Detaljplaner och områdesbestämmelser

Länsstyrelsens uppdrag i detaljplaneringen handlar till stor del om att samordna och försvara statens intressen, och se till att planer följer miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.

Kommunen kan reglera användningen av mark- och vattenområden och bebyggelse genom detaljplaner och områdesbestämmelser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan. Den bedömning som görs i en detaljplan utger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Därmed blir hanteringen av bygglov enklare.

Kravet på detaljplaner enligt Plan- och bygglagen

Det är kommunen som avgör om en detaljplan ska tas fram. Plan- och bygglagen (PBL) ställer dock i vissa fall krav på detaljplaneläggandet. Det grundläggande kravet är att marken ska vara lämplig för ändamålet. Lämpligheten kan prövas genom detaljplan, förhandsbesked eller bygglov. Beroende på omfattningen på det som ska prövas och omständigheter i det enskilda fallet kan det även ställas krav på att lämpligheten prövas i en detaljplaneprocess innan byggnadsnämnden kan ge bygglov. Detta kallas detaljplanekravet eller plankravet. Det aktualiseras vid prövning av bygglov och förhandsbesked.

I arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till allmänna intressen enligt 2 kapitlet plan- och bygglagen samt till hushållningsbestämmelserna i 3–4 kapitlet i miljöbalken.

När ska bebyggelse prövas med detaljplan?

Bebyggelse ska prövas med detaljplan om åtgärden gäller:

  • En ny sammanhållen bebyggelse – om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen.
  • En bebyggelse som ska förändras eller bevaras – om regleringen behöver ske i ett sammanhang.
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, vars användning får betydande inverkan på omgivningen
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk – om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande.
  • Ett nytt byggnadsverk, som inte är ett vindkraftverk, som placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
  • Åtgärder som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Processen för detaljplaner

Planläggning med detaljplan ska användas för att säkerställa att mark- och vattenområden används till de ändamål området är mest lämpat för. Lämpligheten bedöms med hänsyn till skick, läge och behov. Kommuner tar fram detaljplaner enligt en väl definierad process för att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt, för att se till berörda får insyn och för att förankra förslaget.

Boverkets vägledning om detaljplaneprocessen gäller för förslag till detaljplaner som kommunen fattat beslut om att påbörja efter den 1 januari 2015.

Länsstyrelsens uppdrag

Under processen med detaljplaner ska Länsstyrelsen vid samråd och granskning ta till vara på och samordna de statliga intressena. De myndigheter som har synpunkter på förslaget till detaljplan ska framföra synpunkterna till oss. I vårt uppdrag att företräda och samordna statens intressen i enskilda planärenden kan det ibland innebära att vår sammanvägda bedömning kan behöva gå emot ett visst statligt intresse.

Om förslaget till detaljplan rör skogsmark hämtar vi in yttrande från Skogsstyrelsen.


Vid samråd och granskning tittar vi särskilt på att

  • planen tar hänsyn till riksintressen enligt 3–4 kapitlet miljöbalken
  • planen följer miljökvalitetsnormerna enligt 5 kapitlet miljöbalken
  • strandskydd enligt 7 kapitlet i miljöbalken inte upphävs i strid mot gällande bestämmelser
  • frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt
  • bebyggelse eller byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet, och inte riskerar olyckor, översvämning eller erosion.

Samråd

Vår uppgift är att hålla andra berörda statliga myndigheter informerade under samrådet. Vi underrättar inte Lantmäteriet eller myndigheter som är sakägare, och som kommunen därför ska samråda med.

Om detaljplanen har stöd i översiktsplanen behöver vi endast underrätta de myndigheter som har haft invändningar mot översiktsplanen eller är särskilt berörda.

Granskning

Under granskningstiden yttrar vi oss om planförslaget enligt vår bedömning uppfyller miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.

Om vi anser att förslaget strider mot bestämmelserna kan vi överpröva kommunens beslut att anta planen. Om vi planerar att göra det kommer det framgå i yttrandet.

Strandskyddet har återinförts i Lantmäteriets registerkarta. Därmed ska länsstyrelserna leverera geodata i form av kommunklippta strandskyddsytor till Lantmäteriet. Leveransen ska omfatta såväl utvidgat som generellt strandskydd, men länsstyrelserna bestämmer själva om strandskydd inom detaljplan ska redovisas.

I samband med detaljplaneläggning kan strandskyddet förändras både genom att det upphävs och införs. Det är länsstyrelsernas ansvar att förse Lantmäteriet med uppdaterade strandskyddsgränser. För att strandskyddsredovisningen ska vara tillförlitlig krävs fungerande rutiner när en plan som påverkar strandskyddet vinner laga kraft.

I Västra Götalands län har Länsstyrelsen för avsikt att även fortsättningsvis redovisa strandskydd inom plan. Vi tror att det är en fördel för samtliga berörda att allt gällande strandskydd inom länet visas på kartan. Här behöver dock kommunerna och Länsstyrelsen hjälpas åt att ajourhålla geodatalagret med strandskyddsgränser.

Kommunerna skickar idag in lagakraftbevis till Länsstyrelsen då en detaljplan vinner laga kraft. I samband med det är förhoppningen att kommunen i de fall planen på något sätt berör strandskyddet särskilt noterar det i missivet/e-postmeddelandet, genom att till exempel lägga in en mening om att strandskyddet inom planområdet förändras. Meddelandet vidarebefordras då till strandskydds- och GIS-handläggare på Naturavdelningen som granskar och gör ändringar i Länsstyrelsens geodatalager. Därefter skickas de uppdaterade gränserna till Lantmäteriet.

Kontakt

Kristina Johansson, Naturavdelningen, tel: 010-2244508

Elisabeth Weienfors, Naturavdelningen, tel : 010-2244725

Denna vägledning är tänkt att ge råd och stöd vid hanteringen av generellt biotopskyddade miljöer. Vägledningen finns i två versioner. En kortade (nedan) då bara ett fåtal biotopskydd berörs samt en längre (som fil längst ned i den här rutan) då det finns många biotopskyddade objekt i ett område. Vägledningen innehåller Länsstyrelsens tolkning av nuvarande praxis. Framtida domar kan göra att praxis förändras.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får därför inte skadas. I bilaga 1 till förordningen om områdesskydd med mera (1998:1252) definieras hur biotoperna ska se ut för att vara skyddade.

Biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet är:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Grön infrastruktur och ekosystemtjänster

Ovan nämnda småbiotoper utgör livsmiljöer och spridningsvägar för insekter och andra djur, det vi kallar för grön infrastruktur. Ett odlingslandskap med god tillgång på småbiotoper ger ofta en hög biologisk mångfald. Det finns då också goda förutsättningar för landskapet att producera de ekosystemtjänster som samhället är beroende av. Exempelvis kan livsmedelsproduktionen vara beroende av att insekter utför pollinering och naturlig skadedjursbekämpning. Flera av biotoperna binder också in kol vilket minskar klimatförändringen.

Vägledande domar om Biotopskydd och detaljplanläggning

Det finns ett flertal domar (se rubrik Domar från Mark- och miljööverdomstolen nedan) från Mark- och miljööverdomstolen som ger vägledning för hur biotopskyddet bör hanteras i samband med planläggning. I flera fall har domstolen upphävt antagna detaljplaner med skälet kommunen inte hanterat frågan om biotopskyddet rätt och att planen då strider mot 2 kap. 5 § plan- och bygglagen. Domstolen ansåg då följande angående biotopskyddet och detaljplanerna:

  • Saknas utredning om hur biotopskyddet beaktats i planarbetet.
  • Inte visat varför detaljplanen inte skulle kunna genomföras utan att biotopskyddade objekt skadas.
  • Saknas underlag för att bedöma biotopområdets naturvärden.
  • Kommunen har inte gjort det sannolikt att en dispens kan fås. Planen kan då inte fungera självständigt. Risk att någon verklig prövning av biotopskyddet inte kommer till stånd.

Det finns alltså skäl för att kommunen beskriver:

  1. biotopernas naturvärden genom fältinventering,
  2. vilka objekt som påverkas eller inte påverkas,
  3. vad göras för att undvika skada,
  4. hur skador kan kompenseras,
  5. hur kvarvarande biotoper kan skyddas med planbestämmelser.

Vid ansökan om dispens från biotopskyddet kan kommunen tänka på att:

  1. Inte ansöka om dispens från biotopskyddet för sent. Som regel lämpligt efter samrådet, innan utställning. Handläggningstiden kan på grund av köbildning vara uppåt 200 dagar (median 65 dagar).
  2. Beskriv noga de särskilda skäl som finns.
  3. Beskriv biotopernas naturvärden.
  4. Som regel ställs villkor om kompensationsåtgärder till exempel i form av flyttning av biotop eller nyplantering.
  5. Beskriva vilka konsekvenser det blir om dispens inte ges.

Domar från Mark- och miljööverdomstolen

MÖD 2017-10-17, P 2285-17 Länk till annan webbplats.

MÖD 2018-06-21, M 11539-17 Länk till annan webbplats.

MÖD 2020-02-06, P 6691-18 Länk till annan webbplats.

Läs gärna mer om biotopskydd

Längre version av vägledningen för kommuners hantering av generellt biotopskyddade miljöer då exempelvis detaljplaner tas fram (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2021) Pdf, 160.6 kB.

Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Svensk författningssamling 1998:1998:1252 t.o.m. SFS 2020:640 - Riksdagen Länk till annan webbplats.

Biotopskydd, handbok och beskrivningar på sju typer av biotoper - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kontakt