Samling för demokrati på Förintelsens minnesdag

"Förintelsens minnesdag minner oss om vad som händer när människor börjar delas upp i grupper", sa landshövding Sten Tolgfors när han avslutade årets Samling för demokrati den 27 januari. Att demokratin även idag är ansatt på flera fronter var något som flera talare påminde om vid minnesstunden, där kulturminister Parisa Liljestrand deltog tillsammans med runt 200 andra.

”Vad är det godaste ni har ätit?”. Med den frågan inledde moderatorn David Schreiber årets Samling för demokrati. För femtonåriga Isidor var det godaste han ätit en skiva torrt vitt bröd, som han fick av en amerikansk soldat vid befrielsen av Auschwitz-Birkenau.

Han var 15 år gammal, 178 cm lång och vägde 27 kilo. Han var min farfar, sa David Schreiber

Vi får inte underlåta att berätta för våra unga om vad som hände och vad som kan hända, sa Torbjörn Lundh, vice rektor vid Göteborgs universitet, som välkomnade deltagarna till universitetets aula.

Han talade också om dagen som en dag för hopp och frigörelse.

När duvorna vann över örnarna, när bröderna Lejonhjärta vann över Tengil, när demokratin vann över diktaturen, sa han.

Kulturminister Parisa Liljestrand påminde om att vi behöver gå från minne till insikt och sluta behandla 1900-talets blödande sår som engångshändelse, som något obegripligt som aldrig kan hända igen.

Genom kunskap och kollektiva minnen kan vi vaccinera kommande generationer, sa kulturministern.

Kulturministern framhöll att antisemitism är en prioriterad fråga för regeringen.

Idag när nya konspirationsteorier får liv och synagogor utsätts för attentat behöver vi arbeta för att förebygga och öka säkerheten för judiska institutioner och skapa förutsättningar för judiskt liv och judisk kultur, sa hon.

Christer Mattsson, docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet, visade en översikt över all världens forskning och undervisning om Förintelsen. Få studier handlar om antisemitism. I stället talas det om tolerans och värdegrund som förklaringsmodeller.

Men vi kan inte förklara förintelsen med normkritik. Vi kan inte förklara folkmord med en brist på normkritik. Det är ett förlorat tillfälle, sa Christer Mattsson.

Han menade att det finns ett stort engagemang hos lärare att sprida kunskap om Förintelsen, men att vi behöver ge lärarna kunskap och verktyg för att kunna undervisa om antisemitism.

Antisemitism är ett hot mot själva vår liberala demokrati. Hotet kommer från antisemitiska fantasier och grupper som upplever sig själva som överlägsna och samtidigt existentiellt hotade, sa han.

Ingrid Lomfors, historiker och tidigare överintendent vid Forum för levande historia, berättade sin mammas historia. Mamman Nina kom till Sverige 1938, när 500 ensamma judiska barn fick komma till Sverige. Det blev hennes räddning. Många år senare fick hon veta att hela hennes familj blivit avrättade i en skog utanför Minsk i Vitryssland, dit de deporterats.

Ingrids mamma ville glömma vad som hänt, men när hon gick bort 2016 hittade Ingrid och hennes syster mammans brev och andra dokument. Det blev grunden till utställningen Jag kom ensam – judiska flyktingbarn i Sverige som Ingrid tog fram under sin tid på Forum för levande historia.

Under kriget deporterades 775 norska judar till koncentrationsläger i Polen. Med detta dog den norsk-judiska kulturen. Det fanns ingen kvar som kunde berätta om deras historia. Det är bara 30 mil mellan Oslo och Göteborg. Många vet ändå inte vad som hände under tyska ockupationen. Under Samling för demokrati berättad Karl Sundström om en hågkomstresa till Voksenåsen i Oslo.

När jag kom till Norge, där jag varit mycket under min uppväxt, och fick höra om hemskheter som hänt där, då kom det kom väldigt nära. Jag visste inte innan att detta skulle bli en av de viktigaste resorna jag gjort, sa Karl Sundström.

Landshövding Sten Tolgfors avslutade eftermiddagen med att påminna om hur viktigt det är att stå upp för demokrati och alla människors lika värden.

Förintelsens minnesdag minner oss nu om vad som händer när människor börjar delas upp i grupper. Som godtyckligt av andra tillskrivs negativa egenskaper. När människovärdet knyts till grupptillhörighet, snarare än till det faktum att vi faktiskt är just människor. Det är det principgenombrottet som är det farliga. Då som idag, sa han i sitt tal.

Webbsändningen från Samling för demokrati kan ses i efterhand via Göteborgs universitet Länk till annan webbplats.

En längre intervju med Ingrid Lomfors finns att läsa i Göteborgs Stads tidning ”Vårt Göteborg"

Förintelsens minnesdag uppmärksammas i Göteborg (vartgoteborg.se) Länk till annan webbplats.

Den 28 januari invigde Göteborgs konsthall utställningen Suno Mangie Dzialas/Jag har en dröm med den polsk-romska konstnären Małgorzata Mirga-Tas.

Suno mangie dzialas / Jag har en dröm på Göteborgs Konsthall (goteborgskonsthall.se) Länk till annan webbplats.

Den 15 april – 31 oktober visas utställningen ”Vad visste egentligen Sverige om nazisternas utrotningspolitik” på Göteborgs stadsbibliotek.