Vår vision – det hållbara samhället
Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för det hållbara samhället. Vår huvuduppgift är att se till att vi får ett hållbart samhälle och vi gör det genom att arbeta för en god samhällsplanering.
Våra verktyg är rådgivning och vägledning, beslut och tillståndsgivning, tillsyn samt beslut om ekonomiska bidrag. Agenda 2030 är en viktig utgångspunkt när vi styr och planerar vårt arbete. Social hållbarhet är det yttersta målet, ekonomisk hållbarhet är ett medel för att nå dit och miljömässig hållbarhet sätter ramarna får hur vi kan förverkliga det hållbara samhället.
I allt vi gör strävar vi också efter att leva upp till vår värdegrund, som innebär att kunna balansera mellan lyhörd expertis och framåtriktad förvaltning.
Länsstyrelsens riktlinjer för mat och dryck
På konferenser och vid representation ska Länsstyrelsen servera vegetarisk mat med möjlighet att komplettera med kött som gynnar biologisk mångfald, till exempel svenskt naturbeteskött, viltkött eller fisk från hållbara bestånd.
Riktlinjer för representation och måltider
Pdf, 65.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelsen är även Kranmärkt sedan 2017. Det betyder att arbetsplatsen, möten och externa konferenser eller utbildningar är fria från flaskvatten.
Varför fokuserar vi på vegetarisk, närproducerad och ekologisk kost?
Huvudskälet till att vi vill servera mindre mängd kött är att minska klimatpåverkan. Framförallt kött från idisslande djur ger stor klimatpåverkan genom deras metanutsläpp. Inriktningen för Länsstyrelsens riktlinjer är att alla livsmedel vi serverar ska vara närproducerade och ekologiska i så hög grad som möjligt.
Det kommer fortsatt att vara möjligt för oss att servera kött och fisk, men det ska då vara kött som gynnar biologisk mångfald (t.ex. naturbeteskött) eller fisk från hållbara bestånd (t.ex. MSC-märkt). Andra typer av kött (t.ex. fläsk och fågel) är möjligt att välja och där blir ekologiskt och närproducerat viktigt, eftersom många hållbarhetskriterier uppfylls i ekologisk märkning och svensk köttproduktion. Fläskkött och fågel har betydligt lägre klimatpåverkan än nöt och lamm, så det är olika för- och nackdelar som får vägas mot varandra.
Varför väljer vi ekologisk mat framför konventionell odling/uppfödning, är inte detta att favorisera vissa producenter?
Att välja ekologiskt handlar främst om att skapa en giftfri miljö och biologisk mångfald. Även faktorer som minskar klimatpåverkan och ökar djurens välfärd finns med i t.ex. KRAV-märkning. Det är inte självklart att ekologisk odling enbart har fördelar och det finns många bra konventionella odlare, men ekologisk märkning är ett enkelt sätt att garantera att vissa hållbarhetskriterier uppfylls. För ekologisk produktion finns nationella mål uppsatta som vi inte nått ännu.
Regeringens mål innebär att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.
Varifrån kommer den vegetariska maten vi serverar?
All mat vi serverar, oavsett om det är kött, fisk eller vegetariskt, ska vara närproducerad och ekologisk så långt det är möjligt.
Hur överensstämmer dessa riktlinjer med vårt uppdrag att stödja utveckling och företagande på landsbygden?
Riktlinjen förespråkar att välja närproducerat så långt det är möjligt, så den är tänkt att stötta svenska bönder.
Finns det något statligt mål om att minska köttkonsumtionen?
Statligt mål finns inte, men en minskad konsumtion av kött är en del i arbetet med att nå klimatpolitiska mål. I klimatstrategin ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om”, som är beslutad av både Länsstyrelsen och regionfullmäktige, finns en satsning på ”Mer vegetariskt på tallriken”, som ligger till grund för våra nya riktlinjer.
Vad säger riktlinjerna om mejeriprodukter?
I riktlinjerna skriver vi inget specifikt om mejeriprodukter. Med vegetarisk mat menar vi ”lakto-ovo”, det vill säga kost där även ägg, vegetabilier och mejeriprodukter ingår.
På vilket sätt medverkar vi, genom dessa riktlinjer, till att uppnå den av Riksdagen beslutade Livsmedelsstrategin med målet att primärproduktionen i Sverige ska öka?
Riktlinjen förespråkar att välja närproducerat så långt det är möjligt, så den är tänkt att stötta svenska bönder. Att vi mer aktivt efterfrågar regionalt producerad mat med mervärden gynnar rimligtvis primärproduktionen i länet – även om det är en väldigt liten del av konsumtionen som vi på Länsstyrelsen står för.
En ökad efterfrågan på vegetarisk mat, som i möjligaste mån produceras i länet, gynnar rimligtvis också primärproduktionen. Det finns också goda möjligheter för animalieproduktion i länet vilket är en stor möjlighet både idag och för framtiden. Rimligtvis är det animalieproduktion med hög djurvälfärd, som är resurseffektiv, som skapar naturvårdsnytta och har låg miljöbelastning som har tiden för sig. En minskad men mer medveten konsumtion ger möjligheter för ökad produktion i vårt län
På vilket sätt tar vi, med dessa riktlinjer, tillvara på Västra Götalands naturgivna förutsättningar för matproduktion?
Det finns grund för att animaliekonsumtionen behöver minska och att det är viktigt att den animalieproduktion (livsmedel som härstammar från djurriket, till exempel kött, fisk, ägg och mjölkprodukter) som finns hos oss och i alla delar av världen, bedrivs på ett i alla avseenden hållbart sätt - ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
I Västra Götalands län ligger produktionen långt framme tack vare det långsiktiga arbete som pågått och där länets lantbrukare har haft och framgent har en avgörande roll. I länet finns också naturgivna förutsättningar som exempelvis en god tillgång på vatten och många olika typer av naturbetesmarker och åkermark med olika jordarter som lämpar sig för en mångfald av produktion. Ett ökat fokus i vår riktlinje på mer vegetabilier på tallriken samt kött som skapar naturvårdsnytta i våra betesmarker är ett sätt att förhålla oss till länets naturgivna förutsättningar.