Publiceringsdatum: 12 oktober 2018

Länsstyrelsen satsar på klimatsmart mat

En blandning av grönsaker, morötter, rädisor, palsternackor med mera.

Mer vegetarisk mat står på menyn framöver. Foto: Martin Fransson

Länsstyrelsen Västra Götaland väljer nu att satsa på klimatsmart och hälsosam mat i hela sin verksamhet. Det innebär fokus på vegetariskt med möjlighet att komplettera med svenskt naturbeteskött och fisk från hållbara bestånd.

I arbetet med att ställa om länet för en fossilfri framtid 2030 tar nu myndigheten ytterligare ett steg i rätt riktning med riktlinjer för klimatsmart mat i den egna organisationen. Länsstyrelsen har cirka 900 medarbetare på åtta platser i länet och arrangerar en rad möten och konferenser.

– Vi behöver vända på mattriangeln så att inte köttet är basen längre. Och vi vill uppmuntra den livsstil som finns just nu med mer ekologiskt och vegetariskt, säger landshövding Anders Danielsson.

– Att minska matsvinnet är en viktig del i att minska klimatpåverkan. Om vi äter svenskt naturbeteskött så behåller vi det rika odlingslandskapet, tillägger länsöverdirektör Lisbeth Schultze.

På konferenser och vid representation har Länsstyrelsen sedan tidigare serverat ekologisk och närproducerad mat. I de nya riktlinjerna uppmanas nu att servera vegetariskt med möjlighet att komplettera med kött som gynnar biologisk mångfald, till exempel svenskt naturbeteskött, viltkött eller fisk från hållbara bestånd.

Länsstyrelsen är även Kranmärkt sedan 2017. Det betyder att arbetsplatsen, möten och externa konferenser eller utbildningar är fria från flaskvatten.

Frågor och svar om riktlinjerna

Huvudskälet till att vi vill servera mindre mängd kött är att minska klimatpåverkan. Framförallt kött från idisslande djur ger stor klimatpåverkan genom deras metanutsläpp. Inriktningen för Länsstyrelsens riktlinjer är att alla livsmedel vi serverar ska vara närproducerade och ekologiska i så hög grad som möjligt.

Det kommer fortsatt att vara möjligt för oss att servera kött och fisk, men det ska då vara kött som gynnar biologisk mångfald (t.ex. naturbeteskött) eller fisk från hållbara bestånd (t.ex. MSC-märkt). Andra typer av kött (t.ex. fläsk och fågel) är möjligt att välja och där blir ekologiskt och närproducerat viktigt, eftersom många hållbarhetskriterier uppfylls i ekologisk märkning och svensk köttproduktion. Fläskkött och fågel har betydligt lägre klimatpåverkan än nöt och lamm, så det är olika för- och nackdelar som får vägas mot varandra. 


Att välja ekologiskt handlar främst om att skapa en giftfri miljö och biologisk mångfald. Även faktorer som minskar klimatpåverkan och ökar djurens välfärd finns med i t.ex. KRAV-märkning. Det är inte självklart att ekologisk odling enbart har fördelar och det finns många bra konventionella odlare, men ekologisk märkning är ett enkelt sätt att garantera att vissa hållbarhetskriterier uppfylls. För ekologisk produktion finns nationella mål uppsatta som vi inte nått ännu.

Regeringens mål innebär att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.

All mat vi serverar, oavsett om det är kött, fisk eller vegetariskt, ska vara närproducerad och ekologisk så långt det är möjligt.

Riktlinjen förespråkar att välja närproducerat så långt det är möjligt, så den är tänkt att stötta svenska bönder.

Statligt mål finns inte, men en minskad konsumtion av kött är en del i arbetet med att nå klimatpolitiska mål. I klimatstrategin ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om”, som är beslutad av både Länsstyrelsen och regionfullmäktige, finns en satsning på ”Mer vegetariskt på tallriken”, som ligger till grund för våra nya riktlinjer.

I riktlinjerna skriver vi inget specifikt om mejeriprodukter. Med vegetarisk mat menar vi ”lakto-ovo”, det vill säga kost där även ägg, vegetabilier och mejeriprodukter ingår.

Riktlinjen förespråkar att välja närproducerat så långt det är möjligt, så den är tänkt att stötta svenska bönder. Att vi mer aktivt efterfrågar regionalt producerad mat med mervärden gynnar rimligtvis primärproduktionen i länet – även om det är en väldigt liten del av konsumtionen som vi på Länsstyrelsen står för.

En ökad efterfrågan på vegetarisk mat, som i möjligaste mån produceras i länet, gynnar rimligtvis också primärproduktionen. Det finns också goda möjligheter för animalieproduktion i länet vilket är en stor möjlighet både idag och för framtiden. Rimligtvis är det animalieproduktion med hög djurvälfärd, som är resurseffektiv, som skapar naturvårdsnytta och har låg miljöbelastning som har tiden för sig. En minskad men mer medveten konsumtion ger möjligheter för ökad produktion i vårt län.

Det finns grund för att animaliekonsumtionen behöver minska och att det är viktigt att den animalieproduktion (livsmedel som härstammar från djurriket, till exempel kött, fisk, ägg och mjölkprodukter) som finns hos oss och i alla delar av världen, bedrivs på ett i alla avseenden hållbart sätt - ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

I Västra Götalands län ligger produktionen långt framme tack vare det långsiktiga arbete som pågått och där länets lantbrukare har haft och framgent har en avgörande roll. I länet finns också naturgivna förutsättningar som exempelvis en god tillgång på vatten och många olika typer av naturbetesmarker och åkermark med olika jordarter som lämpar sig för en mångfald av produktion. Ett ökat fokus i vår riktlinje på mer vegetabilier på tallriken samt kött som skapar naturvårdsnytta i våra betesmarker är ett sätt att förhålla oss till länets naturgivna förutsättningar.

Kontakt

Svante Sjöstedt
Klimatstrateg
Telefon: 070-263 84 22
E-post till Svante Sjöstedt

Anita Nilsson
Pressansvarig
Telefon: 010-224 45 46
Mobil: 0736-60 51 18
E-post till Anita Nilsson

Kontakt