Permanenta statsbidrag till kommuner – ett förslag för att stärka romers rättigheter

Den 8 april, högtidlighålls internationella romadagen världen över. Men hur går arbetet med romsk inkludering här i Sverige? Årets nationella uppföljning visar en minskning i antalet elever som deltar i modersmålsundervisning och att det behövs fler åtgärder för att motverka antiziganism. I uppföljningsrapporten som lämnats till regeringen föreslås bland annat en konkret handlingsplan och permanenta statsbidrag till kommuner, för att stärka romers rättigheter.

Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter. 2012 beslutade regeringen om en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032, ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom.

– Det är viktigt att se till att romer och andra nationella minoriteter har ett verkligt inflytande i frågor som handlar om dem. Här i Västra Götaland är Länsstyrelsen med i Västra Götalandsregionens samråd för nationella minoriteter. Och i Göteborgs Stad finns ett romskt råd som kommunen kan vända sig till i strategiska frågor som handlar om romer, berättar Elin Strand, utvecklare inom mänskliga rättigheter vid Länsstyrelsen Västra Götaland.

Långsiktig satsning behövs

Länsstyrelsen Stockholm har det nationella ansvaret för att följa upp strategin för romsk inkludering. Årets uppföljning fokuserar på området kultur och språk, men berör alla verksamhetsområden, samt diskriminering och antiziganism. Vissa insatser har gett positiva resultat, samtidigt står utvecklingen still på flera områden.

– För att nå strategins mål till 2032 behövs förutsättningar för långsiktigt arbete, på liknande sätt som regeringen styr andra strategier inom mänskliga rättigheter, säger Malin Langenfors, nationellt ansvarig för arbetet med nationella minoriteter vid Länsstyrelsen i Stockholm som i dagarna lämnade över sin uppföljningsrapport till regeringen.

I rapporten föreslås bland annat en konkret handlingsplan och permanenta statsbidrag till kommuner, för att stärka romers rättigheter.

Färre deltar i modersmålsundervisning

Rapporten lyfter bland annat fram den oroande minskningen av elever som deltar i modersmålsundervisning i romani chib. För att bättre förstå vad som ligger bakom minskningen har Länsstyrelsen genomfört en intervjustudie med elever, vårdnadshavare, modersmålslärare och enhetschefer.

Intervjuerna visar att språket är en nyckel till både den egna identiteten och samhörighet inom minoriteten. Det framkommer också att det finns flera utmaningar som leder till att allt färre läser romani chib som modersmål, exempelvis att det saknas lärare med kunskap i rätt varietet. Länsstyrelsen anser därför att det behövs ett modersmålslyft.

Kunskapssatsning mot diskriminering

Uppföljningen belyser också att det behövs fler åtgärder för att motverka antiziganism. Länsstyrelsen skriver i rapporten att man är positiv till den handlingsplan mot rasism och hatbrott som regeringen beslutade om i december förra året. Men man konstaterar att det behövs fler specifika insatser mot antiziganism. Skolan spelar en viktig roll i arbetet mot diskriminering, varför rapporten innehåller förslag om en kunskapssatsning för huvudmän och skolpersonal.

Rapporten är sammanställd av Länsstyrelsen i Stockholm. I arbetet med rapportskrivandet har representanter för den romska minoriteten bidragit med synpunkter och förslag.

Rapport: Romsk inkludering – årsrapport 2024, Länsstyrelsen Stockholm Länk till annan webbplats.

Regeringen behöver styra minoritetspolitiken tydligare

Länsstyrelsen Stockholm har, tillsammans med Sametinget, också uppdrag att samordna och följa upp hur minoritetspolitiken genomförs i landets kommuner och myndigheter. I årets uppföljningsrapport av nationella minoriteter och minoritetsspråk föreslås, återigen, att regeringen inför tillsyn, som ett sätt att tydliggöra vikten av att förvaltningsmyndigheter följer lagen.

Att regeringen utser strategiska myndigheter som får långsiktiga uppdrag för politikens genomförande och att modersmålsundervisningen ska ingå i skolornas reguljära timplaner är några av de konkreta åtgärder som föreslås. Även de nationella minoriteternas förutsättningar att utöva inflytande behöver stärkas, bland annat genom justerade statsbidrag.

Läs mer hos Länsstyrelsen Stockholm:

Nyhet: Uppföljning av minoritetspolitiken och strategin för romsk inkludering visar behov av långsiktiga satsningar, Länsstyrelsen Stockholm Länk till annan webbplats.

Rapport: Nationella minoriteter och minoritetsspråk – minoritetspolitikens utveckling år 2024 inklusive bilaga Fördjupning av minoritetspolitikens delområde språk och kulturell identitet 2024, Länsstyrelsen Stockholm Länk till annan webbplats.