Höga flöden i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Åtgärder i vattenmiljöer

Projekt

Projektet Förvaltningsplan för prioriterade arter inom Natura 2000-områden i Vänern, kallat Förvaltningsplan för Vänerlax, har som mål att:

  • Bevara och förstärka de naturreproducerande laxstammarna.
  • Ha ett hållbart fiske där den vilda laxens långsiktiga överlevnad inte hotas.
  • På längre sikt finns dessutom en förhoppning om att fiske ska kunna bedrivas enbart på den vilda resursen, dvs att all utsättning av odlad laxsmolt har upphört.

Fisket är en viktig del i förvaltningen. Trots detta måste en del åtgärder som påverkar fisket göras. Förvaltningsplanen har tagit fram fem arbetspaket: 

  1. Dataunderlag - Insamling samt analys av dataunderlag som kan användas i ett eller flera av de övriga arbetspaketen. Ett bättre underlag behövs för exempelvis översynen av fredningsområden och fredningstider. Några särskilt viktiga områden:
    1. Övervakning av laxpopulationens storlek, utbredning och utveckling.
    2. Kartläggning av vandringsmönster hos lax i Vänern.
    3. Klargöra fördelning mellan vild/odlad lax samt andel vild lax vid bifångst.  
    4. Integration mellan andra arter i ekosystemet.
  2. Fiskereglering i Vänern - Sammanställning av vilka redskap och metoder som används idag och hur vi kan förbättra deras selektion och funktion. Relevansen av fredningsområden och fredningstider som finns idag ska utvärderas och om nödvändigt omformuleras. Även sportfiskarnas fiskemetoder och deras påverkan på den vilda laxen ska ses över. Metoder måste utvecklas så att fångad vild lax kan sättas tillbaka med höga överlevnadschanser. Målet är att Vänern även i framtiden ska kunna ses som ett attraktivt fiskevatten utan att för den skull hota dess unika naturvärden.
  3. Älvspecifik plan Gullspångsälven - åtgärder på både kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att rädda den genetiska resursen och öka den mycket blygsamma naturliga reproduktionen. Åtgärder som kan vara aktuella är förändrad reglering vid Gullspångs kraftstation och ytterligare restaureringsåtgärder. Åtgärder på längre sikt kan handla om mera omfattande miljöåtgärder såsom utrivning, fiskvägar och biotoprestaurering även längre upp i systemet. Arbetet med Gullspångsälven sker i samarbete med projekt GRAP, Gullspång River Action Plan.
  4. Älvspecifik plan Klarälven. Arbetet med åtgärder och förvaltning av Klarälvslaxen och fisket i älven fortsätter där det tidigare Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” slutade. Många frågor återstår att utreda, exempelvis hur arbetet med föreslagna åtgärder för ökad naturreproduktion ska drivas framåt och hur fiskereglering och fisketillsyn ska ske i älven vid en ökad vildlaxstam. Det övergripande målet är att minst 50 procent av älvsystemets totala lekbeståndsmål ska uppnås inom tio år.
  5. Utbildning och information. För att få acceptans från de olika intressenterna för att genomföra åtgärder krävs omfattande förankringsarbete. Det är även viktigt med en transparens som genomsyrar allt arbete och en hög grad av delaktighet. För att detta ska vara möjligt behöver vi dela vår vision och vårt perspektiv. Arbetet med utbildning och information kommer att ske i samarbete med projekt Samförvaltning Vänern. Samförvaltning fiske i Vänern Länk till annan webbplats.

Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län och finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) med medfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Kontakt

Anna Hagelin
010-224 54 73

Ålgräs förser naturen och människan med flera viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. De bildar täta bestånd (ängar) på grunda mjukbottnar i både Västerhavet och i egentliga Östersjön. Ålgräsängarna fungerar som viktiga uppväxtmiljöer för många olika fiskar och kräftdjur, bland annat för torskfiskar, havsöring och ål. De bidrar också till att minska övergödningen och minska växthuseffekten, genom att ta upp och lagra näringsämnen och kol. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning minskat dramatiskt över norra halvklotet under de senaste 100 åren. I Sverige har bland annat övergödning, överfiske och exploatering av grunda havsbottnar bidragit till minskningen av ålgräs.

Ålgräsäng. Foto: Beatrice Alenius.

Ålgräsäng. Foto: Beatrice Alenius.

Status i länet

En jämförelse, som Göteborg universitet gjort, av inventeringar från 1980-talet med 2020-talet visar att cirka 40% ålgräs försvunnit. Analysen visar att den största förlusten skedde mellan 1980-talet och 2000-talet, totalt 44%. Situationen verkar därefter ha stabiliserats om man ser till hela länet. I vissa områden, som mellersta delarna av Bohuslän från Gullmarsfjordsområdet och norrut till Havstenssund, har ålgräset ökat i utbredning. Tyvärr finns det områden där situationen för ålgräset tvärtom försämrats, trots åtgärder för att minska övergödning och exploateringen av grunda havsbottnar.

De största förlusterna har skett från Nordre Älvs estuarium och norrut på fastlandssidan i Sälöfjord, Älgöfjord, Hakefjord och upp till områdena runt Havstensfjorden (50-99% förlust). Omfattande förluster har också skett runt Råssö-Resöfjorden och Tjärnöarkipelagen (50-75% förlust) samt på delar av Sydkoster (60% förlust). Det finns ett stort behov av åtgärder för att stoppa de pågående förlusterna och göra det möjligt för ålgräsängarna att återhämta sig.

Åtgärder i länet

Länsstyrelsen arbetar med åtgärdsprogrammet för ålgräsängar. Som en del i arbetet har Länsstyrelsen restaurerat ålgräsängar, i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet. Att restaurera ålgräsängar är både svårt och dyrt. Dels är det svårt att hitta områden som lämpar sig för restaurering utan stödåtgärder, såsom att först täcka botten med sand, och dels lyckas det inte alltid trots att förutsättningarna ser ut att finnas. Därför är den viktigaste åtgärden för att bevara ålgräset att skydda de befintliga ängarna. Länsstyrelsen arbetar därför aktivt med bildande och skötsel av områdesskydd. Restaurering kan dock vara nödvändig i områden där ålgräset håller på att försvinna, så att den negativa trenden stoppas i ett område.

Planterade ålgrässkott.
Foto: Eduardo Infantes. 

Planterade ålgrässkott. Foto: Eduardo Infantes.

Kontakt

Beatrice Alenius
beatrice.alenius@lansstyrelsen.se

Under 2017-2020 drevs ett bevarandeprojekt för Gullspångslaxen, kallat GRAP-Gullspång River Action Plan. Projektet är avslutat. Du kan läsa mer om projektet på gullspangslaxen.se Länk till annan webbplats..

Sökta projekt

Läs om några av de restaureringsprojekt och åtgärder som Länsstyrelsen söker finansiering för:

Nya metoder för ålgräsrestaurering i Kosterhavets nationalpark (pdf-fil) Pdf, 240.5 kB.

Restaurering i Nordån och Nolån i Rolfsåns avrinningsområde (pdf-fil) Pdf, 633.4 kB.

Restaurering av lekområden för lax i Gullspångsälven (pdf-fil) Pdf, 540.6 kB.

Rehabilitering och restaurering av stortare (pdf-fil) Pdf, 279.5 kB.

Förberedelser för sandtäckning (pdf-fil) Pdf, 313.8 kB.

Restaurering av tare (pdf-fil) Pdf, 346.4 kB.

Biotoprestaurering i Örekilsälven (pdf-fil) Pdf, 260 kB.

Åtgärder mot flerårig algmattors negativa påverkan på ålgräs (pdf-fil) Pdf, 240.6 kB.

Restaurering av blåmusselbankar (pdf-fil) Pdf, 387.1 kB.

Biotoprestaurering vid Lilla Röd (pdf-fil) Pdf, 345.1 kB.

Utrivning av två dammar i Fröstorpabäcken (pdf-fil) Pdf, 1.3 MB.

Biotoprestaurering i Ålanda ström (pdf-fil) Pdf, 1.6 MB.

Restaurering av grunda bottnar, som ett led i att minska stranderosion (pdf-fil) Pdf, 1 MB.

Biotoprestaurering av Lygnerns och Storåns tillflöden (pdf-fil) Pdf, 393.3 kB.

Återvätning av ett markavvattningsföretag samt restaurering av två tillflöden till Ätran (pdf-fil) Pdf, 1.2 MB.

Återställning av påverkade strömsträckor i Sämån (pdf-fil) Pdf, 1.2 MB.

Restaurering av Solänge ström i Häggån (pdf-fil) Pdf, 1.3 MB.

Återställning av en flottledsrensad strömsträcka i Munkedalsälven (pdf-fil) Pdf, 251.9 kB.

Återställning av påverkade sträckor i Lundaboån (pdf-fil) Pdf, 1.2 MB.

Återställning av Lydde Strömmar i Häggån (pdf-fil) Pdf, 1.1 MB.

Utrivning av dämme i Yxsjön Pdf, 1 MB.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss