Markavvattning

Ska du ta bort vatten från din mark genom dränering eller dikning eller skydda mot vatten genom invallning? Det kan räknas som markavvattning. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och i vissa fall behöver du även söka dispens.

Vad är markavvattning?

Markavvattning innebär att man genomför åtgärder som permanent ändrar markens vattenförhållanden. Åtgärden genomförs för att marken ska bli lämplig att använda för ett visst ändamål. Markavvattning är åtgärder som

  • tar bort oönskat vatten genom dränering eller dikning
  • skyddar mot vatten, till exempel invallning.

Det är alltid syftet med åtgärden som avgör om den räknas som markavvattning eller inte. Om syftet är att permanent ändra markens lämplighet för ett ändamål, som till exempel för odling, bebyggelse eller torvtäkt, räknas det som markavvattning.

Om syftet med åtgärden är att tillfälligt ändra markens egenskaper räknas det inte som markavvattning. Det räknas alltså inte som markavvattning att anlägga en slamgrop i ett dike eller skyddsdika i skogsmark i samband med avverkning. Vid skyddsdikning rör det sig om grunda tillfälliga diken som inte ska underhållas. Om du ska skyddsdika ska du göra en anmälan till Skogsstyrelsen.

Tillstånd och dispens för markavvattning

Du behöver alltid ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning. Ibland behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Ansökan om tillstånd och dispens för markavvattning prövas av Länsstyrelsen. I vissa fall ska Länsstyrelsen överlämna tillståndsprövningen till mark- och miljödomstolen.

Dispens behövs där det är markavvattningsförbud

På vissa platser i Sverige är det markavvattningsförbud. Bland annat i stora delar av södra och mellersta Sverige. För att få utföra markavvattning på dessa platser räcker det inte att ansöka om tillstånd. Här behöver du också ansöka om dispens från markavvattningsförbudet. Du behöver med andra ord göra två ansökningar.

Områden där du behöver dispens från markavvattningsförbudet

Markavvattning är förbjudet i områden där det är särskilt viktigt att bevara våtmarker och skydda det unika djur- och växtliv som finns där. Syftet med förbudet är att kraftigt begränsa eller sätta stopp för markavvattningen eftersom många våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling.

I Västra Götalands län är det markavvattningsförbud i hela länet.

Tillstånd och dispens kan behövas för åtgärder i befintliga diken

I vissa fall kan åtgärder i befintliga diken räknas som markavvattning. Du kan alltså behöva ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuellt ansöka om dispens från markavvattningsförbudet för åtgärder i befintliga diken. Till exempel kan det räknas som markavvattning om du vill

  • bredda eller fördjupa ett befintligt dike för att leda bort mer vatten
  • börja underhålla ett dike som inte har underhållits på länge.

Ett dike som inte har underhållits på länge kan ha förlorat sin ursprungliga funktion vilket gör att ett nytt naturtillstånd har uppstått. När ett nytt naturtillstånd har uppstått behövs oftast ett nytt tillstånd för markavvattning. Om du känner dig osäker på om en åtgärd i ett befintligt dike räknas som markavvattning, rådgör med Länsstyrelsen.

Fyll i uppgifterna i blanketten så noggrant som möjligt. Om du vill lämna mer information än vad som får plats i fälten går det bra att bifoga separat papper/dokument med tydliga hänvisningar. Ange om du gör

  • anmälan om samråd inför ansökan om tillstånd med miljökonsekvensbeskrivning
  • och/eller om du ansöker om dispens för markavvattning och/eller tillstånd till markavvattning 

1. Uppgifter om fastigheter - Information om var markavvattningen ska äga rum via fastighetsbeteckning och kommun. 

2-6. Uppgifter om sökanden och markägare - Ange kontaktuppgifter. Om sökanden inte är markägare ska uppgifter om markägare/nyttjanderättsinnehavare också fyllas i. Samtliga berörda markägare/nyttjanderättsinnehavare ska anges. 

7. Typ av markavvattningsåtgärd - Kryssa i aktuellt alternativ eller ange eget. 

8-9. Beskriv syftet med markavvattningsåtgärden - Ange syfte, det vill säga varför avvattning av marken behöver ske. Beskriv eventuell nytta för skogsproduktionen eller annan nytta. Ange påverkansområdet, vilka områden som kommer att avvattnas, på karta. Vid ansökan om dispens ska du även ange särskilda skäl. 

10. Uppgifter om diken - Rita ut på kartan var du ska gräva diken eller bygga vallar. Du ska även rita in befintliga diken som du ska fördjupa eller diken med nytt naturtillstånd. 

Ange läge för fixpunkt eller plats för inmätning enligt ett nationellt höjdsystem. Lokalt höjdsystem med fixpunkter är ett alternativ till att använda nationella höjdsystem. Om du använder ett nationellt höjdsystem måste du ange vilket det är. Därefter ska du rita in på vilken höjd dikets bottennivå kommer att ligga i valt höjdsystem. Rita gärna in flera punkter och ange en höjd för varje. I ett eget höjdsystem behövs en fixpunkt som dikesnivåerna ska relateras till. Fixpunkten kan vara en markering i en jordfast sten eller något annat permanent. Rita in var du placerar fixpunkten och ange en höjd för den.  

Ange tillräcklig höjd på din fixpunkt för att undvika att behöva räkna med minusvärden, till exempel 10,00 meter. Därefter ska du rita in på vilken höjd dikets bottennivå ligger i relation till din fixpunkt. Du kan gärna rita in flera punkter och ange en höjd för varje. 

Ange gärna mer än en fixpunkt. Uppgifterna behövs både för att du ska kunna utföra åtgärden enligt tillståndet och för att Länsstyrelsen ska kunna utföra tillsyn av att dikena följer tillståndet. 

Beräkna hur långa dikena ska bli. Ange också vart vattnet från dikena leds till. Markera på karta som bifogas som bilaga. 

11. Uppgifter om schaktmassor - Beräkna den ungefärliga mängden jordmassor som kommer att bli. Rita ut platsen där du ska placera grävmassorna. Det är viktigt med en miljöanpassad placering, Undvik därför att lägga massorna nära våtmarker eller vattendrag för att begränsa påverkan på naturvärden och att massorna spolas tillbaka vid kraftiga regn eller snösmältning. 

12. Uppgifter om natur- och kulturmiljövärden och påverkan - Detta fält behöver bara fyllas i om inte en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas till ansökan. Annars ska natur-, kultur- och miljövärden framgå av miljökonsekvensbeskrivningen. Ange om åtgärden, massornas placering eller själva arbetet kommer att beröra några natur- eller kulturmiljövärden, vilka de är i så fall och hur värdena riskerar att påverkas. 

13. Skadeförebyggande åtgärder - Välj något av föreslagna skadeförebyggande åtgärder eller ange eget alternativ. Du kan gärna ange planerade kompensationsåtgärder. Kompensationsåtgärder krävs vid beslut inom naturreservat eller Natura-2000-områden. 

14. Övriga åtgärder - Övriga anläggningar kan till exempel vara trummor. Föreslå gärna lämpliga åtgärder genom att rita in dem på kartan och beskriva dem i textrutan.  

15. Kompletterande information -  Ange ytterligare information, till exempel uppgifter om tidigare dikningar i berörda områden eller tidigare beslut. Du kan också ange om du vill ha kontakt med Länsstyrelsen för att inleda ett samråd inför ansökan om tillstånd.

Bilagor - För att anmälan eller ansökan ska anses som komplett och Länsstyrelsen ska kunna handlägga ärendet kan flera bilagor behövas. Om fotografier bifogas, ange en beskrivning av var de är tagna. 

Skyddsdikning och dikesrensning

Markavvattning ger en varaktig effekt. Åtgärder som ger tillfällig effekt är inte markavvattning. Skyddsdikning och rensning av diken är alltså inte markavvattning. Om du gör någon av dessa två åtgärder som skogliga åtgärder kan du ange det i avverkningsanmälan eller anmälan om samråd till Skogsstyrelsen. Du får inte göra dikesrensning om diket, vattenanläggningen, slutat att fungera och om den omgivande växtligheten har vuxit över diket. Då kan Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen bedöma att det har blivit ett nytt naturtillstånd. I det fallet behöver du söka nytt tillstånd för markavvattning.

Om en dikesrensning kan skada fisket ska anmälan göras till Länsstyrelsen. 

Skyddade områden med mera som berörs av åtgärderna

I Länsstyrelsens karttjänst kan du se vilka skyddade områden, potentiellt förorenade områden eller fornlämningar som din verksamhet berörs av.

Täckdikning

Dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dränering upp till 300 mm diameter är endast tillståndspliktigt om det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas genom åtgärden. All rörläggning av öppna diken kan däremot omfattas av biotopskyddsbestämmelserna och även vara anmälningspliktig vattenverksamhet. Täckdikning av betesmark med naturvärden ska åtminstone föregås av samråd. 

Vattenarkiv

Länsstyrelsens vattenarkiv innehåller handlingar av intresse för dig som arbetar med vatten i landskapet. Arkivet innehåller kartor, ritningar och annat material om markavvattning, till exempel invallningar och sjösänkningar som utförts för att få bättre jordbruksmark.

Karttjänst för handlingar i vattenarkivet: Länsstyrelsen Västra Götalandlänk till annan webbplats

Visst material finns hos Lantmäteriet och kan sökas fram via webbtjänsten Historiska kartorlänk till annan webbplats på Lantmäteriets webbplats.

När det rör skogsdikning så finns handlingar och kartor/ritningar hos Skogsstyrelsenlänk till annan webbplats för tiden 1997-nutid. Äldre handlingar upprättade inom Skogsvårdsstyrelsen 1905-1996 förvaras hos Riksarkivetlänk till annan webbplats.

Skogsägare och skogsbolag kan ansöka via Skogsstyrelsen

Via Skogsstyrelsens e-tjänster kan du skicka in ärenden som hanteras av olika myndigheter med koppling till skog. Skogsägare och skogsbolag kan därför ansöka om tillstånd för markavvattning och eventuell dispens från markavvattningsförbudet via e-tjänsten hos Skogsstyrelsen.

Via Skogsstyrelsens e-tjänster kan du även anmäla om skyddsdikning och dikesrensning.

Kontakt