Höga flöden i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Upphandlingar

Varje länsstyrelse är en egen upphandlande myndighet. Vi gör inköp och upphandlingar av varor och tjänster, till exempel kontorsmaterial, naturvårdsåtgärder, kulturminnesvård, undersökningar och utredningar.

Aktuella upphandlingar

Förteckning över pågående upphandlingar där du kan ladda hem komplett förfrågningsunderlag. Om listan är tom pågår inga upphandlingar.

Pågående upphandlingar för Länsstyrelsen i Västra Götaland (opic.com) Länk till annan webbplats.

Upphandlingsplan

Här hittar du Länsstyrelsen Västra Götalands upphandlingsplan.

Upphandlingsplan 2024 (pdf-fil) Pdf, 223 kB.

Vi genomför i huvudsak våra upphandlingar i tjänsten Mercell TendSign.

Länsstyrelsens riktlinjer för mat och dryck

På konferenser och vid representation ska Länsstyrelsen servera vegetarisk mat med möjlighet att komplettera med kött som gynnar biologisk mångfald, till exempel svenskt naturbeteskött, viltkött eller fisk från hållbara bestånd.

Riktlinjer för representation och måltider (pdf-fil) Pdf, 65.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen är även Kranmärkt sedan 2017. Det betyder att arbetsplatsen, möten och externa konferenser eller utbildningar är fria från flaskvatten.

Varför fokuserar vi på vegetarisk, närproducerad och ekologisk kost?

Huvudskälet till att vi vill servera mindre mängd kött är att minska klimatpåverkan. Framförallt kött från idisslande djur ger stor klimatpåverkan genom deras metanutsläpp. Inriktningen för Länsstyrelsens riktlinjer är att alla livsmedel vi serverar ska vara närproducerade och ekologiska i så hög grad som möjligt.

Det kommer fortsatt att vara möjligt för oss att servera kött och fisk, men det ska då vara kött som gynnar biologisk mångfald (t.ex. naturbeteskött) eller fisk från hållbara bestånd (t.ex. MSC-märkt). Andra typer av kött (t.ex. fläsk och fågel) är möjligt att välja och där blir ekologiskt och närproducerat viktigt, eftersom många hållbarhetskriterier uppfylls i ekologisk märkning och svensk köttproduktion. Fläskkött och fågel har betydligt lägre klimatpåverkan än nöt och lamm, så det är olika för- och nackdelar som får vägas mot varandra. 

Varför väljer vi ekologisk mat framför konventionell odling/uppfödning, är inte detta att favorisera vissa producenter?

Att välja ekologiskt handlar främst om att skapa en giftfri miljö och biologisk mångfald. Även faktorer som minskar klimatpåverkan och ökar djurens välfärd finns med i t.ex. KRAV-märkning. Det är inte självklart att ekologisk odling enbart har fördelar och det finns många bra konventionella odlare, men ekologisk märkning är ett enkelt sätt att garantera att vissa hållbarhetskriterier uppfylls. För ekologisk produktion finns nationella mål uppsatta som vi inte nått ännu.

Regeringens mål innebär att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.

Varifrån kommer den vegetariska maten vi serverar?

All mat vi serverar, oavsett om det är kött, fisk eller vegetariskt, ska vara närproducerad och ekologisk så långt det är möjligt.

Hur överensstämmer dessa riktlinjer med vårt uppdrag att stödja utveckling och företagande på landsbygden?

Riktlinjen förespråkar att välja närproducerat så långt det är möjligt, så den är tänkt att stötta svenska bönder.

Finns det något statligt mål om att minska köttkonsumtionen?

Statligt mål finns inte, men en minskad konsumtion av kött är en del i arbetet med att nå klimatpolitiska mål. I klimatstrategin ”Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om”, som är beslutad av både Länsstyrelsen och regionfullmäktige, finns en satsning på ”Mer vegetariskt på tallriken”, som ligger till grund för våra nya riktlinjer.

Vad säger riktlinjerna om mejeriprodukter?

I riktlinjerna skriver vi inget specifikt om mejeriprodukter. Med vegetarisk mat menar vi ”lakto-ovo”, det vill säga kost där även ägg, vegetabilier och mejeriprodukter ingår.

På vilket sätt medverkar vi, genom dessa riktlinjer, till att uppnå den av Riksdagen beslutade Livsmedelsstrategin med målet att primärproduktionen i Sverige ska öka?

Riktlinjen förespråkar att välja närproducerat så långt det är möjligt, så den är tänkt att stötta svenska bönder. Att vi mer aktivt efterfrågar regionalt producerad mat med mervärden gynnar rimligtvis primärproduktionen i länet – även om det är en väldigt liten del av konsumtionen som vi på Länsstyrelsen står för.

En ökad efterfrågan på vegetarisk mat, som i möjligaste mån produceras i länet, gynnar rimligtvis också primärproduktionen. Det finns också goda möjligheter för animalieproduktion i länet vilket är en stor möjlighet både idag och för framtiden. Rimligtvis är det animalieproduktion med hög djurvälfärd, som är resurseffektiv, som skapar naturvårdsnytta och har låg miljöbelastning som har tiden för sig. En minskad men mer medveten konsumtion ger möjligheter för ökad produktion i vårt län

På vilket sätt tar vi, med dessa riktlinjer, tillvara på Västra Götalands naturgivna förutsättningar för matproduktion?

Det finns grund för att animaliekonsumtionen behöver minska och att det är viktigt att den animalieproduktion (livsmedel som härstammar från djurriket, till exempel kött, fisk, ägg och mjölkprodukter) som finns hos oss och i alla delar av världen, bedrivs på ett i alla avseenden hållbart sätt - ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

I Västra Götalands län ligger produktionen långt framme tack vare det långsiktiga arbete som pågått och där länets lantbrukare har haft och framgent har en avgörande roll. I länet finns också naturgivna förutsättningar som exempelvis en god tillgång på vatten och många olika typer av naturbetesmarker och åkermark med olika jordarter som lämpar sig för en mångfald av produktion. Ett ökat fokus i vår riktlinje på mer vegetabilier på tallriken samt kött som skapar naturvårdsnytta i våra betesmarker är ett sätt att förhålla oss till länets naturgivna förutsättningar.

Frågor och svar om upphandlingar

Här hittar du vanliga frågor och svar om upphandlingar.

Du hittar dem på den här webbsidan under Aktuella upphandlingar.

Alla företag och organisationer kan lämna anbud med förutsättning att de kan uppfylla upphandlingens ställda krav.

Länsstyrelsen använder elektronisk anbudsgivning via vårt upphandlingsverktyg. Det är kostnadsfritt för anbudsgivaren och kräver enbart en registrering på tendsign.com Länk till annan webbplats.. Du får aktuella annonser och upphandlingsdokument när du registrerar dig.

Registrera dig på tendsign.com (tendsign.com) Länk till annan webbplats.

Sekretess för ett upphandlingsärende gäller från det att upphandlingen påbörjats till att länsstyrelsen är färdig med utvärderingen av anbuden. Sekretessen bryts först när tilldelningsbeslutet meddelas. Tilldelningsbeslutet skickas till samtliga anbudsgivare och innehåller information om vilken anbudsgivare som har tilldelats kontraktet och anledningen till detta.

Efter att tilldelningsbeslutet har meddelats blir inkomna anbud offentliga handlingar. Det innebär att andra leverantörer kan begära ut handlingarna.

Ett förfrågningsunderlag är det underlag där det framgår vad vi efterfrågar i den aktuella upphandlingen. De flesta förfrågningsunderlag är uppbyggda enligt samma mall och följer en tydlig struktur.

Kraven måste vara rimliga i hänsyn till vad som ska upphandlas. Krav i en upphandling kan delas upp i två:

  • krav på leverantören
  • krav på det som ska levereras

Krav på leverantören kan till exempel vara ekonomisk styrka och att det finns ett miljöledningssystem. Krav på det som ska levereras kan till exempel vara leveranstid och utformning av tjänst eller vara.

Nej, det är inte tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden till ett kollektivavtal. Det följer av de grundläggande principerna, främst proportionalitetsprincipen. Det är däremot möjligt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor, exempelvis lön, semester och arbetstid som är i nivå med svenska kollektivavtal.

Nej, det finns inget krav på att alltid välja lägst pris. Men Länsstyrelsen kan välja en vara eller tjänst som är ”ekonomiskt mest fördelaktig”. Då utvärderas fler aspekter än pris.

Ja, Länsstyrelsen arbetar aktivt med hållbarhet vid upphandling.

I lagen om offentlig upphandling (LOU) framgår att det inte är tillåtet att behandla leverantörer olika beroende på geografisk hemvist. Den fria rörligheten inom EU och lagen om offentlig upphandling styr upphandlingarna. Men Länsstyrelsen kan skapa goda förutsättningar för lokala, mindre företag, genom att utforma förfrågningsunderlaget så att fler kan lämna anbud.

Det är ett avtal där man har kommit överens om villkor som sedan gäller vid kommande avrop av en viss vara eller tjänst. Ramavtal kan tecknas för upphandlingar av såväl varor och tjänster som byggentreprenader. De gäller över tid där man köper varor eller tjänster som är återkommande. Ramavtal kan tecknas med en eller flera upphandlande myndigheter och leverantörer. Ramavtal kan ha alla eller vissa villkor fastställda.

Ramavtal vid offentlig upphandling på Upphandlingsmyndighetens webbplats (upphandlingsmyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Max fyra år. Bara vid särskilda fall får det gälla längre.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss