Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Kunglig våning får nytt liv

Landshövding Sten Tolgfors och kulturminister Parisa Liljestrand vid invigningen av de återställda rummen i den historiska våningen i residenset i Göteborg. Foto: Anders Rudäng
Länge stod de tomma och öde. Nu har rummen i den historiska våningen i residenset i Göteborg återställts till sin forna glans. Kulturministern som besökte residenset under onsdagen, invigde rummen som blir en levande plats för möten och samtal.
– Det känns stort att få vara med och inviga dessa fantastiska rum. Det här är verkligen en del av vår kulturhistoria, sa kulturminister Parisa Liljestrand när hon klippte banden.
Vi befinner oss i den tidigare kungliga våningen som stod klar år 1853 och ligger högst upp i residenset. Genom fönstren skymtar utsikten över Stora Hamnkanalen och Göta älv. Längs taket löper sirlig stuckatur och i några av rummen finns dekorerade kakelugnar.
Kunde ha blivit kontor
Under århundradena har rummen välkomnat många gäster och långväga besökare, men efterhand har de förlorat sin ursprungliga funktion. På senare år har de stått tomma och använts som möbelförvaring. I perioder har det till och med funnits planer på att göra om dem till moderna kontor, vilket troligtvis hade inneburit att kulturhistoriska värden gått förlorade.
Länsstyrelsen ville gå en annan väg. Tillsammans med Statens fastighetsverk har ett arbete med att återställa rummen i gammal stil pågått under flera år.
– Unika historiska miljöer ska inte stå tomma, eller kontoriseras. De ska utgöra miljö för länets sammanhållning och utveckling, sa landshövding Sten Tolgfors under invigningen.
Tidstypisk inredning
Stuckatur och takrosetter är ursprungliga, men eftersom det saknas äldre foton från rummen har Länsstyrelsen tillsammans med Statens fastighetsverk utgått från färger och inredning som var typiskt för 1850-talet. Inspiration kommer bland annat från Stjärnsunds slott och Nääs slott. Möbler och mattor är till största del återbruk, som hittats i husets vindar och källare. Takkronorna kommer från Göta hovrätt och konsten som pryder väggarna lånas av bland annat Göteborgs konstmuseum.
De tre rummen har fått namnen Göteborgsrummet, Västergötland och Dalsland. De kommer nu att fylla en efterlängtad funktion i Länsstyrelsens verksamhet som mötes- och representationsrum. Redan denna dag agerade rummen arena för ett möte mellan kulturministern och kulturaktörer från länet.
– I de här rummen har samtal och konversationer bidragit till att skapa staden Göteborg men också till att skapa förståelse mellan människor. Nu återställer vi de här rummen men jag tycker också att det är en fin länk till att återställa det goda samtalet. Det är något som verkligen behövs idag, sa kulturminister Parisa Liljestrand.

Om residenset i Göteborg
Residenset i Göteborg började byggas 1648 och stod klart 1650. Det är därmed ett av stadens äldsta hus. Under flera hundra år har residenset varit en viktig plats för att driva utvecklingen av både staden, länet och landet.
Många viktiga möten och beslut som format Sverige har ägt rum på här. På 1600- och 1700-talet var krig och erövringar viktiga metoder för makthavarna att utveckla Sverige. Här planerade till exempel Karl XII sina krig mot Norge och Ryssland.
Med tiden har drivkrafterna för samhällets utveckling förändrats. De viktiga frågor som numera diskuteras i residenset är framför allt kopplade till demokrati, regional utveckling, civilt försvar och annat som rör det hållbara samhället.
Idag är residenset en levande mötesplats. I en unik historisk miljö för Länsstyrelsen samman olika aktörer för att främja samverkan och gemensamma lösningar. Residenset är ett hus där människor möts, tankar utbyts och idéer väcks.
Residenset i Göteborg ägs av Statens fastighetsverk och är ett statligt byggnadsminne sedan 1935. Adressen är Södra Hamngatan 1.
Residenset är förutom en mötesplats också bostad för landshövdingen i Västra Götaland län.