"Vi försvarar demokrati och kultur"

– Konst och vetenskap är demokratins värn. Frihet, rätten att uttrycka sig och kultur hänger ihop. Kulturen är en fundamental del i vårt öppna samhälle, sa landshövding Sten Tolgfors när han träffade branschorganisationen Svensk scenkonst för att prata om kulturlivets uppgift i totalförsvaret.

Sten Tolgfors höll ett tal under Svensk scenkonsts branschdagar, som precis avslutats i Göteborg. Talet lyfter kulturens betydelse för demokratin och vår förståelse av oss själva och vårt samhälle. Det handlade om kulturens roll i totalförsvaret, men också om vad Länsstyrelsen arbetar för inom området demokrati och civilt försvar.

Talet i sin helhet

"När kriget kom till Mariupol flydde invånarna till teatern. De sökte skydd undan krigets fasor, men förgäves. Det ryska anfallet mot teatern var ett krigsbrott riktat mot civila, inklusive barn.
Fyra månader senare, i en annan del av Ukraina, satte överlevande från teatergruppen från Mariupolteatern upp pjäsen ”Cry of a Nation”. En pjäs som skrevs av den framstående ukrainska poeten, dissidenten och författaren Vasyl Stus, som själv dog i ett sovjetiskt fångläger vid 47 års ålder.

Mariupolteaterns konstnärliga ledare Liudmyla Kolosovych sa, att även om Ryssland förstörde deras teaterbyggnad, så kan de aldrig förstöra deras talang. För kulturen lever vidare i alla som berörts av den. Som vet att frihet, rätten att uttrycka sig och kultur hänger ihop. Och som vet att kulturen är en fundamental del i vårt öppna samhälle.

Det handlar om motståndskraft

Konst och vetenskap är demokratins värn. De reakioner som konst och vetenskap möter i samhället berättar om hur demokratin mår. Dessa reaktioner visar vad som anses tillåtet, berättar om inkludering och exkludering, om synlighet för människor och företeelser, vad vi visar och vad vi döljer. Konst och vetenskap vidgar gränser och slår larm när yttrandefriheten snävas åt.

Demokratin är beroende av kulturen och kulturen är beroende av demokratin. Kulturen ger oss perspektiv, påminner oss om de humanistiska värden som är grunden för vårt samhälle. Som ser människans skapande, och tar spjärn mot dess destruktivitet.

Ytterst handlar det om samhällets motståndskraft. Ryssland vill inte bara krossa Ukraina som stat, man vill utplåna den ukrainska nationen för att bryta ner motståndskraften. Man vill slå sönder det som håller samman människor. Och nationen bärs inte minst landets kultur.
Därför riktar sig Ryssland mot civila mål, och då inte bara vital infrastruktur som energisystem och sjukhus, utan också historiska platser och kulturinstitutioner som teatern i Mariupol.

Erfarenheter från olika konflikter, inte minst kriget i Ukraina, visar att kulturinstitutioner och kulturutövare bidrar väsentligt till att stärka motståndskraft och försvarsvilja i krig.
Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet. Vi leder det Västra Civilområdet, på högre regional nivå. Vi arbetar mer och mer och närmare och närmare kulturen.
Idén är att förstärka de värden som underbygger demokratin. Det gör vi tillsammans med sfärerna forskning och kultur. Tillsammans med Hasselbladsstiftelsen, världens ledande fotografipris, studerar vi begrepp som sanning, tillit och människans värde och värdighet.

Subjektiv sanning fördjupar förståelsen

Demokratin kan inte finnas utan ett sanningsbegrepp – då finns inget att diskutera. Vem vann förra amerikanska presidentvalet? Finns global uppvärmning? Om inget är sant och inget är falskt kan inga samhällsproblem lösas och inget ansvar utkrävas.

Kulturen ger oss den subjektiva sanningen. En konstnär ger sin sanning, som hjälper oss andra att utveckla vårt tänkande. Den går inte att verifiera eller falsifiera, men ger djup, perspektiv och förståelse.

En enskild konstnär behöver inte se sitt skapande som sanningssökande – men sektorn konst fyller den funktionen i en demokrati. Vetenskapen är den generaliserbara sanningen, med ett system för att utveckla den. För att verifiera eller falsifiera och flytta fronten för mänskligt vetande.

Tillit kräver oberoende

Vad händer med tilliten i ett samhälle när vi inte längre kan lita på det vi ser? Jag tror det när jag ser det, brukar man säga, men AI gör det omöjligt att lita på allt man ser. Och demokratin är beroende av tillit. Till staten, till valsystem, till politiker, till varandra.

Alla vet att konst är en tolkning av verkligheten. Redan i utgångspunkten ligger att konsten är en öppen och medveten konstruktiv distorsion av verkligheten. Tilliten ligger i tydligheten i eller intentionen i detta. Därför vållar otydlighet om avsikt ibland debatt inom konsten. Vetenskapen ska i stället vinna tillit genom metod och precision i beskrivningen av verkligheten. Vi ska lita på den vetenskapliga processen och systemets förmåga att oberoende söka kunskap.

Tilliten brister om konsten eller vetenskapen är styrd av politiken, om oberoendet kan ifrågasättas.
För den praktiska demokratin finns tilliten bland annat i välfungerande system för räkning av röster och att lagar och regler följs.

I krig är tillit avgörande för samhällens överlevnad. I krig är sanningen det första som hotas.

Demokratin beroende av konsten

Vi lever i en tid då det inte räcker att upprepa värdeord, som demokrati eller mänskliga rättigheter, som tidigare hållits för självklara. Vi behöver ta steget bakom dessa ord, härleda dem och visa vad som händer om sanning, tillit och människors värde urholkas. I detta är kulturen omistlig. Utan kulturen förlorar vi dem. Det öppna och fria samhället – demokratin är beroende av konsten, för att överleva. Men kulturens frihet och oberoende är också helt avhängig av demokratin och det fria öppna samhället.

Alternativet är styrd konst. Begränsad och kontrollerad konst. Konst i diktaturens tjänst.
Konst som bara får uttrycka det staten vill. Inte skildra det undertryckta eller bortträngda. Det udda eller annorlunda. Det marginaliserade eller för den delen maktens strukturer. Forskare som bara får beforska det staten bestämmer och nå resultat som staten anser acceptabla.

Vi behöver tala mer om vad vi försvarar

Människan är inte gjord för att vara tyst. Hon är gjord för att kommunicera. För att se och synas. För att tala och för att lyssna.
Vi behöver alla en scen. I den lilla världen, eller den stora.
Det är grunden för människans utveckling.

Konsten – inte minst scenkonsten – har förmåga att berätta om det svåra. Att illustrera hur stora världsförändringar påverkar och ibland slår sönder enskilda människors liv. Den har förmågan att visa människors kraft och godhetens storhet. Den kan visa människans komplexitet. Den kan beskriva det vi har och det vi kan förlora. Den kan upprätta och den kan klandra.
Kort sagt, scenkonsten kan visa människan som hon är. Som hon vill vara och som hon inte vill vara.

Scenkonsten kan samla. Visa vad vi gemensamt kan vinna och vad vi gemensamt kan förlora.
Genom att få oss att tänka, reflektera och känna – med, för eller emot – karaktärerna på scenen beskriver den vad som är viktigt.

Scenkonsten kan underhålla och ge glädje. Den kan få oss att glömma problem, njuta av livet och den kan få oss att känna intensivt obehag inför porträtterad ondska.
Kulturen är nära kopplad till försvarsvilja. Vägran att förlora demokratin.
Kultur är motståndskraft. Fältartister gör att människor som sänts i farans riktning känner samhörighet och uppskattning.

Vi märker ut kulturhistoriskt värdefulla byggnadermed en blå-vit skylt, för att skydda dem. Vi planerar för bortforsling av viktiga föremål. Vi talar med rätta om att Sverige ska försvaras. Vi arbetar för att stärka det civila och militära försvaret.

Vi behöver tala mer om vad det är vi försvarar.

Det vi försvarar är demokrati och kultur."