Höga flöden i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Växtnäring och växtskydd

Använder du växtskyddsmedel yrkesmässigt? Här finns information om integrerat växtskydd, behörighetsutbildningar och sprutjournaler.

För att du yrkesmässigt ska få använda växtskyddsmedel ska du tillämpa principen för integrerat växtskydd (IPM). Integrerat växtskydd handlar om att skapa hållbara växtskyddsstrategier genom att förebygga, bevaka, behovsanpassa och följa upp de moment som utförs i odlingen. Med metoden kan behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel minskas.

Att använda växtskyddsmedel, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Växtskyddsåtgärder och integrerat växtskydd, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Utbildning för att använda växtskyddsmedel

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en vidareutbildning.

Krav på godkänd utbildning och utrustning, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Dokumentera i sprutjournalen

All yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel ska dokumenteras. Det är sprutförarens ansvar att föra sprutjournal. Att föra sprutjournal ger en ökad medvetenhet kring växtskyddsarbetet och möjlighet att förbättra hantering och spridning genom att dra nytta av föregående års behandlingar och resultat.

Vad ska dokumenteras i sprutjournalen?

  • Tidpunkt för spridningen.
  • Vem som utfört spridningen.
  • Område för spridningen.
  • Syftet med spridningen.
  • Växtskyddsmedlets namn och dosering.
  • Skyddsavstånd.
  • Uppgifter om blommande växter inom området (om medlet är skadlig för pollinerande insekter).

Både uppdragsgivaren och den som utför arbetet med att spruta ska kunna visa upp en sprutjournal om tillsynsmyndigheten begär det. Det är Länsstyrelsen eller kommunen som utför tillsyn.

Ditt ansvar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen i Västra Götaland anordnar grundutbildningar och fortbildningar som ger behörighet att använda växtskyddsmedel för användning inom lantbruk, trädgård, golf och grönyteskötsel.

Kurserna anordnas på olika orter i Västra Götalands län från november till mars. Undantaget är kurser med inriktning växthus och betning.

Två olika behörigheter

Behörigheten för växtskyddsmedel är uppdelad i utomhusbehörighet och växthusbehörighet.

Du måste därför välja om du vill gå en kurs för att sprida utomhus eller i växthus. (Växthusbehörigheten gäller också för spridning utomhus i anslutning till växthusen.)

  • Tillstånd för användning utomhus

Behöver du ett tillstånd för att sprida växtskyddsmedel utomhus går du en fyradagars grundkurs, antingen med jordbruksinriktning eller med inriktning park/golf/grönytor/friland.

  • Tillstånd för användning både utomhus och i växthus

Om du behöver tillstånd för att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i växthus går du en fyradagars grundkurs plus en inriktningsdag för att komplettera med den inriktning du saknar. Extradagen blir ett separat kurstillfälle och är inte i direkt anslutning till grundkursen.

Grundkurs

Under våren 2024 kommer vi att ha tre grundkurser.

Jordbruk

Skara den 17, 18, 23 och 24 januari

Brålanda den 6, 7, 13 och 14 mars

Park/golf/grönytor/friland

Vara den 12, 13, 19 och 20 mars.

Anmälan öppnar i början av oktober 2023.

Anmäl dig på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fortbildningskurs

Om du har ett giltigt tillstånd som går ut den 31 maj 2024 kommer du under hösten att få ett brev med inbjudan till fortbildningskurs. Tänk på att du själv är ansvarig för att ha koll på när ditt tillstånd går ut.

Anmäl dig på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns olika fortbildningsalternativ men ditt tillstånd kommer bara att omfatta det användningsområde du fortbildat dig inom.

Att tänka på

Tänk på följande:

  • Om du enbart vill ha ett tillstånd för användning utomhus, välj antingen en kurs med inriktning jordbruk eller en kurs med inriktning park, golf, grönytor och friland.
  • Om du enbart vill ha ett tillstånd för användning i växthus (för spridning i och omkring växthus), välj Skåne län samt växthuskurs.
  • Om du vill behålla ditt tillstånd att sprida växtskyddsmedel både utomhus och i växthus, välj den fortbildningskurs du vill gå och kryssa för att du vill göra ett utökat prov på kursdagen.

Kontakt för frågor

Har du frågor kontakta oss gärna på e-post:

behorighet-o.vastragotaland@lansstyrelsen.se.

Utbildningskampanjen Säkert växtskydd

Kampanjen Säkert Växtskydd är en utbildningskampanj för att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel. De har tagit fram en mall för sprutjournaler som du fritt kan ladda ner och använda.

Jordbruksverket har även utvecklat appen Sprutjournal som du kan använda för att dokumentera.

Mall för sprutjournal, webbplatsen Säkert Växtskydd Länk till annan webbplats.

Ladda ner appen Sprutjournal från App Store Länk till annan webbplats.

Ladda ner appen Sprutjournal från Google Play Länk till annan webbplats.

Använd en sprutjournal

Oavsett om du sprutar själv eller om någon gör det på uppdrag av dig så måste dokumentationen (sprutjournalen) alltid finnas på gården och sparas i minst tre år.

Nya regler kring vad som måste dokumenteras i sprutjournalen

Från och med den 1 februari 2016 är det nya regler för vad som måste dokumenteras vid spridning av bekämpningsmedel. Som användare utomhus har reglerna minskat något. Tänk dock på att vissa noteringar kan vara väl värda att göra trots att det inte finns lagkrav på dem, så som temperatur, vindhastighet och vindriktning.

Det som ska finnas med i journalen är:

  • Skifte. Ange skiftesnummer eller fältnamn.
  • Datum och klockslag. Anges med närmaste heltimme.
  • Växtskyddsmedlets namn. Skriv namnet så som det står på etiketten.
  • Dos. Anges med samma måttenhet som på etikett.
  • Karenstid. Det ska  tydligt framgå på förpackningen om preparatet har en karenstid och anges alltid i dagar. För in skördedatum när det finns karenstid. Finns ingen karenstid notera förslagsvis saknas.
  • Bifarliga preparat. Ange om det finns blommande växter eller inte.
  • Fasta och anpassade skyddsavstånd. Anges i meter.
  • Syfte med bekämpningen. Ogräs, totalbekämpning, svamp, insekt eller blastdödning är exempel.

Mer information om växtskydd på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se)
Länk till annan webbplats.

Sprutan måste vara funktionstestad och godkänd av Jordbruksverket innan den får användas. En av anledningarna är att öka säkerheten, både för dig som arbetar och för omgivningen. Testet ska informera sprutägaren om vilket skick sprutan är i och hur du ska åtgärda eventuella brister.

Oftast åtgärdas eventuella brister i samband med funktionstestet och sprutan
uppfyller därmed godkännandekraven. Sprutan får en funktionsdekal innan den lämnar testplatsen.

Vad innebär ett funktionstest?

Funktionstestet består av tre viktiga delar:

  • Test av sprutan och dess funktioner.
  • Reparation av enklare fel.
  • Information och rådgivning till sprutföraren.

Kraven som ställs vid testningen ska säkerställa att sprutan fungerar på rätt sätt så att sprutresultatet blir som förväntat. Läckage från olika delar får inte förekomma.

Hur går ett funktionstest till?

I stora drag går ett funktionstest till enligt följande:

  1. Lantbrukaren beställer ett test av godkänd funktionstestare. Godkänd spruta får en funktionsdekal av funktionstestaren som visar att den är testad och godkänd.
  2. Funktionstestaren skickar ett protokoll till beställaren, lantbrukaren. Protokollet ska vara i elektronisk form om man inte kommer överens om något annat. Observera att Jordbruksverket vill ha ett elektroniskt protokoll.
  3. Lantbrukaren ansvarar för att protokollet skickas till Jordbruksverket för att Jordbruksverket ska kunna godkänna sprutan. Vid ansökan fyller du i resultatet av testet, numret på den dekal som testaren fäste på sprutan samt ditt och testarens namn, postadress och telefonnummer. Därefter laddar du upp protokollet digitalt och skickar sedan in ansökan. Ansökan kostar 250 kronor.
  4. Efter behandlad ansökan skickar Jordbruksverket ut ett beslut: Godkänd eller Icke godkänd. Sprutan får först användas efter att Jordbruksverket godkänt beslutet. Du får beslutet i pappersform.

Det måste inte vara lantbrukaren själv som skickar in protokollet. Någon annan kan göra det på lantbrukarens uppdrag. Det viktiga är att det finns ett beslut om att sprutan är godkänd när bekämpningen sker.

Kommunerna har ansvar att kontrollera att du har en spruta som är godkänd av Jordbruksverket. Om en använd spruta inte är godkänd erhålls en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor. Kontakta din kommun om du har fler funderingar kring kontroll.

Illustration över hur funktionstestet ska gå till.

Potatiskräfta och flyghavre

Ogräset flyghavre och karantänskadegöraren potatiskräfta kan orsaka stora ekonomiska förluster.

När du hittar eller misstänker att du hittat potatiskräfta på din mark ska du anmäla det till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

Det är du som brukar fastigheten som är skyldig att vidta åtgärder för att flyghavre inte sprids och bekämpa flyghavre genom handplockning eller kemisk bekämpning.

Har du frågor kan du kontakta Länsstyrelsen.

Karantänskadegörare, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Flyghavre - ogräs som måste bekämpas, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Angrepp av potatiskräfta gör att kvaliteten på knölarna försämras och antalet bildade knölar minskar. Detta kan orsaka stora ekonomiska förluster för potatisodlingen. Potatiskräfta kan spridas på många sätt men vanligast är utsädespotatis från en angripen odling. Vilsporer kan finnas i jord som följer med växter, redskap och skor med mera och de kan överleva åtminstone 20 år i jorden även om ingen potatis odlas.

Det finns närmare 40 olika raser av potatiskräfta beskrivna i världen och flertalet av dem finns spridda inom EU. I Sverige finns två raser: ras 1 och 18.

Lista över resistenta sorter på svenska marknaden (pdf-fil) Pdf, 728.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Lista över resistenta yrkessorter på den internationella marknaden (pdf-fil) Pdf, 109.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Information om potatiskräfta på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Ljus ringröta och mörk ringröta är två allvarliga potatissjukdomar som orsakas av olika bakterier. Bekämpningen regleras dels av svensk lagstiftning och dels av EU-direktiv. Misstänker du att din potatis är smittad av ljus eller mörk ringröta är du skyldig att anmäla detta till Jordbruksverket.

Mer information om ljus och mörk ringröta på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Mogen flyghavre nära att drösa.

Mogen flyghavre nära att drösa. Foto: Amanda Jemsund

Flyghavre är ett vårgroende, ettårigt och svårbekämpat ogräs. Det sprider sig lätt och kräver omfattande bekämpning. Du känner igen flyghavren bland annat genom att den:

  • Är yvig och gles
  • Har hängande vippgrenar
  • Ofta är högre än den omgivande grödan

Enligt lag ska all mark hållas fri från axade plantor av flyghavre. Det innebär att det är krav på totalbekämpning. Länsstyrelsen är tillsynsansvarig på länsnivå och Jordbruksverket är ansvarigt centralt.

Tänk på att:

  • Inte odla havre om du har flyghavre
  • Variera växtföljden. Öka andelen höstsådda grödor, vall, potatis och oljeväxter
  • Rengöra tröskan, extra viktigt vid maskinsamverkan
  • Alltid täcka dina vagnar
  • Kontrollera dina fält regelbundet, 2-3 gånger under sommaren
  • Var extra noga under kraftledningar och på översvämningsmarker
  • Handplockning tar mycket tid så övervärdera inte dina möjligheter att hinna med att plocka innan flyghavren drösar

Om du får problem med flyghavre kan du kontakta din lokala LRF-avdelning där det finns ett flyghavreombud som kan hjälpa dig vidare, eller ring Länsstyrelsen på telefonnummer 010-224 40 00.

Vad säger lagen om flyghavre? (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Fakta om flyghavre (pdf-fil) Pdf, 751.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Växtnäring

Rätt mängd växtnäring på rätt plats vid rätt tillfälle är viktiga faktorer för en stabil skörd. Ett bra utnyttjande av växtnäringen minskar dessutom växtnäringsförlusterna och klimatpåverkan från din gård.

För dig som använder växtnäring och stallgödsel i ditt jordbruk finns det ett antal regler att följa, bland annat kring lagring och spridning. I nitratkänsliga områden gäller speciella regler.

I Sverige finns det ett antal utpekade områden som är känsliga för nitrat. I dessa områden finns det även vissa krav på lagring och spridning av gödsel (EU:s nitratdirektiv). För vårt län finns det även antal nitratkänsliga kustområden.

Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.

 I tabellerna kan du se vilka församlingar som ingår i de känsliga områdena.

Församlingar som ingår i det känsliga kustområdet

Kommun

Församling

Tanum

Bottna, Fjällbacka, Kville, Lur, Svenneby, Tanum

Härryda

Landvetter, Råda


Församlingar som ingår i det känsliga området:

Kommun

Församling

Tanum

Mo, Naverstad

Falköping

Bjurum, Borgunda, Broddetorp, Brunnhem, Dala, Falköping, Floby, Friggeråker, Gudhem, Gökhem, Göteve, Håkantorp, Hällestad-Trävattna, Högstena, Karleby, Luttra, Marka, Mularp, Segerstad, Skörstorp, Slöta, Stenstorp, Södra, Kyrketorp, Sörby, Tiarp, Torbjörntorp, Ugglum, Ullene, Valtorp, Vilske-Kleva, Åsle, Östra Tunhem, Grolanda-Jäla, Börstig, Kinneved

Tidaholm

Acklinga, Baltak, Dimbo-Ottravad, Fröjered, Hömb, Kungslena, Tidaholm, Valstad, Varv, Daretorp, Velinga

Töreboda

Bäck, Fredsberg, Fägre, Töreboda

Dals-Ed

Gesäter, Rölanda

Lerum

Stora Lundby

Vårgårda

Lena, Hol, Algutstorp

Bengtsfors

Ödskölt, Bäcke

Mark

Kinna, Sätila, Hyssna, Hajom, Berghem, Fotskäl, Tostared, Surteby-Kattunga, Öxnevalla, Horred, Istorp

Herrljunga

Bråttensby, Eggvena, Fölene, Remmene, Källunga, Mjäldrunga

Tibro

Tibro

Alingsås

Alingsås, Stora Mellby, Magra, Långared, Erska

Ulricehamn

Kärråkra, Möne

Hjo

Mofalla, Fridene, Korsberga

Om du funderar på att använda avloppsslam i jordbruket finns det regler du behöver känna till. Det som regleras är växtnäring, hygien och metaller. Syftet med reglerna är att slamanvändningen inte ska ge ökad övergödning, hälsoproblem eller öka metallerna i åkermarken.

Regler för spridning

När du sprider avloppsslam får du inte lägga på mer än en 7-årsgiva vid varje tillfälle. För jordar med fosforklass I och II innebär det maximalt 245 kg (35 kg/år) och för övriga jordar max 154 kg fosfor (22 kg/år) vid ett enstaka tillfälle.

Du måste samtidigt uppfylla bestämmelsen om maximalt 22 kg fosfor per hektar spridningsareal och år i snitt under en femårsperiod. Det betyder att om du lägger på maxgivan ska du inte återkomma till samma skifte förrän tidigast efter sju år.

Om du lägger den högre givan på 245 kg så måste du ha mer spridningsareal än den du spridit slam på. All areal som du räknar som spridningsareal ska gödslas minst en gång under femårsperioden. Även kvävet begränsar spridningen och du får max lägga på 150 kg ammoniumkväve per hektar och år med avloppsslam.

Sprid inte slam på:

  • Betesmark
  • vallar som ska skördas inom 10 månader.

Sprid inte slam på odlingar av:

  • Bär
  • Potatis
  • Rotfrukter
  • Grönsaker
  • Frukt, gäller inte frukt på fruktträd.

Sprid inte slam på mark där du inom 10 månader ska skörda:

  • Bär
  • Potatis
  • Rotfrukter
  • Grönsaker som normalt är i kontakt med jorden och konsumeras råa.

Avloppsslammet ska vara behandlat. Är det inte behandlat kan du använda det om det brukas ner inom ett dygn och spridningen inte leder till olägenhet för närboende.

För att inte få för mycket metaller i åkermarken begränsas:

  • Metallhalten i marken
  • Mängden metaller som totalt tillförs med slam.

För att vara säker på att du inte har för höga metallhalter i åkermarken bör du analysera den före du sprider slam. Du måste analysera om:

  • Åkermarken naturligt har höga metallhalter
  • Åkermarken är förorenad
  • Det är eller har varit industriutsläpp i närheten.

De metaller som begränsar slamspridningen är:

  • Bly
  • Kadmium
  • Koppar
  • Krom
  • Kvicksilver
  • Nickel
  • Zink

Vad gäller när du tar emot avloppsslam?

När du tar emot slam så måste du spara dokumentation över totalmängder, total mängd fosfor, datum samt varifrån slammet kom. Du ska också få med en innehållsdeklaration. Innehållsdeklarationen ska innehålla:

  • Ursprung
  • Behandling
  • Torrsubstans och glödgningsförlust
  • pH
  • Totalfosfor
  • Totalkväve
  • Ammoniumkväve
  • Bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, zink

Slamproducenten måste föra register över vart slammet sålts och på vilka platser det använts, så var beredd att lämna den informationen.

Om du vill sprida mineralgödsel på din mark finns det vissa regler att förhålla sig till. Reglerna är hårdare i de nitratkänsliga områdena.

Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.

Spridningsregler som gäller i hela länet:

  • Bruka ner gödsel som innehåller urea inom fyra timmar på obevuxen mark
  • sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
  • sprid inte på ängs- eller betesmark.

Spridningsregler för nitratkänsliga områden:

  • Sprid inte mellan 1 november och 28 februari
  • sprid inte på snötäckt mark
  • sprid inte på frusen mark
  • sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark
  • sprid inte närmare än 2 m från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
  • sprid inte på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö
  • lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter
  • lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor.

Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:

  • Förväntad skördenivå
  • förfruktseffekten
  • stallgödselns långtidseffekt
  • eventuell mulljord
  • stallgödsel som läggs på under året.

Dokumentera spridningen i en växtodlingsplan eller liknande.

Om du vill sprida organiska gödselmedel på din mark finns det vissa regler att förhålla sig till. Reglerna är hårdare i de nitratkänsliga områdena.

Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.

Datum för när du får sprida organiska gödselmedel hittar du på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Spridningsregler som gäller i hela länet:

  • Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
  • sprid inte på ängs- eller betesmark.

Spridningsregler för nitratkänsliga områden:

  • Sprid inte på snötäckt mark.
  • sprid inte på frusen mark.
  • sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark
  • sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
  • sprid inte på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö
  • lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter
  • lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor.

Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:

  • Förväntad skördenivå
  • förfruktseffekten
  • stallgödselns långtidseffekt
  • eventuell mulljord
  • stallgödsel som läggs på under året.

Dokumentera spridningen i en växtodlingsplan eller liknande.

Spridningsareal

För att få ett bättre utnyttjande av organiska gödselmedel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kilo fosfor från stallgödsel och andra organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod.

Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.

Reglerna för stallgödselspridning varierar i länet. I de områden som är utpekade som känsliga enligt nitratdirektivet gäller hårdare regler.

Karta över nitratkänsliga områden Länk till annan webbplats.

Datum för när du får sprida stallgödsel hittar du på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Spridningsregler som gäller i hela länet:

  • Sprid inte gödsel så den hamnar utanför åkern
  • sprid inte på ängs- eller betesmark.

Spridningsregler för nitratkänsliga områden:

  • Sprid inte på snötäckt mark
  • sprid inte på frusen mark
  • sprid inte på vattenmättad eller översvämmad mark
  • sprid inte närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö
  • sprid inte på lutande mark (mer än 10 procent) som gränsar till vattendrag eller sjö
  • lägg max 60 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av oljeväxter
  • lägg max 30 kilo lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor
  • lägg max 170 kilo totalkväve per hektar och år med stallgödsel, räknat som ett snitt på spridningsarealen.

Sprid inte mer kväve än vad grödan behöver. Du ska ta hänsyn till:

  • Förväntad skördenivå
  • förfruktseffekten
  • stallgödselns långtidseffekt
  • eventuell mulljord
  • stallgödsel som läggs på under året.

Dispens från spridningsreglerna

Du kan söka dispens från reglerna om spridning av stallgödsel hos din kommun. Dispens ges bara om en något har hänt som du varken kunde eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Dispensen ska bedömas i varje enskilt fall och inte ges generellt. Du får inte dispens om det finns en möjlighet att följa bestämmelserna.

Spridningsareal

För att få ett bättre utnyttjande av fosfor i stallgödsel finns en begränsning för spridningen i förhållande till arealen. Du får inte sprida mer än 22 kg fosfor från stallgödsel och andra organiska gödselmedel per hektar spridningsareal. Gränsen gäller genomsnittlig giva på hela spridningsarealen under en femårsperiod.

Om du har fler än tio djurenheter måste du ha spridningsareal till den stallgödsel som djuren producerar. Köper du in stallgödsel eller andra organiska gödselmedel måste du ha spridningsareal för den gödseln.

Som spridningsareal räknas åkermark inom företaget som är tillgängligt för spridning. Som ej tillgängligt räknas till exempel mark med miljöstöd för skyddszoner och mark där du inte får sprida av andra skäl, till exempel nära tätortsbebyggelse eller vattentäkt. Du får inte heller räkna träda som spridningsareal.

Du får räkna med naturbetesmark motsvarande den andel av djurens foderstat som kommer från naturbetesmarken. Det betyder att om alla djuren får allt foder från naturbetesmarken under två månader kan du räkna att 2/12=16 procent av spridningsarealen är naturbetesmark. Tänk på att du inte får sprida stallgödsel på naturbetesmarken, den spridningen sköter korna.

Har du inte tillräckligt med spridningsareal själv kan du skriva stallgödselavtal för åkermark med en granne. Under en femårsperiod ska det spridas stallgödsel på all spridningsareal.

Sälja stallgödsel

Det finns krav på att föra anteckningar vid till- och bortförsel av gödsel. Både den som tar emot och den som säljer stallgödsel föra anteckningar om:

  • Vem gödseln levererats till respektive från
  • Datum för leverans
  • Gödselslag
  • Mängd gödsel
  • Mängd totalfosfor i gödseln alternativt djurslag och antal djur.

Anteckningarna ska sparas i sex år. Om du har mindre än tio djurenheter behöver du inte dokumentera när du säljer.

I Västra Götaland ska alla lantbruksföretag med minst fem hektar ha minst hälften som ”grön mark”. Följande grödor räknas som ”grön mark”

  • vall
  • höstoljeväxter
  • höstsäd
  • sockerbetor, fodersocker- eller foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter
  • fleråriga frukt- och bärodlingar
  • energiskog
  • fånggrödor
  • obearbetad stubb efter spannmåls- och oljeväxtodling.

Grödorna ska vara sådda med en normal utsädesmängd.

Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkning (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Lagring av stallgödsel

Det gäller olika regler för lagring av stallgödsel beroende på var i länet du bor. Hur stor lagringskapacitet du behöver beror även på hur många djurenheter du har.

Läs mer om lagring av stallgödsel på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Undantag från kravet på lagring av stallgödsel

Om det finns särskilda skäl kan Länsstyrelsen ge undantag från kravet på lagring av stallgödsel. Om du behöver ansöka om ett sådant undantag använder du vårt webbformulär. Observera att du måste betala en handläggningsavgift innan länsstyrelsen handlägger ditt ärende.

Avgift och betalning

För att få din ansökan prövad behöver du betala en avgift på 4 600 kr till Länsstyrelsen. När du skickat in din ansökan återkommer vi med information om hur avgiften ska betalas. Länsstyrelsen börjar handlägga din ansökan först när vi tagit emot avgiften.

Bifoga beräkningar av lagringsbehovet

Du behöver bifoga beräkningar av ditt lagringsbehov av gödsel. Du kan räkna ut lagringsbehovet på olika sätt. På Jordbruksverkets webbplats hittar du information om lagstiftningen. Där finns också ett verktyg för att beräkna både spridningsareal och lagringsbehov.

Lagra gödsel på Jordbruksverkets webbplats (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats.

Ibland har din rådgivare räknat ut lagringsbehovet i programmet Vera, som är ett verktyg inom Greppa Näringens rådgivning. Då går det bra att bifoga den beräkningen. Om du vill räkna ut lagringsbehovet på ett papper, så går det bra att till exempel fotografera det med mobilen och bifoga bilden till din ansökan på det sättet.

Bifoga intyg från mottagare av gödsel

Du behöver bifoga någon form av skriftligt intyg/avtal/kontrakt från den som ska ta emot stallgödseln. Där bör det framgå var gödseln ska lagras, vem som tar emot den och hur stor mängd som det rör sig om.

Ansök om undantag från kravet på lagring av stallgödsel

Kontaktuppgifter till sökande







Kontaktuppgifter till gården


Om du har verksamhet på flera ställen anger du samtliga fastighetsbeteckningar

Om du har verksamhet på flera ställen anger du samtliga kommuner som berörs



Jag intygar härmed att uppgifterna jag har lämnat är korrekta (obligatoriska) * (obligatorisk)
Jag intygar härmed att uppgifterna jag har lämnat är korrekta (obligatoriska)

Om du inte fått en bekräftelse till din e-post inom en timme (förutsatt att du angett korrekt e-postadress) kontakta oss.

Du hittar information om hur Länsstyrelsen behandlar personuppgifter på www.lansstyrelsen.se/dataskydd Länk till annan webbplats..

Stukalagring

Det är kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd som har tillsynsansvar över lantbrukets miljölagstiftning. Kontakta därför din kommun för att få reda på vad som gäller för stukalagring av stallgödsel i din kommun.

Jordbruksverkets allmänna råd och information om gödselstukor (jordbruksverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kostnadsfri rådgivning inom Greppa Näringen

Om du har frågor kring användning av växtskyddsmedel eller hur du får en säker förvaring och påfyllningsplats så erbjuder vi kostnadsfri rådgivning. Du kan även få kostnadsfri rådgivning om vad du kan göra för att utnyttja din växtnäring på bästa sätt.

Kontakta oss gärna på e-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se eller på telefon
010-224 40 00.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss