beständiga och bidra till förändringar i markens vattenförhållanden måste du kontakta oss. Syftet med åtgärderna är avgörande om det är markavvattning eller inte. Om åtgärderna ökar markens lämplighet för ett visst ändamål och effekten kommer att vara varaktig är det en form av markavvattning. Exempel på markavvattning är dikning, bortledning av vatten och invallning.

Skyddsdikning av skogsmark i samband med avverkning eller dikesrensning räknas inte som markavvattning.

Länsstyrelsen gör tillsyn av markavvattning.

Dispens och tillstånd för markavvattning

Markavvattning kräver tillstånd enligt 11 kap. 13 § miljöbalken. I stora delar av Sverige är det förbjudet att avvattna mark. Då behövs dispens från det generella markavvattningsförbudet.

Ett beslut om dispens innebär inte att det är tillåtet att markavvattna. Dispens från förbudet är en förutsättning för att tillstånd ska kunna ges, vilket innebär två prövningar.

Det krävs alltid tillstånd för att dika eller på annat sätt genomföra markavvattning. Länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen prövar ärendet.

E-tjänst för markavvattnings- och fornlämningsärenden i skog

Via e-tjänster hos Skogsstyrelsen kan du skicka in ärenden som hanteras av olika myndigheter och som har koppling till skog. E-tjänsten är gemensam mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.

E-tjänsten hanterar följande ärenden med koppling till Länsstyrelsens ansvarsområden:

  • Fornlämningar som berörs av avverkning eller anläggning av väg
  • Markavvattning i skogsmark

Diken

Vad är rensning av diken?

Ett dike eller ledning betraktas som en vattenanläggning och du som ägare är skyldig att underhålla den.

Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Befintliga diken får alltså rensas ner till dikets ursprungliga djup och läge. Underhållsansvar gäller för diken, oavsett om tillstånd har meddelats till anläggningen eller inte. För naturliga vattendrag finns dock ingen underhållsplikt.

Inom dikningsföretag får man inte rensa djupare/bredare än vad som fastställts i tillståndet (förrättningen). För övriga diken, de som inte har en fastställd profil i ett tillstånd, gäller att du inte får rensa djupare än att du rensar bort tillfört material såsom slam och/eller vegetation. Hårdbottnar får inte rensas bort.

Om man gräver djupare eller bredare i diket än ursprunglig dimension betraktas åtgärden som markavvattning och detta kräver tillstånd. I vissa län är markavvattning också förbjudet och kräver därför också dispens.

Rensning kan kräva anmälan

Om fisket kan skadas eller påverkas negativt så behöver du göra en anmälan till länsstyrelsen innan du utför rensningen. Detta regleras i 11 kap 15 § miljöbalken. Med fisket avses allmänt och enskilt fiske och såväl yrkes- som fritidsfiske.

När ett dike ska rensas behöver hänsyn tas för att begränsa skadan på andra intressen. Innan rensningen bör du därför t.ex. kontrollera:

  • Finns det en fiskevårdsförening (även nedströms)? Kontakta i så fall dem!
  • Är diket biotopskyddat område? I så fall kan dispens krävas.
  • Finns det hotade djur eller växter i diket? I så fall kan dispens eller särskild hänsyn behövas.
  • Omfattas platsen av Natura-2000-bestämmelser, naturreservat eller annat naturskydd? I så fall kan andra dispenser eller tillstånd behöva sökas.

Vissa län har en särskild blankett för anmälan om rensning som du ska fylla i och skicka in. Annars så kan du använda den vanliga blanketten för anmälan om vattenverksamhet i ditt län.

Rensning som är markavvattning

Om rensningen utgör markavvattning råder tillståndsplikt och ibland förbud. Vill man rensa mer än till dikets ursprungliga djup och läge så betraktas åtgärden vanligtvis som markavvattning, vilket kräver tillstånd från länsstyrelsen. I vissa län råder också ett generellt förbud mot markavvattning, och då behövs också en dispens från förbudet vilket länsstyrelsen prövar.

I de fall då underhåll av diket inte gjorts under en mycket lång tidsperiod och det på grund av detta uppstått ett nytt naturtillstånd, betraktas åtgärden som markavvattning och kräver då tillstånd från länsstyrelsen. I tveksamma fall är det alltid bäst att samråda med Länsstyrelsen. Naturliga vattendrag rensas normalt inte.

Fyll i uppgifterna i blanketten så noggrant som möjligt. Om du vill lämna mer information än vad som får plats i fälten går det bra att bifoga separat papper/dokument med tydliga hänvisningar. Ange om du gör

  • anmälan om samråd inför ansökan om tillstånd med miljökonsekvensbeskrivning
  • och/eller om du ansöker om dispens för markavvattning och/eller tillstånd till markavvattning 

1. Uppgifter om fastigheter - Information om var markavvattningen ska äga rum via fastighetsbeteckning och kommun. 

2-6. Uppgifter om sökanden och markägare - Ange kontaktuppgifter. Om sökanden inte är markägare ska uppgifter om markägare/nyttjanderättsinnehavare också fyllas i. Samtliga berörda markägare/nyttjanderättsinnehavare ska anges. 

7. Typ av markavvattningsåtgärd - Kryssa i aktuellt alternativ eller ange eget. 

8-9. Beskriv syftet med markavvattningsåtgärden - Ange syfte, det vill säga varför avvattning av marken behöver ske. Beskriv eventuell nytta för skogsproduktionen eller annan nytta. Ange påverkansområdet, vilka områden som kommer att avvattnas, på karta. Vid ansökan om dispens ska du även ange särskilda skäl. 

10. Uppgifter om diken - Rita ut på kartan var du ska gräva diken eller bygga vallar. Du ska även rita in befintliga diken som du ska fördjupa eller diken med nytt naturtillstånd. 

Ange läge för fixpunkt eller plats för inmätning enligt ett nationellt höjdsystem. Lokalt höjdsystem med fixpunkter är ett alternativ till att använda nationella höjdsystem. Om du använder ett nationellt höjdsystem måste du ange vilket det är. Därefter ska du rita in på vilken höjd dikets bottennivå kommer att ligga i valt höjdsystem. Rita gärna in flera punkter och ange en höjd för varje. I ett eget höjdsystem behövs en fixpunkt som dikesnivåerna ska relateras till. Fixpunkten kan vara en markering i en jordfast sten eller något annat permanent. Rita in var du placerar fixpunkten och ange en höjd för den.  

Ange tillräcklig höjd på din fixpunkt för att undvika att behöva räkna med minusvärden, till exempel 10,00 meter. Därefter ska du rita in på vilken höjd dikets bottennivå ligger i relation till din fixpunkt. Du kan gärna rita in flera punkter och ange en höjd för varje. 

Ange gärna mer än en fixpunkt. Uppgifterna behövs både för att du ska kunna utföra åtgärden enligt tillståndet och för att Länsstyrelsen ska kunna utföra tillsyn av att dikena följer tillståndet. 

Beräkna hur långa dikena ska bli. Ange också vart vattnet från dikena leds till. Markera på karta som bifogas som bilaga. 

11. Uppgifter om schaktmassor - Beräkna den ungefärliga mängden jordmassor som kommer att bli. Rita ut platsen där du ska placera grävmassorna. Det är viktigt med en miljöanpassad placering, Undvik därför att lägga massorna nära våtmarker eller vattendrag för att begränsa påverkan på naturvärden och att massorna spolas tillbaka vid kraftiga regn eller snösmältning. 

12. Uppgifter om natur- och kulturmiljövärden och påverkan - Detta fält behöver bara fyllas i om inte en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas till ansökan. Annars ska natur-, kultur- och miljövärden framgå av miljökonsekvensbeskrivningen. Ange om åtgärden, massornas placering eller själva arbetet kommer att beröra några natur- eller kulturmiljövärden, vilka de är i så fall och hur värdena riskerar att påverkas. 

13. Skadeförebyggande åtgärder - Välj något av föreslagna skadeförebyggande åtgärder eller ange eget alternativ. Du kan gärna ange planerade kompensationsåtgärder. Kompensationsåtgärder krävs vid beslut inom naturreservat eller Natura-2000-områden. 

14. Övriga åtgärder - Övriga anläggningar kan till exempel vara trummor. Föreslå gärna lämpliga åtgärder genom att rita in dem på kartan och beskriva dem i textrutan.  

15. Kompletterande information -  Ange ytterligare information, till exempel uppgifter om tidigare dikningar i berörda områden eller tidigare beslut. Du kan också ange om du vill ha kontakt med Länsstyrelsen för att inleda ett samråd inför ansökan om tillstånd.

Bilagor - För att anmälan eller ansökan ska anses som komplett och Länsstyrelsen ska kunna handlägga ärendet kan flera bilagor behövas. Om fotografier bifogas, ange en beskrivning av var de är tagna. 

Skyddsdikning och dikesrensning

Markavvattning ger en varaktig effekt. Åtgärder som ger tillfällig effekt är inte markavvattning. Skyddsdikning och rensning av diken är alltså inte markavvattning. Om du gör någon av dessa två åtgärder som skogliga åtgärder kan du ange det i avverkningsanmälan eller anmälan om samråd till Skogsstyrelsen. Du får inte göra dikesrensning om diket, vattenanläggningen, slutat att fungera och om den omgivande växtligheten har vuxit över diket. Då kan Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen bedöma att det har blivit ett nytt naturtillstånd. I det fallet behöver du söka nytt tillstånd för markavvattning.

Om en dikesrensning kan skada fisket ska anmälan göras till Länsstyrelsen. 

Skyddade områden med mera som berörs av åtgärderna

I Länsstyrelsens karttjänst kan du se vilka skyddade områden, potentiellt förorenade områden eller fornlämningar som din verksamhet berörs av.

Täckdikning

Dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dränering upp till 300 mm diameter är endast tillståndspliktigt om det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas genom åtgärden. All rörläggning av öppna diken kan däremot omfattas av biotopskyddsbestämmelserna och även vara anmälningspliktig vattenverksamhet. Täckdikning av betesmark med naturvärden ska åtminstone föregås av samråd. 

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län