Goda exempel på åtgärder för att minska smittspridningen i länet

Det pågår många bra insatser ute i länet för att minska trängsel och påminna om att vi måste följa myndigheternas rekommendationer och därigenom bidra till att minska risken för smittspridning. Här förmedlar vi några exempel på det arbete som gjorts eller görs hos länets kommuner och andra aktörer.

Fritt fram för norrmän att ta sig över Svinesundsbron igen – om de är vaccinerade eller haft covid-19. Foto: Strömstads kommun

I fredags, den 11 juni, lättade Norge på sina inreserestriktioner. För norrmän som är fullvaccinerade eller som haft covid-19 de senaste sex månaderna krävs inte längre att de sitter i inresekarantän när de återvänder till landet. Glädjande besked för näringslivet i Strömstad som nu vädrar morgonluft för gränshandeln och turismen i området.

Hallå Maria Kvarnbäck, kommunikationschef i Strömstads kommun – hur har det här beskedet mottagits av er i Strömstad som väntat 15 månader på att gränsen ska öppnas igen?

– Det är såklart mycket positivt att vi går mot normala gränsrelationer. Att karantänen slopas gör det enklare för våra norska grannar att besöka sina fritidshus och göra inköp. Ännu har vi dock inte märkt av någon stor ökning i resandet, det var glest i butikerna vid gränsen i helgen.

Vilka konsekvenser får det här för er på kortare och lite längre sikt?
– Vi räknar successivt med att fler kan resa och att familjer och arbetspendlare kan umgås och resa mer normalt över gränsen. I takt med att fler vaccineras hoppas vi på ytterligare lättnader i de norska resereglerna.

Vad gör ni inom kommunen för att till exempel undvika trängsel under sommaren?

– Vi välkomnar till ett besökssäkert Strömstad och har som förra sommaren coronavärdar på plats där vi vet att det periodvis kan bli trångt. Som i kön till passagerarbåtarna som går till Kosteröarna. Vi har också skyltat upp med avståndsmarkeringar och våra butiksinnehavare är väl insatta i vad som gäller. Strategin ligger fast – tillsammans underlättar vi för alla att ta sitt personliga ansvar utifrån de regler som gäller.

Nya steg för normaliserat resande över riksgränsen på Strömstad kommuns webbplats Länk till annan webbplats.

Besökare en sommardag på Smögenbryggan. Foto: Sotenäs kommun

Sotenäs kommun inför åtgärder för att minska trängsel på Smögenbryggan i sommar. Foto: Sotenäs kommun

I många kommuner runt om i länet pågår ett intensivt arbete inför turistsäsongen som står för dörren. I Sotenäs kommun tar man hjälp av digitala lösningar för att minska trängseln på turistmagneten Smögenbryggan.

– Vi har installerat Telia Crowd Alert på Smögenbryggan, som genom wifi-signalering visar om det är mycket folk på platsen, berättar Jenny Borg, kommunikatör på Sotenäs kommun.

Sotenäs är en av flera kommuner i länet som får många besökare under sommarmånaderna. En lärdom från förra året är att det är svårt att få folk att avstå från att besöka populära turistmål.

– Man åker dit man alltid har åkt, oavsett hur mycket vi som kommun och media informerar. I år är vi därför bättre förberedda genom en rad olika åtgärder, säger Jenny.

För att minska trängseln på den populära bryggan har man också satt upp skyltar som påminner om att hålla avstånd och som visar snabba vägar att ta sig från Smögenbryggan till gatorna bakom bryggan som oftast har mindre trängsel.

– Vi har också rensat Smögenbryggan från bänkar och föremål som tar plats och gör utrymmet trängre. Vi kommer att anlita väktare som ska övervaka så att affärsinnehavare och restauranger inte ställer ut tex klädställningar och blomkrukor på bryggan, så att området blir ännu trängre än vad det redan är, fortsätter Jenny.

Sotenäs kommun har också skickat ut brev till näringsidkare i kommunen med påminnelse om vilka regler som gäller, men också haft möten med såväl polisen som smittskydd, för att tillsammans komma fram till bra lösningar.

– Det är också viktigt att komma ihåg att Sotenäs har så mycket mer att erbjuda än bara Smögenbryggan, och vi informerar om andra vackra, trängselfria platser i kommunen via våra sociala medier och hemsida. Men till syvende och sist handlar allt om det personliga ansvaret, avslutar Jenny.

Två kvinnor står på en parkering utomhus. De har arbetskläder på sig. De står bredvid en bil som har Tanums kommuns logga tryckt på bildörren.

Malin Falk, bygglovshandläggare, och Helene Stråhle, livsmedelsinspektör, var två av ett trettiotal medarbetare som jobbade med sommarens tillsyn av serveringsställen. Foto: Tanums kommun

Kommunledningen var tydliga med att trängseltillsynen skulle prioriteras. Med detta i ryggen kunde miljöavdelningen i Tanums kommun ta hjälp av andra på förvaltningen för att växla upp under de mest intensiva sommarveckorna. Många medarbetare ställde upp och totalt har kommunen genomfört drygt 420 tillsynsbesök under sommaren.

Den 1 juli trädde en ny lag i kraft som gav kommunerna huvudansvaret för tillsyn av trängsel på serveringsställen för att minska risken för spridning av covid-19.

– Med den besökstillströmning vi har på somrarna förstod vi tidigt att vi stod inför en rejäl utmaning. Både smittskyddsläkaren och vår kommunledning uttryckte oro över att vi kunde få lokala smittutbrott, berättar Christina Lörnemark, miljöchef i Tanums kommun.

Budskapet från kommunledningen var tydligt – kommunen skulle ha en intensiv tillsyn. På miljöavdelningen gick man igenom vilka ställen som hade bordsservering och som brukar vara välbesökta under sommaren. Totalt handlade det om runt 100 serveringsställen. Miljöavdelningen landade i att varje ställe skulle besökas minst en gång i veckan.

– För att klara uppdraget behövde vi utöka bemanningen. Jag har tidigare arbetat inom vården och nu fick jag nytta av min kunskap om schemaläggning och skiftgång, säger Christina.

Enormt gensvar från organisationen

Lösningen blev att arbeta i fyrskift: morgon, dag, kväll och natt, veckans alla dagar. Då räckte det inte med ordinarie inspektörer på miljöavdelningen. Förfrågan om hjälp gick ut till övriga avdelningar på förvaltningen.

– Vi fick ett enormt gensvar och har under de mest intensiva sommarveckorna fått hjälp av byggingenjörer, näringslivsutvecklare, administratörer och andra personalgrupper. Utan välviljan från förvaltningschef, chefer och andra medarbetare hade vi inte klarat detta, säger Christina.

Hennes kollega Per Heydorn, miljö- och hälsoskyddsinspektör, tycker det har varit en kul utmaning att jobba på ett nytt sätt.

– Vi har jobbat i par, där de som kommer från annat håll alltid har jobbat ihop med någon av oss ordinarie inspektörer. Även om vi har förstärkt med andra personalgrupper är det vi på miljöavdelningen som har huvudansvaret, berättar han.

Många förberedelser inför sommaren

Alla nya snabbutbildades inför sommaren och miljöavdelningen tog fram en detaljerad checklista över hur tillsynen skulle genomföras. Den stora utmaningen har varit att skapa samsyn inom gruppen när det gäller eventuella avvikelser, till exempel avstånd mellan borden.

– I extra svårbedömda fall har vi kunnat ta en bild på plats och sedan diskutera inom gruppen vilken bedömning vi ska göra, säger Per.

En viktig del av tillsynsarbetet har varit att informera och förtydliga för restaurangägarna vad reglerna innebär. Detta arbete började redan under våren och växlades upp inför sommarsäsongen. Kommunens näringslivsutvecklare skickade information till serveringsställena. Inspektörerna på miljöavdelningen åkte ut på plats och informerade och svarade på frågor om hur man skulle jobba med tillsyn enligt den nya lagen och vad restaurangägarna behövde göra för åtgärder.

– Vi har överlag fått positiv respons från restaurangägarna. De allra flesta tycker det är bra att vi är ute och att man kan fråga oss om råd när det behövs. Även allmänheten uppskattar att vi är ute och kontrollerar, säger Christina.

Kommunen har också haft ett särskilt trängselnummer som restaurangägare och allmänhet har kunnat använda vid frågor eller om man velat anmäla något.

Det har gått över förväntan

När Christina och Per summerar sommaren kan de konstatera att det har gått över förväntan. Totalt gjordes 423 tillsynsbesök. De flesta serveringsställen har löst situationen bra. De som fått anmärkningar har åtgärdat dessa och kommunen har inte behövt stänga ner någon restaurang. Även besökarna har för det mesta tagit sitt ansvar, enligt Per.

– Det är klart att vissa slappnar av frampå småtimmarna efter en del alkohol, men då har restaurangernas vakter kunnat påminna om vad som gäller, säger han.

Nu är sommarsäsongen över, men tillsynen fortsätter i höst, om än i ett lägre tempo. Erfarenheten av att ta hjälp av andra i organisationen tar de med sig.

– Nu ska vi utvärdera ordentligt och se om det finns något i det här arbetssättet vi kan ha nytta av även i andra uppdrag, säger Christina.

Två personer står vid ett bord och arbetar med stora plaststycken.

Under våren 2020 arbetare volontärer med tillverkning av platsförkläden. Idag är volontärerna mer ovärderliga för de sociala kontakterna. Foto: Sara Nyren

I våras startade ett samarbete mellan Öckerö kommun och Svenska kyrkan med stöd av frikyrkorna. Arbetet har fokuserat på att nå och ge hjälp till personer i riskgrupper under coronapandemin.

– Vi har sökt upp personer i målgruppen genom andra kanaler än våra vanliga, bland annat genom att gå ut med information via vykort tillsammans med Svenska kyrkan, annonsering och information i lokala tidningar och radio, berättar Sara Nyrén, kommunikatör i Öckerö kommun.

Samordning av hjälpinsatser

De som är intresserade av att få eller ge hjälp har Öckerö kommun hänvisat till att kontakta Svenska kyrkan som samordnar hjälpinsatserna. Linn Wass är folkhälsoutvecklare i Öckerö kommun och kommunens kontaktperson för frivilliginsatserna. Från Svenska kyrkan är det prästen Karolina Sandros som har samordnat frivilliginsatserna. Frikyrkorna i Öckerö kommun ger stöd i arbetet och volontärerna har varit många.

Volontärer producerade förkläden

Många av volontärerna arbetade i våras med att producera engångsförkläden. Det har varit ett enormt arbete som gjort att det hela tiden har funnits tillgång på engångsförkläden i verksamheten. Periodvis under våren var det svårt att få tag på förkläden på annat håll. Totalt producerade volontärerna cirka 2000 förkläden i ”förklädesfabriken”.

Vardagliga sysslor och sociala kontakter

Nu hjälper volontärerna till med praktiska sysslor som till exempel att utföra inköp och leverera matvaror, hämta eller lämna post, eller köpa och hämta läkemedel. Det har också varit mycket värdefullt att volontärer har stöttat i form av sociala kontakter, inte minst genom samtal.

– Det som främst varit efterfrågat under våren och även nu i höst är den sociala kontakten via samtal, avslutar Sara Nyrén.

Planen framåt är att fortsätta hålla igång frivilligverksamheten så länge behovet finns och möjligheter finns att hålla igång.

Bild på Sara Bohlin

Sara Bohlin hjälper människor i riskgrupper att få hem mat och medicin.

Essunga pastorat erbjuder människor i riskgrupper hjälp med att mat och mediciner.
- Behovet finns fortfarande, konstaterar mat- och medicinansvariga Sara Bohlin.

Sara Bohlin har flera strängar på sin lyra i Essunga pastorat. Att vara mat- och medicinansvarig är en av strängarna. Hon har, precis som några kollegor inom både pastoratet och kommunen, sannerligen haft att göra under de senaste månaderna.

- Vi är par stycken som hjälper till ett par gånger i veckan. Vi ser till att människor i riskgrupperna får mat och mediciner. Det är väldigt uppskattat, berättar Sara Bohlin.-

Hon har, precis som några kollegor inom både pastoratet och kommunen, sannerligen haft att göra under de senaste månaderna.

- Vi är par stycken som hjälper till ett par gånger i veckan. Vi ser till att människor i riskgrupperna får mat och mediciner. Det är väldigt uppskattat, berättar Sara Bohlin.

Hjälper de svaga

Att hjälpa behövande ligger naturligtvis Sara och hennes kollegor nära hjärtat.

- Ja, kyrkan hjälper de svaga. Det är naturligt, säger hon.

Vi önskar Sara och Essunga pastorat lycka till i det fortsatta arbetet. Hon och kollegorna är ett av många exempel på att vi tar hand om varandra i Västra Götalands län. Hjältar, kort och gott.

Bredvid granskog sitter en man med keps på en sten och läser en bok.

Lidköping och Essunga kommun är två kommuner som hittat vägar att ge medborgarna kulturella upplevelser utan att riskera smitta. Besökare över 70 år, samt andra som tillhör en riskgrupp, kan boka besök på Vänermuseet under särskilda tider. Biblioteket i Lidköping erbjuder hemkörning av litteratur till den som är över 70 år. I Essunga kommun fortsätter man med take away på biblioteket. Den som vill låna böcker kan ringa Essunga bibliotek och berätta vilka böcker man vill ha och sedan möter personal upp utanför biblioteket.

En kvinna håller upp en skylt med texten Jag har haft Covid-19

Mölndalsbon Cathrine berättar om sin upplevelse av covid-19.

Det är en ständig utmaning för oss alla att fortsätta uppmana till att följa de restriktioner som krävs för att hindra smittspridningen. Mölndals stad lät sig inspireras av Höganäs och Uppsala och använda sociala medier för att sprida en personlig berättelse om en ung kvinna som drabbades av covid-19. Ett uppmärksammat grepp som av kommentarer och delningar att döma skapat bra insikt och engagemang.

Jag har haft Covid-19, Mölndals Stads Facebook Länk till annan webbplats.

Två män står och tittar på ett papper. Den ena mannen har ett skyddsförkläde på sig.

William Försth, säkerhetschef i Ale kommun, och Mikael Berglund (M), kommunstyrelsens ordförande, designade förklädet i programmet CAD. För att se filmen klicka på länken nedan. Foto: SVT

I början av coronapandemin hade Ale kommun – som alla andra kommuner – svårt att få tag i skyddsmaterial till omsorgen. Här berättar Karin Dickens, kommunaktionsstrateg i kommunen, om hur de tog saken i egna händer.

Som en del i ett snabbt arbete i att få fram material plockade vår säkerhetschef och kommunstyrelsens ordförande fram ett eget skyddsförkläde (med modellhjälp från säkerhetschefens dotters docka). Till att börja med producerades förklädena i kommunstyrelsens sammanträdesrum av frivilliga, sedan flyttade vi produktionen till en fabrik. Vi producerade också egna visir.

Media berättade mycket om materialbristen i våras och vi ville minska oron hos medarbetare och brukare inom omsorgen. Därför kommunicerade vi på flera sätt om vårt arbete för att få tag i bra skyddsmaterial. Bland annat publicerade vi flera webbnyheter och Facebookinlägg om våra förkläden och visir.

Dessutom lade vi ut ritningarna till förkläden och visir på ale.se så att andra kommuner kunde använda dem – vilket ledde till att mer än 500 000 förkläden har producerats enligt våra mönster. Sannolikt är Ales förkläde Sveriges mest burna plagg under 2020.

I våras kom Sveriges Radio P4 på besök till förklädestillverkarna och nu i höst har SVT Göteborg sänt ett reportage om hur våra förkläden togs fram:

Otippad duo i Ale skapade egna skyddsförkläden Länk till annan webbplats.

Kontakt