Bob-samverkan kan bli motor för mindre sträng sekretess

Igår besökte justitieminister Gunnar Strömmer Länsstyrelsen. Han kom hit för att följa upp samverkansarbetet med Bob − barn och unga i organiserad brottslighet.

Förra året etablerades en samverkan mellan åtta myndigheter för att motverka att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk: Bob.

– Mervärdet med det här arbete är den operativa kraften att agera mot ett antal enskilda individer som hamnar på olika aktörers radarskärmar, sa Gunnar Strömmer under besöket på Länsstyrelsen Västra Götaland.

På mötet fick han höra representanter från Polisen, Länsstyrelsen och ett par kommuner berätta om både framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet.

Det blev intressanta samtal om hur arbetet redan konkret har gett resultat på enskilda skolor och genom att upprätta aktionsgrupper dit det går att ringa för att ”nominera” individer som verkar vara i risk. Samtalen handlade också om vad som gör det svårt att komma framåt och vad som behövs i form av styrning och metodstöd.

Rädslan för att bryta mot sekretessregler, framförallt i skolor och inom vården, lyftes som ett hinder. Från 1 april har Sverige dock en ny lagstiftning om sekretess. Den gör att det nu är möjligt för till exempel skolor och sjukvården att lämna uppgifter till brottsbekämpande myndigheter som tidigare har varit sekretessbelagda.

– Någonstans måste det finnas en huvudmotor för att börja tillämpa den nya lagstiftningen. Det känns som att det finns friskt virke i det här sammanhanget och jag tror att Bob kan vara ett bra forum för att få framåtdrift i att dela information mellan myndigheter, sa Gunnar Strömmer.

Han tryckte på att sjukvården måste reagera och dela med sig av information som kan vara till nytta i brottsbekämpningen.

– Är ni villiga att ta rollen som förändringsagent? frågade han.

Svaret blev ett tydligt ja.

Bob skapar möjligheter för samverkan

Annika Lidström, enhetschef på Länsstyrelsen Västra Götaland, håller ihop den regionala Bob-samverkan i Västra Götalands och Hallands län. Hon är mycket nöjd med den möjlighet som Bob ger att kunna lyfta frågor om hinder och svårigheter som finns på lokal nivå till regional och nationell nivå, som att vid det här tillfället få möjlighet att sitta ner och prata med justitieministern.

– Ibland uppstår problem i samverkan som endast kan lösas av respektive myndighet på nationell nivå och då behöver det finnas en tydlig linje för det, säger hon.

Annika Lidström menar att Bob-strukturen gör det möjligt för nya aktörer att bli aktiva i ett operativt arbete kring individer i riskzon. Det kan handla om Statens institutionsstyrelsen (SiS), Kriminalvården eller hälso- och sjukvårdsregionen i form av BUP.

– Den samverkan tillsammans med att vi tillämpar den nya sekretesslagstiftningen gör att vi verkligen kan bidra till att rätt insats sätts in till rätt ungdom vid rätt tillfälle, säger hon.

Arbetet framåt

Ett annat problem som lyftes på mötet var att det är otydligt vilken myndighet som har ansvaret när en ung person befinner sig i en del av Sverige där han eller hon inte bor. Vem har till exempel ansvaret när någon släpps från ett HVB−hem eller från häktet i en annan kommun än sin hemkommun? Detta var en fråga som justitieminister Gunnar Strömmer tog med sig.

– Nu måste det här arbetet marknadsföras, och det behöver göras nerifrån och upp. Legitimiteten i det här ligger i att visa framgångsrika exempel lokalt, det kan göra att fler vill bidra, sa Gunnar Strömmer.

Länsstyrelsen Västra Götaland bjöd in till mötet. Även Länsstyrelsen Stockholm, Halland och Skåne medverkade samt även Polisregion Väst, Polisregion Stockholm, Polisregion Syd, Kristianstads kommun och Södertälje kommun medverkade.