Naturvårdsbränningar

Syftet med att genomföra kontrollerade naturvårdsbränningar i skog är att bevara unik natur för kommande generationer och öka och bevara den biologiska mångfalden.

Elden är en självklar del av naturens processer. Ända sedan livet på land utvecklades har det anpassat sig till bränder. Därför är många arter också gynnade av elden. Det brann helt enkel mycket mer förr, både i skog och i ängs- och betesmarker. Idag är det viktigt att elden används för att sköta och bevara den natur där brandgynnade arter ska kunna finnas kvar.

Naturvårdsbränning i skog

Den naturliga påverkan av bränder i de svenska barrskogarna har minskat de senaste 150 åren. Det gör att många brandgynnade arter och ekosystem är hotade idag.

Bränningarna görs framförallt i barrskog med mest tall. De gynnar arter och naturmiljöer som behöver glesa skogar, brandfält och döda träd. Efter en brand blir skogen mer öppen, ljus och varm. Området får många nya döda träd, något som det är ont om i dagens skogar och som många arter är beroende av.

Så här går det till

En naturvårdsbränning genomförs på ett lugnt och kontrollerat sätt, med kort varsel när vädret är lämpligt, i perioden maj-september. Varje bränning genomförs under en dag, men eftersläckning och efterbevakning fortsätter i flera dagar innan alla glödhärdar är släckta. Efter bränningen är området svart och sotigt under en period, och vi avråder från besök den första tiden på grund av risken för fallande träd och grenar. Redan nästa vår brukar dock grönskan vara tillbaka.

Bränningar på gång

I Västra Götalands län planeras åtta naturvårdsbränningar i projektet Life2Taiga. Tre i naturreservatet Kynnefjäll i Munkedals kommun, tre i Kroppefjälls naturreservat i Färgelanda kommun, en i naturreservatet Klyftamon i Skövde kommun och en i Tresticklans nationalpark i Dals-Eds kommun.

Naturvårdsbränningarna i Kroppefjäll och Kynnefjäll är planerade att genomföras under perioden 2023–2026.

Vill du ha information om de planerade bränningarna i Västra Götalands län kan du kontakta Länsstyrelsen.

Mellan 2023 och 2028 kommer Länsstyrelsen Västra Götaland att medverka i EU-projektet Life2Taiga. I projektet samverkar länsstyrelserna i 17 län i landet med Naturvårdsverket och finska Metsähallitus.

Syftet med projektet är att öka och bevara den biologiska mångfalden i den vanligaste naturtypen i stora delar av Sverige, den västra taigan. Det finns ett stort antal arter som är beroende av en brand för att överleva. I projektet kommer därför kontrollerade naturvårdsbränningar att utföras i många skyddade barrskogar med tall i landet. Efter en brand blir skogen mer öppen, ljus och varm. Dessutom får det brända området många nya döda träd. Det är något som det är ont om i dagens skogar och som många arter är beroende av.

Alla naturvårdsbränningar kommer att genomföras i så kallade Natura 2000-områden. Det är områden som är avsatta för naturvård och som länsstyrelserna har i uppdrag att sköta på uppdrag av EU. Life2Taiga och naturvårdsbränning handlar om att återskapa och bevara unik natur för kommande generationer.

Kontakt

Peter Post
Regional projektledare i Västra Götalands län för EU-projektet Life2Taiga.
E-post: peter.post@lansstyrelsen.se
Telefon: 010-224 47 29

Vad är en naturvårdsbränning?

En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden.

Länsstyrelserna arbetar med naturvårdsbränningar i skyddad natur (nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden) som en av flera viktiga skötselmetoder för att gynna och bibehålla höga naturvärden. Även privata skogsägare och skogsbolag arbetar med naturvårdsbränningar.

Varför behövs skogsbranden?

Vissa arter är beroende av branden som störning, brandens värme eller bränd ved för sin överlevnad.

Skogsbranden är en storskalig ”störning” som gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på.

Cirka 1 000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

Varför sker naturvårdsbränningen när brandrisken är stor?

En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.

Hur är arter anpassade för att trivas i brandområden?

Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt.

Brand gynnar tallen. Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas.

Svedjenävans frö kan ligga i ”dvala” i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º-50º C, fröet klarar temperaturer på uppemot 100 º C. Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer antagligen flygande till brandområden för att para sig. Rökdansflugan känner ”lukten” av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner.

Hur klarar häckande fåglar och djur branden?

Inför en naturvårdsbränning är det viktigt att ha kunskap om fågellivet i det aktuella området. På detta sätt erhålls kontroll över häckande fåglar och andra extra känsliga arter och vid behov omplaneras naturvårdsbränningen. De fåglar som kan flyga flyger iväg om en fara dyker upp. Andra djur flyr om det börjar brinna.

Vissa individer kanske inte överlever en brand - men generellt kan sägas att nyttan med bränder i skog idag är långt större eftersom väldigt många arter gynnas eller är helt beroende av brand i skogen. De arter som missgynnas av en brand är dessutom långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand i skogen. Viltstammarna ökar ofta efter en brand eftersom de gynnas av att lövträd och buskar börjar spira.

Vilka arter missgynnas av en brand?

Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen, men graden varierar med tiden från branden från art till art. Möjligheten till återetablering varierar också med tiden för olika arter. Exempel på arter som missgynnas av en brand i skogen är ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran.

Hur är det med säkerheten vid en naturvårdsbränning?

En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett säkerhetsarbete. Inget får gå fel! Bränningen sker under kontrollerade former och brandområdet måste ha säkra brandgränser – vatten, myrmarker, vägar eller upphuggna brandgator. Väderförhållandena måste vara optimala.

Bränningsledaren har en kompetent personalgrupp, där alla har sina specifika ansvarsområden. Vid en bränning är experter inkopplade och räddningstjänsten i området hålls kontinuerligt informerad. Vid vissa bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden.

Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand.

Kontakt