Svensk-judiskt jubileum uppmärksammades på residenset

För 250 år sedan fick judar rätten att leva öppet i Sverige. Det banade väg för ett blomstrande judiskt liv, som har lämnat bestående avtryck i Sveriges och länets historia. Länsstyrelsen Västra Götaland uppmärksammade 250 årsjubileet med en kväll som bjöd på röster om judiskt liv – både förr och nu.

– De flesta vet inte så mycket om judars historia i Sverige och på vilket sätt det judiska kulturarvet har bidragit till det svenska samhället. Det är viktigt att sätta ljus på det, inte minst kopplat till dagens samhällsklimat, säger Oliver Cannán från Judiska Ungdomsförbundet.

År 1775 fick judar rätten att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. Att judar äntligen kunde leva öppet banade väg för ett blomstrande offentligt judiskt liv, där traditioner och kultur kunde frodas och bidra till landets mångfald. Under veckan uppmärksammade landshövdingen och Länsstyrelsen Västra Götaland jubileet ”Judiskt liv i Sverige i 250 år” genom ett firande i residenset med inbjudna gäster från länet.

– Den judiska invandringen till Göteborg och Borås har under olika epoker betytt mycket för vårt län och vårt land, sa landshövding Sten Tolgfors i sitt tal under kvällen.

Judisk storvitsare bakom göteborgsvitsen

I göteborgsområdet har judar bott och verkat sedan slutet av 1700-talet. Mycket av det Göteborg som vi känner idag, som till exempel konstmuseet och konserthuset, har blivit till tack vare judiska donationer. Även residenset i Göteborg har vissa kopplingar till judiskt liv. Emma Jacobsson som var gift med landshövding Malte Jacobsson, var judinna och ursprungligen från Wien. När hon flyttade in tog hon hjälp av sin barndomsvän Josef Frank i att inreda residenset, vilket det fortfarande finns spår av.

Ett annat, lite annorlunda exempel är något så göteborgskt som ordvitsen. År 1859 startades Göteborgs-Posten av David Bonnier, en man med judisk härkomst. En av tidningens återkommande krönikörer var den judiske ”storvitsaren” Aron Jonasson.

– Är det göteborgsvitsen som är judisk eller var det i själva verket den judiska vitsen som var göteborgsk? Reflekterade journalisten och författaren Kristian Wedel, som lotsade gästerna genom kvällens program.

”Ett sätt att visa att vi fortfarande är här”

Samtidigt finns en mörk sida av den judiska historien som måste fortsätta att berättas. Antisemitism har varit en ständig följeslagare genom judars liv, och är det än idag. Oliver Cannán från Judiska Ungdomsförbundet, var sju år gammal när han för första gången utsattes för hat och kränkande behandling på grund av sin judiska tillhörighet.

– Jag har haft upplevelser där folk har heilat till mig i skolan och jag har fått lappar med hakkors i mitt skåp. Innan dess hade jag aldrig reflekterat över att jag ansågs som annorlunda. Jag älskade att berätta om den judiska kulturen, för det var ett sätt att visa vem jag är, säger Oliver Cannán.

Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, arbetar med frågor som handlar om motverkande av rasism och undervisar om Förintelsen. Under sommaren intervjuade han ett stort antal judiska ungdomar. Alla vittnade om känslan av att allt oftare ses som den andre, som främlingen. Många vågar inte längre berätta att de är judar.

– Antisemitism ökar i hela Västvärlden, och har särskilt ökat i samband med den stegrade Israel-Palestinakonflikten. När jag får antisemitiska kommentarer kopplat till det brukar jag ställa en nyfiken fråga: ”På vilket sätt tycker du att judar som grupp ska hållas ansvariga?”, berättar han.

Oliver Cannán ser att 250 års-jubileet är ett tillfälle att stärka kunskapen om judiskt liv och i förlängningen motverka antisemitism.

– Det är också ett sätt att visa att vi fortfarande är här. Trots att vi har en historia av förföljelse.

Dokumentärfilm med Göteborgiana

Under dagen visades den historiska dokumentären Göteborg öppen stad. I filmen visas unika filmsnuttar från Göteborgsmiljöer i början av 1900-talet, tillsammans med berättelser om hur ett fåtal judiska familjer blev avgörande för Göteborgs och Sveriges utveckling. Filmen är regisserad av dokumentärfilmaren Pontus Hjorthén och skapad tillsammans med Arne Pineus, sonson till Conrad Pineus, en av grundarna av Göteborgs Stadsteater.

– Jag fick idén när jag jobbade med att restaurera den gamla judiska begravningsplatsen i Göteborg tillsammans med Judiska församlingen. När jag såg alla gravar med kända judiska namn tänkte jag att det skulle kunna bli en film. Jag kontaktade Pontus eftersom jag vet att han gillar det här med Göteborgiana, säger Arne Pineus.

Även i Borås pågår ett arbete med att dokumentera judiskt liv och historia, som ett sätt att uppmärksamma att Judiska föreningen i Borås fyller 80 år. Susanne Sznajderman-Rytz som är ordförande i Judiska föreningen i Borås, berättar att staden har en unik judisk historia. Den tog sin början år 1945 då ett stort antal judiska flyktningar som var överlevare efter Förintelsen kom till Borås.

– De lyckades skapa föreningen och ett helt mikrokosmos av judiskt liv på plats där de inte hade något som helst att knyta an till. Med projektet vill vi visa vad vi barn fick uppleva och med vilken kraft människor kan ta sig an sitt eget liv, säger Susanne Sznajderman-Rytz.