Åtgärder i vattenmiljöer

Länsstyrelsen arbetar med åtgärder i sjöar, vattendrag, grundvatten och hav. Målet är att uppnå de svenska miljömålen samt miljökvalitetsnormerna för vatten. Samverkan med andra aktörer är en viktig del i arbetet.

Viktiga åtgärdsprogram för arbetet är:

Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2017–2020

Åtgärdsprogrammen för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt 2016-2021länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärdsprogram för havsmiljönlänk till annan webbplats

Strategi för skydd och förvaltning av marina miljöer och arter i Västerhavet

Pågående projekt

Under 2017-2019 drivs ett bevarandeprojekt för Gullspångslaxen, kallat GRAP-Gullspång River Action Plan. Projektet har tre viktiga mål:

  1. Fastställa vad som motsvarar gynnsam bevarandestatus för kvarvarande laxpopulation i Gullspångsälven.
  2. Fastställa vilka åtgärder som bedöms säkerställa gynnsam bevarandestatus för laxpopulationen.
  3. Åtgärder för att rädda Gullspångslaxen ska ha påbörjats inom projekttiden.

Planen består av tre delprojekt som tillsammans ska se till att bevara och återuppbygga laxbeståndet:

Delprojekt 1 - Genetisk utredning

Utredningen inom delprojektet omfattar flera delar, varav de viktigaste är:

  1. Upprätta om möjligt populationsgenetiska mål för att uppnå gynnsam bevarandestatus för lax och öring i Gullspångsälven.
  2. Hur ser den genetiska statusen ut för Gullspångslax och öring och har det skett några förändringar jämfört med tidigare?

Delprojekt 2 - Populationsmodell

För att kunna prioritera vilka fysiska åtgärder som måste vidtas behövs ett underlag som besvarar tre viktiga frågor:

  1. Vilka effekter har olika miljöanpassningsåtgärder på lax- och öringreproduktionen?
  2. Vilka åtgärder behöver vidtas för att populationen ska uppnå gynnsam bevarandestatus?
  3. Vilka åtgärder är mest kostnadseffektiva med hänsyn till att både bibehållen eller ökad reglerförmåga för kraftproduktion och effektiva bevarandeåtgärder skall eftersträvas?

Arbetet utförs med hjälp av en eller flera så kallade populationsmodeller som upprättas för laxens livscykel. En mera noggrann populationsmodellering planeras nedströms Skagern inom nuvarande utbredningsområde. Samverkan kommer att ske med ett annat pågående projekt finansierat av KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling). Inom projektet, som drivs av Karlstad universitet, kommer bland annat en 2D hydraulisk modell för Gullspångsälvens tre lek-och uppväxtområden upprättas.

Delprojekt 3 - Skagern-Vänern

Några av de planerade utredningar och åtgärder som ingår i delprojekt 3 är:

  1. Effekter/konsekvenser av ökad minimitappning i Gullspångs kraftverk. Som underlag används dynamisk flödesmodellering och/eller provtappningar.
  2. Effekter/konsekvenser av korttidsregleringen i Gullspång. Som underlag används dynamisk flödesmodellering och faktiska mätningar.
  3. Divergeringsdammens effekter; påverkan idag på utvandrande smolt och uppvandrande lekfisk samt effekter av att höja/förändra dammen.
  4. Studie av smoltutvandring från Gullspångsforsen och Åråsforsarna för att undersöka beteende, vandringsvägar och överlevnad både för utvandring genom Kolstrandsviken och det naturliga utloppet.
  5. Utökning av Gullspångsforsens areal. Det kan finnas möjlighet att utvidga arealen genom att schakta undan stenmaterial och bredda den nuvarande forsen. Ett annat alternativ är att anlägga en helt konstgjord lekbäck vid dammen för att öka arealen lekområde.
  6. Biotoprestaurering i Lilla Åråsforsen. Lilla Åråsforsen har vid minimitappning för låg vattenhastighet för att utgöra optimal uppväxtmiljö. Målet är att skapa mer optimala uppväxtbiotoper. 

Finansiering

Projekt Rädda Gullspångslaxen sker i samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro och Västra Götalands län, Fortum, Gullspångs-, Degerfors och Karlskoga kommuner, Havs- och vattenmyndigheten samt Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Projektet har även sökt pengar från EHFF för finansieringen av planerade aktiviteter. Budgeten är på 6,7 Mkr. 

 

Kontakt

Fredrik Nilsson
010-224 55 25

Projektet Förvaltningsplan för prioriterade arter inom Natura 2000-områden i Vänern, kallat Förvaltningsplan för Vänerlax, har som mål att:

  • Bevara och förstärka de naturreproducerande laxstammarna.
  • Ha ett hållbart fiske där den vilda laxens långsiktiga överlevnad inte hotas.
  • På längre sikt finns dessutom en förhoppning om att fiske ska kunna bedrivas enbart på den vilda resursen, dvs att all utsättning av odlad laxsmolt har upphört.

Fisket är en viktig del i förvaltningen. Trots detta måste en del åtgärder som påverkar fisket göras. Förvaltningsplanen har tagit fram fem arbetspaket: 

  1. Dataunderlag - Insamling samt analys av dataunderlag som kan användas i ett eller flera av de övriga arbetspaketen. Ett bättre underlag behövs för exempelvis översynen av fredningsområden och fredningstider. Några särskilt viktiga områden:
    1. Övervakning av laxpopulationens storlek, utbredning och utveckling.
    2. Kartläggning av vandringsmönster hos lax i Vänern.
    3. Klargöra fördelning mellan vild/odlad lax samt andel vild lax vid bifångst.  
    4. Integration mellan andra arter i ekosystemet.
  2. Fiskereglering i Vänern - Sammanställning av vilka redskap och metoder som används idag och hur vi kan förbättra deras selektion och funktion. Relevansen av fredningsområden och fredningstider som finns idag ska utvärderas och om nödvändigt omformuleras. Även sportfiskarnas fiskemetoder och deras påverkan på den vilda laxen ska ses över. Metoder måste utvecklas så att fångad vild lax kan sättas tillbaka med höga överlevnadschanser. Målet är att Vänern även i framtiden ska kunna ses som ett attraktivt fiskevatten utan att för den skull hota dess unika naturvärden.
  3. Älvspecifik plan Gullspångsälven - åtgärder på både kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att rädda den genetiska resursen och öka den mycket blygsamma naturliga reproduktionen. Åtgärder som kan vara aktuella är förändrad reglering vid Gullspångs kraftstation och ytterligare restaureringsåtgärder. Åtgärder på längre sikt kan handla om mera omfattande miljöåtgärder såsom utrivning, fiskvägar och biotoprestaurering även längre upp i systemet. Arbetet med Gullspångsälven sker i samarbete med projekt GRAP, Gullspång River Action Plan
  4. Älvspecifik plan Klarälven - Arbetet med åtgärder och förvaltning av Klarälvslaxen och fisket i älven fortsätter där det tidigare Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” slutade. Många frågor återstår att utreda, exempelvis hur arbetet med föreslagna åtgärder för ökad naturreproduktion ska drivas framåt och hur fiskereglering och fisketillsyn ska ske i älven vid en ökad vildlaxstam. Det övergripande målet är att minst 50 % av älvsystemets totala lekbeståndsmål ska uppnås inom 10 år. Arbetet med Klarälven sker i samarbete med projekt Två länder - en elv.
    Två länder - en elvlänk till annan webbplats
    Vänerlaxens fria gångPDF 
  5. Utbildning/Information - För att få acceptans från de olika intressenterna för att genomföra åtgärder krävs omfattande förankringsarbete. Det är även viktigt med en transparens som genomsyrar allt arbete och en hög grad av delaktighet. För att detta ska vara möjligt behöver vi dela vår vision och vårt perspektiv. Arbetet med Utbildning och Information kommer att ske i samarbete med projekt Samförvaltning Vänern.
    Samförvaltning Vänernlänk till annan webbplats

Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län och finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) med medfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

 

Kontakt

Anna Hagelin
010-224 54 73

Ålgräs, också kallad bandtång, förser naturen och människan med flera viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. De bildar täta bestånd (ängar) på grunda mjukbottnar i både Västerhavet och i egentliga Östersjön. Ålgräsängarna fungerar som viktiga uppväxtmiljöer för många olika fiskar och kräftdjur, bland annat för torskfiskar, havsöring och ål. De bidrar också till att minska övergödningen och minska växthuseffekten, genom att ta upp och lagra näringsämnen och koldioxid. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning minskat dramatiskt över norra halvklotet under de senaste 100 åren.

Ålgräs. Foto: Ewa Lawett.

Ålgräsängar. Foto: Ewa Lawett.

Status i länet

I Bohuslän har den areella utredningen av ålgräs minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Trots åtgärder för att minska övergödning och exploateringen av grunda havsbottnar så har det inte varit möjligt för ålgräset att återhämta sig. Tvärtom så fortsätter de återstående ålgräsängarna att minska i sin utbredning. Det finns därför ett stort behov av åtgärder för att stoppa de pågående förlusterna och göra det möjligt för ålgräsängarna att återhämta sig.

Åtgärder i länet

Länsstyrelsen arbetar med åtgärdsprogrammet för ålgräsängar. Som en del i arbetet har man sökt och beviljats 11,2 miljoner kronor för ett fyraårigt projekt. I projektet ska Länsstyrelsen, i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet, genomföra storskalig plantering av ålgräs och utveckla nya restaureringsmetoder som kan vända den pågående negativa trenden i området.

Man ska testa att täcka botten med grov sand, skapa barriärer mot drivande alger och plantera musselbankar för att minska grumling av sediment och förbättra tillväxtförhållandena för ålgräs. Samtidigt ska skydden för ålgräs ses över och utökas i projektområdet, som sträcker sig mellan Göteborg och Lysekil. Projektet finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden och Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Sandtäckning vid Lilla Askerön

Länsstyrelsen har dessutom fått pengar från Havs- och vattenmyndigheten för att genomföra en stor sandtäckning vid Lilla Askerön i Tjörns kommun. Sanden ska sedan planteras med ålgräs. Sandtäckning som åtgärd för ålgräs.PDF

Kontakt

Beatrice Alenius
010-224 44 75

Kontakt