Anlägga våtmark

Vill du anlägga våtmark? Du behöver ansöka om tillstånd för våtmarker som är större än fem hektar. Mindre ytor behöver du endast anmäla. Du kan söka pengar för anläggning och skötsel av våtmarker.

Våtmarker fyller många funktioner och har ett stort värde ur ett hållbarhetsperspektiv. Framförallt fungerar de som naturliga reningsverk, utjämningsmagasin och gynnar den biologiska mångfalden. Våtmarker utgör livsmiljö för många hotade arter.

Olika typer av våtmark:

  • våtmark för att minska näringsläckaget
  • fågelvåtmark
  • översilningsmark
  • viltvatten
  • kräftdamm
  • små våtmarksmiljöer som gynnar den biologiska mångfalde
  • våtmarker som kan användas för bevattning.

Vad är syftet med din våtmark?

Innan du anlägger din våtmark är det viktigt att du vet vilket syfte du har med den så att du får en väl fungerande våtmark. Exempelvis ska inte våtmarker som är avsedda för groddjur innehålla fisk eller kräftor. I en våtmark som anlagts med syfte att minska läckage från växtnäring är det olämpligt att sätta in fisk och/eller kräftor och att utfordra fisk och fågel. Fisk i våtmarker sätter sediment med näringsämnen i rörelse samt påverkar fågellivet negativt genom konkurrens om samma föda.

Anmälan eller tillstånd krävs

För att få anlägga en våtmark behöver du göra en anmälan om vattenverksamhet ifall vattenområdet har en yta som inte överstiger fem hektar. Anmälan gör du till Länsstyrelsen.

Om ytan är större än fem hektar så är åtgärden istället tillståndspliktig. Tillstånd söks hos Mark- och miljödomstolen. Innan du söker tillstånd ska du hålla samråd med Länsstyrelsen.

Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas av verksamheten behövs varken tillstånd eller anmälan. Det är verksamhetsutövaren som ska visa att undantagsbestämmelserna (11kap 12§ miljöbalken) kan användas.

Hur anmäler jag?

För att anmäla så fyller du i anmälningsblanketten som avser anmälan om vattenverksamhet. Observera att en avgift tas ut för handläggningen av din anmälan.

Till anmälan bifogas:

  • Karta där våtmarken är inritad i förhållande till sjöar, vattendrag, diken och så vidare. Inlopp, utlopp och eventuella schaktmassors placering ska vara inritade på kartan.
  • Gärna fotografier över området.

Ansökan anlägga våtmarkPDF - anmälan om vattenverksamhet

Ärendets gång på Länsstyrelsen

Din anmälan bedöms med syfte att ta reda på vilken påverkan den planerade våtmarken har på allmänna och enskilda intressen. Här sker ett remissförfarande inom Länsstyrelsen samtidigt som remiss skickas till din kommun och till enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken, exempelvis grannar. För en snabbare handläggning kan du redan i ansökan skicka med skriftliga yttranden från dina grannar. 

Remiss skickas eventuellt även till Trafikverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten eller andra intressenter som länsstyrelsen anser vara berörda.

I samband med din anmälan gör länsstyrelsen eventuellt ett fältbesök.

Av beslutet framgår försiktighetsmått som måste vidtas.

Tänk på detta!

  • Fyll i anmälningsblanketten noggrant.
  • Meddela dina grannar om det planerade våtmarksbygget, och be dem om ett skriftligt yttrande som du kan skicka med i ansökan. 
  • Den detaljerade kartan ska helst inte vara en blockkarta, utan gärna kopia av fastighetskartan. Vattendrag ska finnas med.
  • Markavvattningsföretag är vanligtvis gamla och kan framstå som övergivna men har nästan alltid kvar sina rättigheter och skyldigheter. Men markavvattningsföretag kan omprövas eller upphävas i Mark- och miljödomstolen.
  • Anmälan är avgiftsbelagd. Vid andra prövningar, som till exempel biotopskyddsdispens eller strandskyddsdispens, tillkommer ytterligare en avgift.

EU-stödsansökan

Det finns möjlighet att söka ekonomiskt stöd för anläggning och skötsel av våtmarker i Landsbygdsprogrammet.

Miljöinvestering våtmark och dammar - biologisk mångfald

Miljöinvestering våtmark och dammar - vattenkvalitet

  • Utplantering av fisk och kräftor: För att sätta ut eller flytta fisk eller kräftor från ett vattenområde till ett annat eller för att anlägga och driva en fisk- eller kräftodling krävs tillstånd (2 kap 16 § miljöbalken, förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen)
  • Bevattning: Vatten ur anlagda våtmarker/dammar kan inte fritt användas för bevattning eftersom bevattning av jordbruksmark är anmälningspliktig eller tillståndspliktig vattenverksamhet (11 kap 9 § miljöbalken).
  • Täktverksamhet: Täkt för annat ändamål än markinnehavarens husbehov får inte ske utan Länsstyrelsens tillstånd (9 kap 6 § miljöbalken, bilaga till förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)
  • Energiutvinning: Anmälan göras till kommunen innan inrättning av värmepumpsanläggning (17 § i förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)
  • Kulturmiljövärden: Enligt kulturminneslagen är det förbjudet att skada eller täcka över en fast fornlämning eller ett fornlämningsområde. Vid val av plats för upplag eller deponering av schaktmassor bör samråd ske med Länsstyrelsen.
  • Rådighet: Verksamhetsutövaren måste ha rådighet (förfoganderätt, bestämmanderätt) över vattnet i aktuellt område och ansvarar själv för att se till att ha rådighet över vattnet där åtgärderna ska utföras.

» Ansökan om tillstånd för utplantering av fisk och kräftor 

Du måste även ta hänsyn till allmänna intressen. Det är inte alltid så lätt att hitta ett våtmarksläge som inte berör ett sådant intresse. På Länsstyrelsen finns det GIS-baserat kartmaterial som du kan använda när du bedömer områdets lämplighet. Exempel på allmänna intressen är:

  • Värdefull natur som lövskog
  • Våtmarksinventeringen och ängs- och hagmarksinventeringen
  • Naturreservat
  • Natura 2000-områden
  • artfynd av hotade arter
  • Strandskyddade områden
  • Kulturmiljöintressen med fornlämningar och kulturhistoriska minnen i landskapet.

Andra skikt som används är exempelvis planlagda områden för infrastruktur och historiskt material med våtmark och sjö. Vid bedömning av ett våtmarksläge tas även hänsyn till fiskeintresset.

Intressekonflikter

Ett starkt allmänt intresse kan ibland stå i direkt intressekonflikt med anläggande av våtmark på en speciell plats. Exempel på sådana allmänna intressen är:

  • Fiskeintresset
  • Dämning i större bäckar och rinnande vattendrag
  • Biotopskyddade vattendrag
  • Kulturhistoriska lämningar
  • Natura 2000-områden
  • Naturreservat
  • Nyckelbiotoper
  • Naturbetesmarker
  • Naturliga våtmarker/ sumpskogar
  • Biotopskyddade stenmurar och stenrösen

Enskilda intressen

Ett våtmarksläge får inte heller skada ett enskilt intresse på annans mark. Om den planerade våtmarken kommer att ligga nära dina grannars fastigheter krävs ett godkännande från de fastighetsägarna.

Vid våtmarksanläggning inom ett markavvattningsföretag krävs alltid företagets godkännande och ibland tillstånd eller ny omprövning.

Utformning av våtmarken

En anlagd våtmark kan utsättas för stora krafter från vattnet och isbildning, därför är det viktigt att den byggs säkert. Tänk därför på att anlita en sakkunnig inför projekteringen så att du långsiktigt säkerställer vattenförhållandena i våtmarken.

Du som verksamhetsutövare är skyldig att förvissa dig om att markstabiliteten i området inte försämras till följd av våtmarksanläggningen.

Skötsel och underhållsskyldighet

Ägaren till en vattenanläggning är skyldig att underhålla vattenanläggningen så att skada inte uppkommer på allmänna eller enskilda intressen genom ändrade vattenförhållanden (11 kap miljöbalken).

Utan skötsel växer din våtmark igen och tappar sin funktion. Därför bör du redan i planeringsskedet skapa bra förutsättningar för att sköta våtmarken. Utforma stränderna och vallarna så att du kan slå dessa. En mycket värdefull skötselmetod är att hålla stranden öppen med hjälp av betesdjur. Strandzonen ska då helst vara jämn och flack. Dammar med litet vattendjup bör ha ett urtappningssystem som möjliggör uttorkning under sensommaren, ett bra sätt att hindra våtmarken från att helt växa igen.  

Nyanlagda och restaurerade våtmarker

 

En effektiv närsaltsfälla utformas så att vatten med hög halt av närsalter tillåts strömma igenom våtmarken. Tillrinningsområden med stor andel åkermark ger en högre rening. Vattnets uppehållstid i våtmarken bör vara 2-3 dygn, för att reningen ska bli effektiv. Våtmarken bör ha en rik växtlighet men ska inte vara helt igenväxt. Konstruera utloppet så att det näringsrika bottenslammet inte följer med utloppsvattnet.

Vid anläggning i rinnande vattendrag ska man alltid skapa en vattenorganism-passage och/eller en fiskväg, för att våtmarken inte skall utgöra vandringshinder för vattenlevande organismer.

En bevattningsdamm kan utformas så att den även fungerar som en effektiv närsaltsfälla och i viss utsträckning vara en tillgång för fåglar och vilt. Det krävs dock att man utformar slänterna och stränderna mjukt och oregelbundet och att det finns vegetation och buskar i dammens omgivningar till skydd för viltet.

Vid restaurering av en historiskt gammal våtmark eller sjösänkningsföretag krävs ofta tillstånd för vattenverksamheten, eftersom de flesta utdikade större våtmarkerna ingår i markavvattningsföretag. En sådan tillståndsprövning i miljödomstolen kan drivas av en samfällighet, kommun eller privatperson.

Våtmarker som gynnar den biologiska mångfalden

 

En fågelvåtmark ska vara grund, ha lång strandlinje med uddar och vikar som skapar småbiotoper. Den ska vara minst en hektar stor, vara fisktom, med rik vegetation. Det är särskilt undervattensväxterna som lever under vattnet samt en stor variation av övervattensväxter och olika gräs och örter som växer i strandkanten som ger bra förutsättningar för fåglar. Den varierande växtligheten ger livsrum för hög produktion av smådjur som fåglarna lever av. Undvik större träd runt våtmarken, dessa kan bli ett tillhåll för rovfåglar.

Ett växlande vattenstånd och regelbunden urtappning av våtmarken ger bra förutsättningar för att fåglarna ska kunna nyttja våtmarken år efter år. Annars finns risk för att våtmarken växer igen så mycket att inte fåglarna trivs. Betade stränder är positivt för fågellivet. En fågelvåtmark ska erbjuda hög produktion av smådjur som fåglarna lever av.

De mest värdefulla småvattnen är de som är grundvatten- och regnvattenförsörjda och som saknar tillrinning och utlopp. Det är idealiskt om vattnet ligger vindskyddat men öppet för solinstrålning från söder. Våtmarken ska vara grund fisk- och kräfttom, ljus, varm och solbelyst, det ska finnas biotoper en bit bort med gräs och buskar. Det är positivt om stränderna betas.

Våtmarkens historia

Under 1800-talet och 1900-talets första hälft dikades en stor andel våtmarker ut för att skapa ny åker- och betesmark. Behovet av att öka livsmedelsproduktionen var orsaken till torrläggningen som innebar att många av de miljönyttor som våtmarker bidrar med har försvunnit.

Miljömålen och vattendirektivet styr länsstyrelsens arbete med att fler och bättre våtmarker anläggs i landskapet. Att anlägga rätt typ av våtmarker på rätt plats är ett av många bra verktyg för att minska näringsläckaget till havet. För att återskapa en del av de miljönyttor som gått förlorade finns det möjligheter till ersättning för anläggande och skötsel av våtmarker.

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län