Krisberedskap

Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.

Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.

Vi ansvarar för att:

  • nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
  • samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter under en kris
  • information till allmänhet och media samordnas
  • inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.

Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna återföra erfarenheter efter en samhällsstörning.

Tjänsteman i beredskap

Länsstyrelsen har en tjänsteman i beredskap (TiB) som nås dygnet runt, året runt. TiB arbetar med att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga olyckor och samhällsstörningar som berör länet.

Exempel på händelser där TiB larmas av SOS Alarm:

  • Vädervarningar
  • Utsläpp av farliga kemikalier
  • El-, tele, IT-störningar
  • Dricksvattenstörningar
  • Transportolyckor

Kontakta oss

Kommuner, räddningstjänster och samverkade myndigheter kan kontakta TiB vid en händelse.

Om du snabbt behöver nå TiB ring 031-334 11 06. Du kommer då till SOS Alarm som tar ditt ärende vidare till TIB.

Om det inte är brådskande kan du också mejla till tib.vastragotaland@lansstyrelsen.se

Vår krisorganisation

Vi ska snabbt kunna aktivera vår krisorganisation om det inträffar en samhällsstörning som rör våra ansvarsområden, eller om en samhällsstörning kräver samverkan mellan berörda organisationer.

Medarbetarna i vår krisorganisation har i uppgift att:

  • samordna berörda organisationers åtgärder och information
  • ta fram, analysera och kommunicera samlade lägesbilder
  • hålla regeringen informerad om läget.


Beroende på vad som har inträffat kan vi också förstärka krisorganisationen med experter, till exempel brandingenjörer, länsveterinärer och miljöskyddshandläggare.

Om det skulle inträffa en olycka vid en kärnteknisk anläggning som leder till utsläpp eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen ansvarar vi för räddningsinsatsen i Västra Götalands län. Med stöd av centrala myndigheter ska vi varna, informera och vidta åtgärder för att skydda människor, egendom och miljö. Vi ansvarar också för strålningsmätning och för sanering efter utsläppet.

Länsstyrelsen har en skyddad ledningsplats, utrustad med reservkraft. Vi har system som gör att vi kan kommunicera med andra aktörer, även om ordinarie kommunikationsvägar inte skulle fungera.

Läs mer om Länsstyrelsens krisledningsorganisation

Övergripande krisledningsplanen

Till krisledningsplanen finns det bilagor om:

  • Vår kriskommunikationsplan
  • Vår plan för att kunna ta över kommunal räddningstjänst vid behov
  • Program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen

Nationell beredskapsplan för hanteringen av en kärnteknisk olycka på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats (pdf-fil)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Samverkan i länet

Länets aktörer har olika ansvar, befogenheter och uppgifter vid samhällsstörningar. För att vi ska kunna möta människors behov av hjälp på bästa sätt behöver vi samverka och samordna våra insatser. På krisberedskapsspråk talar vi om att vi ska inrikta och samordna våra resurser så att de används effektivt. För att kunna göra det behöver vi tillsammans skapa en helhetsbild av det inträffade. Det kallar vi för samlad lägesbild.

Länsstyrelsen och Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap har enats om förhållningssätt och arbetssätt som beskriver utgångspunkterna för samverkan före, under och efter en samhällsstörning i länet och vid höjd beredskap. Utgångspunkten för vår regionala samverkan är Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningarlänk till annan webbplats som tagits fram av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillsammans med ett stort antal samhällsaktörer.

Vår regionala samverkan beskriver vi i tre steg:

1. Omvärldsbevaka och bedöma

För att upptäcka tidiga signaler om händelser som kan leda till samhällsstörningar behöver vi omvärldsbevaka och bedöma händelser och skeenden.

Varje torsdag håller vi en regional samverkanskonferens. Då deltar tjänsteman i beredskap eller motsvarande från några av de aktörer som har ansvar för att hantera samhällsstörningar.

Under mötet informerar deltagarna varandra om händelser som pågår eller är planerade för de kommande sju dagarna. Mötet avslutas med att Länsstyrelsen sammanfattar konsekvenser, åtgärder, resurser och om det finns behov av inriktning och samordning mellan aktörerna. Efter mötet sammanställer vi en samlad lägesbild som publiceras i WIS.

De regelbundna samverkanskonferenserna är en del av vår gemensamma omvärldsbevakning i länet.

I slutet av varje månad (förutom juni och juli) samlar Länsstyrelsen representanter från polis, räddningstjänst, sjukvård, kommuner, Trafikverket, Försvarsmakten, Kustbevakningen, evenemangsbolag med flera till ett möte för att utbyta information om planerade eller förväntade händelser. Till exempel större evenemang, demonstrationer och trafikstörningar.

Månadsmötena hjälper oss att ta höjd för samhällsstörningar som kan inträffa på lite sikt och vi kan i god tid samordna de insatser som kan behöva göras.

2. Aktivera samverkan

När vi har identifierat behov av aktörsgemensamt agerande behöver vi kunna aktivera samverkan. Syftet är att skapa framförhållning och snabbt kunna komma igång med det gemensamma arbetet.

I Västra Götaland finns förberedda larmplaner för att snabbt kunna larma och informera myndigheter och organisationer.

3. Aktörsgemensamt arbete

Vi samverkar för att åstadkomma en gemensam inriktning i hanteringen av händelsen och för att samordna de åtgärder och informationsinsatser som olika aktörer genomför. Samordningen bidrar till att samhällets samlade resurser används effektivt och får effekt där hjälpbehoven är som störst. För att uppnå detta behöver vi dela information om det som har inträffat och sammanställa en samlad lägesbild.

När en större samhällsstörning inträffar eller om det finns risk för störningar, till exempel vädervarning inför en storm, är det vanligt att Länsstyrelsen kallar berörda organisationer till en eller flera samverkanskonferenser. Vi delar information om det inträffade för att tillsammans få fram en samlad bild av det som har hänt. Vi stämmer också av hur vi ska rikta in och samordna hanteringen av det inträffade. Samverkanskonferensen leds av Länsstyrelsen och hålls oftast via telefon.

Syftet med samverkanskonferensen är att:

  • dela information, tolka det inträffade och ta fram en samlad lägesbild
  • ringa in behov av hjälp och åtgärder i samhället
  • besluta om inriktning och prioritering av våra gemensamma resurser
  • samordna informationen till drabbade och allmänhet
  • samordna våra resurser.

Vi på Länsstyrelsen har till uppgift att sammanställa en samlad lägesbild av händelsen och dess konsekvenser för samhället. Alla berörda aktörer bidrar med sina pusselbitar och tar sedan del av den samlade lägesbilden. I vissa fall förmedlar vi lägesbilden även till regeringen. Den samlade lägesbilden är ett underlag vid diskussioner om hur vi ska inrikta och prioritera åtgärder och resurser.

Vid samhällsstörningar är det vanligt att samverkanspersoner skickas mellan de aktörer som deltar i hanteringen av händelsen. Samverkanspersonen ska underlätta samverkan, informera om vad den egna organisationen gör, ta med sig information till sin egen organisation och bidra med ytterligare perspektiv i hanteringen av det inträffade.

VG Stab är en frivillig resurspool som kan förstärka krisledningsorganisationen hos en kommun, räddningstjänst eller myndighet vid samhällsstörningar. l poolen finns närmare femtio personer med kompetens inom bland annat stabsledning, räddningstjänst, analys och kriskommunikation.

VG Stab förvaltas av oss på Länsstyrelsen och förfrågan om stöd gör du via vår tjänsteman i beredskap (TiB).

Personerna i VG Stab har sin anställning hos kommuner, räddningstjänster, Västra Götalandsregionen och myndigheter i länet. De som ingår i VG Stab kan normalt vara på plats cirka ett dygn efter att stödet är beställt. Ett stabsarbetslag från VG Stab kan förväntas arbeta i max ett par dygn. Om det behövs ytterligare stöd efter det måste det läggas en plan för avlösning av ett nytt stabsarbetslag.

Den aktör som beställer stöd från VG stab ansvarar för att förbereda sin egen organisation på att ta emot förstärkningen. Det handlar om att klargöra vilken roll, vilket mandat och vilka arbetsuppgifter som stödpersonerna ska ha. Det handlar också om formella frågor som bland annat arbetsmiljö, försäkringsskydd och ersättning. Ersättningsfrågan görs upp direkt mellan den beställande organisationen och de organisationer som är arbetsgivare för stödpersonerna.

Underliggande inriktningar, rutiner och vägledningar

Våra gemensamma förhållningssätt och arbetssätt för samverkan i stort kompletteras med underliggande inriktnings- och rutindokument som mer i detalj beskriver samverkan inom ett visst område.

Ett sådant område är kriskommunikation, där vi tillsammans med länets aktörer har kommit överens om hur vi ska samverka och samordna kommunikationen till drabbade och allmänhet vid en samhällsstörning. Hur vi samverkar i kriskommunikationsfrågor beskrivs i dokumentet "Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län – inriktning och rutiner" och i filmen Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län. 

Vi har också tillsammans tagit fram vägledningar som ger råd och stöd i olika frågor.

Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län - inriktning och rutiner

När de ordinarie kanalerna inte fungerar eller räcker till - en vägledning

Vägledning - beredskap för klimatrelaterade händelser 

Samverkan i vardagen

Vi har flera samverkansforum och nätverk med representanter från kommuner, räddningstjänst, polisen, Västra Götalandsregionen, Försvarsmakten, med flera. Vi samverkar även med andra aktörer än de offentliga, till exempel privata företag och högskolor och universitet.

Här kan du läsa om några av våra samverkansforum.

Rådet ska underlätta regional samordning och utveckling inom krisberedskap och totalförsvar. Det består av företrädare för Länsstyrelsen, Kustbevakningen, Migrationsverket, Militärregion Väst, Polisregion Väst, Sjöfartsverket, Statens geotekniska institut, Tullverket, Västra Götalandsregionen och utvalda kommuner och räddningstjänstförbund.

Regionala rådet sammanträder två gånger per år med landshövdingen som ordförande. Rådet träder inte in under en samhällsstörning eller räddningstjänstinsats. Då sker samordning och samverkan enligt andra
rutiner.

Rådet ska

  • fungera som regionalt samrådsforum för aktörer i länet kring gemensamma frågor, avvägningar och inriktningar
  •  
  • bidra till kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling
  • vara ett nav för regionala arbetsgrupper och nätverk
  • förankra arbetssätt, ge legitimitet och förutsättningar för utveckling

Rådet lyfter frågor av strategisk och övergripande karaktär och ska bidra till helhetssyn bland länets aktörer.

Länets krisinformationsråd ska främja och stärka samverkan och samordning av kriskommunikation i länet. Länsstyrelsen är sammankallande i rådet som består av representerar för länets kommuner, räddningstjänst, Västra Götalandsregionen, Trafikverket region väst, Polisregion Väst och Västra Militärregionen. Rådet sammanträder fyra gånger per år, under ledning av Länsstyrelsen.

Krisinformationsrådet arbetar med utveckling av arbetssätt så att berörda parter kan samverka i kriskommunikationsarbetet när en samhällsstörning väl inträffar.

Exempel på rådets uppgifter

  • stödja Länsstyrelsens arbete med att upprätthålla ett nätverk för kriskommunikationsansvariga i länet
  • sprida kunskap om kriskommunikation genom att ordna möten och erfarenhetsutbyte och ta fram checklistor och råd för samhällsstörningar
  • sprida kunskap om kriskommunikationens betydelse inom kommuner och myndigheter i länet.

En gång per år träffar Länsstyrelsen också kommunikationsansvariga i varje delregion.

CBRNE är den engelska förkortningen för kemiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen. Vi brukar använda samlingsnamnet farliga ämnen. För att stärka samverkan och samordning och utveckla kunskapen inom det här området driver Länsstyrelsen ett CBRNE-nätverk. Där finns representanter från Försvarsmakten, Kustbevakningen, polisen, Tullverket, SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och länets kommuner.

CBRNE-nätverket arbetar också med erfarenhetsutbyte utbildning och övning på två nivåer. Den första nivån riktar sig till personal som kommer först fram vid en räddningsinsats, så kallade First responders. Den andra nivån handlar om samverkan vid CBRNE-händelser och vänder sig till de ledningsnivåer som gemensamt drar igång ledningsarbetet vid en insats.

För att förankra arbetet lokalt finns också delregionala nätverk för aktörerna i Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen (GR). De delregionala nätverken håller bland annat utbildningar och övningar.

Det finns också ett forum för samverkan för högre ledningsnivåer, kallat Operativt ledningsforum, som ska utveckla och stärka samarbetet mellan de operativa cheferna inom ambulanssjukvården för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Räddningstjänsten Storgöteborg och Polisområde Storgöteborg (Mölndal, Göteborg, Partille, Härryda).

Kontakt