Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Länsstyrelsen övervakar länets miljö
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.
En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.
Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.
I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.
Webbplatsen Regional miljöövervakning
Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning i Västra Götaland
Resultaten från vår Miljöövervakning är ett viktigt underlag i uppföljningen av våra miljömål.
Vår huvudinriktning inom programområde Luft är övervakning av luftföroreningar som kan ha effekter på miljö och människors hälsa genom både mätningar och beräkningar. Målet är bland annat att undersöka om luftkvaliteten och nedfallet av försurande och övergödande ämnen förändras, och om länet klarar miljömålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning.
Krondroppsnätet
Resultaten från undersökningarna används för att beskriva den regionala belastningen av försurande och övergödande nedfall i skog och öppen mark, samt att följa förändringar över tiden. Försurningssituationen i länet har förbättrats, men det är fortsatt viktigt att följa utvecklingen.
På Krondroppsnätets webbplats finns mer information och samtliga årsrapporter.
Krondroppsnätet på IVL:s webbplats (ivl.se) Länk till annan webbplats.
Årligt totalt svavelnedfall (krondropp) vid sex mätplatser i södra Sverige sedan mätstart vid respektive plats. Klicka för större bild.
Ozonmätnätet
Övervakning av marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige är ett gemensamt delprogram för södra Sverige. Syftet är att ge en heltäckande bild av ozonbelastningen i regional bakgrundsluft. Miljökvalitetsnormen för ozon och växtlighet överskreds inte under år 2017 i varken kustnära, höglänta eller låglänta områden i Västra Götalands län.
På ozonmätnätets webbplats finns mer information och samtliga årsrapporter.
Ozonmätnätet på IVL:s webbplats (ivl.se) Länk till annan webbplats.
Halt i luft av partiklar i regional bakgrundsmiljö
Syftet med undersökningarna är att få en bild av den regionala bakgrundsbelastningen av partiklar i Västra Götaland. Under år 2016 mättes halter i luft av partiklar i Östad utanför Alingsås.
Renare luft i Göteborgsområdet
Länsstyrelsen Västra Götaland har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen. Syftet med programmet är att sänka halterna av kvävedioxid och att klara miljökvalitetsnormen. Med det förbättras möjligheterna att skydda människors hälsa.
Åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen (publikation) Länk till annan webbplats.
Renare luft i Göteborgsområdet (pdf-fil)
Pdf, 145.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Mer miljöövervakning inom luft
Västra Götalands landareal täcks till cirka hälften av skogsmark. Endast ca 3–4 procent av länets skogar bedöms vara relativt opåverkade av skogsbruksåtgärder och bara 2 procent av skogen är äldre än 120 år.
Av länets drygt 1200 hotade arter hör mer än en tredjedel hemma i skogen. Flera av dessa arter, bl. a en del lavar finns bara i Västsverige. Skogstyper som särskilt bör uppmärksammas i länet är lövskogar av olika karaktär, ängsgranskogar och andra kalkbarrskogar.
Miljötillstånd i skogslandskapet
Vi deltar i ett länsstyrelsegemensamma delprogrammet vars syfte är att sammanställa de data från Riksskogstaxeringen som beskriver förutsättningarna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i skogslandskapet på regional nivå.
Miljötillstånd i skogslandskapet Länk till annan webbplats.
Mer miljöövervakning inom skog
Rapport: Vattenkvalitet i skogsbäckar 1999-2016 (publikation) Länk till annan webbplats.
Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet (slu.se) Länk till annan webbplats.
Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper (skogsstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.
Ädellövskogar utgör en av de mest artrika miljöerna i landet och en stor del av de rödlistade arterna, exempelvis insekter, mossor, lavar och svampar, är knutna till olika lövskogsmiljöer.
Till ädellövträden räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och skogslönn. Ädellövskog är enligt skogsvårdslagen skogsbestånd som utgörs av ädla lövträd till minst 50 procent och vars areal är minst ett halvt hektar. Till ädellövskog räknas även hagmarker som har ädellövträd till minst 70 procent och minst tio träd per hektar.
Kontakta oss om ni är intresserade av inventeringar av ädellövskog. Vi saknar inventeringar i Essunga, Grästorp, Gullspång, Vara och Öckerö.
Kartor över objekten kan hämtas från Informationskartan.
Vår huvudinriktning inom miljöövervakningens programområde Jordbruksmark är att följa brukade åkrars läckage av näringsämnen och att följa utvecklingen av biologisk mångfald, som hävden av ängar och jordbrukslandskapets karaktärsarter inom kärlväxter och insekter.
Avrinning från typområden på jordbruksmark
Följer jordbrukets läckage av kväve och fosfor i två avrinningsområden i länet.
Gaddsteklar och pollinatörer
Syftet med övervakningen är att följa gaddsteklar och pollinatörer i jordbrukslandskapet över tid. Övervakningen syftar också till att öka kunskapen om förekomsten av olika arter.
Förstora bildenUnder perioden 2010-2018 fanns det betydligt fler arter av gaddsteklar och vildbin på lokaler som klassats som bryn eller täkter/urbana miljöer än i vägkanter eller ängs- och betesmarker. Det samma gäller för antalet individer, men för vildbin var det inte signifikant.
Förstora bildenDet finns flera olika grupper av pollinatörer. Humlor var den dominerande artgruppen på flest lokaler under perioden 2010-2018.
Rapport: Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer 2020 Länk till annan webbplats.
Rapport: Miljöövervakning av gaddsteklar och pollinatörer 2019 Länk till annan webbplats.
Rapport Naturvårdsverkets: Skog & mark 2020 – tema ekosystemtjänster Länk till annan webbplats.
Du hittar fler rapporter om gaddsteklar i vår publikationssamling:
Publikationer Länk till annan webbplats.
Ängar
Vi följer förändringar av hävd och sammansättningen av kärlväxter i slåtterängar och betesmarker, några av våra mest artrika livsmiljöer.
%20Sl%C3%A5tter%C3%A4ngsdiagram.png)
Förstora bildenCirka 80 procent av slåtterängarna i länet sköts på något sätt, oftast med slåtter men det kan även vara bete eller bränning. Andelen slåtterängar som sköts över hela ytan har minskat de senaste åren.
Förstora bildenMånga arter som främst finns på slåtterängar har gått starkt tillbaka de senaste åren.
Rapport: Miljöövervakning av slåtterängar 2023 Länk till annan webbplats.
Rapport: Miljöövervakning av slåtterängar 2022 (publikation) Länk till annan webbplats.
Rapport: Miljöövervakning av slåtterängar 2021 (publikation) Länk till annan webbplats.
Rapport: Miljöövervakning av slåtterängar 2018 (publikation) Länk till annan webbplats.
Du hittar fler rapporter om slåtterängar i vår publikationssamling:
Publikationer Länk till annan webbplats.
Gräsmarkernas gröna infrastruktur
Tillsammans med andra län i landet övervakar vi hur arealer och kvalitéer för olika typer av gräsmarker utvecklas över tiden.
Växter och djur i Västra Götalands odlingslandskap
Mer miljöövervakning inom jordbruksmark
Inom åtgärdsprogram för hotade arter inventerar Länsstyrelsen och följer upp ett antal arter och biotoper, som till exempel skyddsvärda träd, martorn och torrängar:
Uppföljning av gräsmarker – Miljöövervakning pågår inom Natura 2000-områden och naturreservat med 30-50 ytor per år. Inom områdena mäts vegetationshöjd, typiska arter, negativa indikatorer och träd- och buskskikt.
Inom programområde Våtmarker är det huvudsakliga syftet att följa utvecklingen av och förutsättningarna för den biologiska mångfalden.
Rikkärr
Vi följer tillståndet hos ett urval av länets cirka 400 rikkärr när det gäller ingrepp, hävd och ett antal kärlväxt- och mossarter.
Satellitövervakning av våtmarker
Ett nationellt program med fokus på övervakning av öppna våtmarker och påverkan från markanvändningen.
Myrar – satellitbaserad övervakning av myrmarker (myrar.se) Länk till annan webbplats.
Fågelfauna på strandängar
Fåglar följs upp på strandängar längs kusten i naturreservat och Natura 2000-områden.
Åtgärdsprogram för hotade arter
Inom åtgärdsprogram för hotade arter inventerar vi och följer upp ett antal arter och biotoper, som till exempel stinkpadda, alkonblåvinge och klockgentiana.
Inom programområde Landskap följer vi den biologiska mångfalden på en mer landskapsövergripande nivå, till exempel artgrupper som fåglar och fjärilar. Här ingår även övervakningsprogrammet Exploatering av stränder i Sverige.
Svensk fågeltaxering
Vi stöttar den nationella fågelövervakningen i länet.
Svensk fågeltaxering (fageltaxering.lu.se) Länk till annan webbplats.
Insjöfåglar i de stora sjöarna
Delprogrammet följer utvecklingen hos sjöfåglar på fågelskär i de stora sjöarna, det vill säga Mälaren, Vänern, Vättern och Hjälmaren. Det är framförallt de kolonihäckande arterna som inventeras.
Insjöfåglar på regionalmiljoovervakning.se Länk till annan webbplats.
Kustfågelinventeringen
Vi deltar i den nationella övervakningen av häckande kustfåglar. Data skickas årligen till Svensk Fågeltaxering.
Dagfjärilar
Vi stöttar Svensk Dagfjärilsövervakning genom att informera om verksamheten och ordna kurser.
Dagfjärilar - Svensk dagfjärilsövervakning (dagfjarilar.lu.se) Länk till annan webbplats.
Alla kan vara med och räkna fjärilar. Du behöver inte vara expert utan det räcker att du tycker om och är intresserad av fjärilar.
Förstora bildenGräsmarksfjärilar 2010-2017. Antalet individer av fjärilar varierar mycket mellan åren och för olika arter. Enligt den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar har arterna i länet legat stabilt de senaste 10 åren.
Åtgärdsprogram för hotade arter
Inom åtgärdsprogram för hotade arter inventerar vi och följer upp ett antal arter och biotoper.
Åtgärdsprogram för hotade arter
Inventering av rovdjur
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren, och i Västra Götalands län innebär det främst varg, lodjur och kungsörn.
Fladdermöss
Lämpliga lokaler besöks under sommarnätter och fladdermössen artbestäms med hjälp av en fladdermusdetektor. Om det är regnigt, blåsigt eller kallt genomförs ingen inventering. För närvarande genomförs dock ingen systematisk övervakning av fladdermöss av Länsstyrelsen Västra Götalands län. Data lagras på Artportalen.
Artportalen - Artdatabankens webbsida (artportalen.se) Länk till annan webbplats.
Rapporter om fladdermöss i Västra Götaland finns i Länsstyrelsens publikationssamling:
Publikationer Länk till annan webbplats.
Flora- och faunaväkteri
Floraövervakning bedrivs ideellt av botaniska föreningar. I Västra Götaland är det föreningarna i Västergötland, Dalsland och Bohuslän som årligen rapporterar tillståndet för cirka 200 kärlväxtarter till Artdatabanken. Faunaväkteri bedrivs ideellt av Västsvenska entomologklubben.
Exploatering av stränder i Sverige 2013-2023
Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns därför behov av att följa trender i strändernas exploateringsgrad. Inom miljöövervakningen utförs därför en landstäckande kartering av stränder för kommuner, län och hela landet som följs upp med cirka fem års intervall.
Fastlandskustens stränder är procentuellt sett mest exploaterade. En jämförelse mellan länen visar att Stockholms län har störst andel exploaterade stränder inom 100 meter från strandlinjen för samtliga typer av stränder. Även Skåne och Blekinge län ligger högt i exploateringsgrad.
Norrlandslänen har generellt en lägre exploateringsgrad längs sjöar samt breda och smala vattendrag inom 100 meter från strandlinjen än de sydliga länen. Däremot är en hög andel av strandzonen vid fastlandskusten och havsöarna exploaterade i Norrlandslänen.
Resultatet visar en liten ökning av exploaterade stränder under 2013–2023. Den största procentuella ökningen av exploatering har skett längs fastlandskusten.
Länsstyrelsernas rapport - Exploatering av stränder i Sverige 2013-2023 Länk till annan webbplats.
Kartberättelse – Vad händer med våra stränder? Länk till annan webbplats.
Regional miljöövervakning i Sverige Länk till annan webbplats.
Vår huvudsakliga inriktning inom miljöövervakning av sjöar och vattendrag är att följa utvecklingen av övergödning, försurning och biologisk mångfald. Vi samordnar övervakningen med annan verksamhet, till exempel kalkningens effektuppföljning och vår uppföljning av hotade arter.
Bohusbäckar – närsalttransporter i små vattendrag
Vi övervakar halter och transporter av fosfor och kväve i vattendrag som mynnar i havet.
Kväve och fosfor i kustmynnade vattendrag
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Fisk i vattendrag
Med hjälp av elfiske följer vi utvecklingen av fiskbestånden, och då särskilt med fokus på lax och havsöring:
Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 2023
Du hittar fler rapporter om elfiske i vår publikationssamling:
Flodpärlmussla
Vi följer ett antal vattendrag med musselbestånd. I programmet ingår både att inventera musslorna och musslornas värddjur, fisk, samt att mäta vattenkemin i vattendragen. Inventeringen av flodpärlmusslor ligger sedan 2023 inom Åtgärder för hotade arter.
Flodpärlmusslans status i Västra Götalands 2023
Vattenkvalitet i vattendrag
Följer vattenkvaliteten i ett antal relativt opåverkade vattendrag i länet, flera av dessa med bestånd av flodpärlmussla som följs i ovanstående program.
Vattenkvalitet i sjöar
Följer bland annat försurningsutvecklingen i ett antal relativt opåverkade och okalkade sjöar i länet.
Förstora bildenPH-utvecklingen 1985-2022 i referenssjön Fisjön, som ligger på gränsen mellan Göteborgs och Mölndals kommuner. Sjön är fortfarande försurad men en tydlig återhämtning ses trots att sjön aldrig kalkats.
Kiselalger i vattendrag
Är en indikator på försurnings- och övergödningssituationen i vattendrag. Vi övervakar både referensvatten och övergödningspåverkade vattendrag för att följa utvecklingen och för att bedöma vattendragens status.
Kiselalger i Västra Götalands län 2023 Länk till annan webbplats.
Rapporter om Kiselagi Västra Götaland finns i Länsstyrelsens publikationssamling:
Publikationer Länk till annan webbplats.
Vattenväxter
Vattenväxter har en mycket viktig roll i sjöarnas ekosystem och är en bra indikator på övergödning. Vi följer utvecklingen av vattenväxter i ett antal sjöar:
Vattenväxtinventeringar i Västra Götalands län 2020 och 2021
Inventering av makrofyter i Västra Götalands län 2016
Insjöfåglar
Vi följer utvecklingen hos sjöfåglar på fågelskär i de större insjöarna, framför allt kolonihäckande arter.
Mer miljöövervakning inom sjöar och vattendrag
För att följa upp de kalkningsinsatser som görs i länet genomförs ett omfattande provtagningsprogram som består av både vattenkemi och biologi, främst fisk och bottenfauna.
Bottenfauna i Västra Götalands län 2023 - Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten
Med syfte att följa utvecklingen av miljötillståndet i landets sjöar och vattendrag bedrivs ett antal nationella program av Havs- och vattenmyndigheten där lokaler från Västra Götalands län ingår i urvalet.
För att följa tillståndet i länets och landets största sjöar bedrivs omfattande övervakningsprogram.
Övervakning i Vänern, Vanern.se Länk till annan webbplats.
Övervakning i Vättern, Vattern.org Länk till annan webbplats.
Vatten- och luftvårdsförbund: samordnad recipientkontroll
Rapporten "Lodning och djupkartor för sjöar i Västra Götaland" innehåller djupkartor för 17 sjöar i länet:
Lodning och djupkartor för sjöar i Västra Götalands län 2020 Länk till annan webbplats.
Miljötillståndet i våra vatten, Sverigesvattenmiljö.se Länk till annan webbplats.
Datavärdskap
Vi rapporterar all data till nationella datavärdar hos SLU.
Data för vattenkemi och biologi i sjöar och vattendrag (miljodata.slu.se) Länk till annan webbplats.
Databasen för provfiske i vattendrag, SERS (slu.se) Länk till annan webbplats.
Databasen för provfiske i sjöar, NORS (slu.se) Länk till annan webbplats.
Det finns många faktorer som kan påverka tillgången på grundvatten av god kvalitet. För att kontrollera och bedöma påverkan behövs miljöövervakning. Vårt fokus ligger på övervakning av försurningskänsligt grundvatten och grundvatten påverkat av jordbruk, tätort med mera. Vi har även ett program för övervakning av grundvattennivåer som är under uppbyggnad.
Vad vi använder eller har använt marken till påverkar vårt grundvatten. I de områden där påverkan från mänsklig verksamhet, som jordbruk, skogsbruk, industrier, förorenade områden, tätorter och infrastruktur, är som störst behöver en uppföljning av grundvattenkvaliteten göras.
Beroende på markanvändningen är det av vikt att titta på olika ämnen som till exempel näringsämnen, tungmetaller, bekämpningsmedel och andra miljögifter. I områden där det finns en risk för påverkan på kvantiteten genom till exempel överuttag, saltvatteninträngning och/eller klimatförändringar är det viktigt att följa upp grundvattennivåer.
I Västra Götalands län följs påverkan på grundvatten genom tre olika miljöövervakningsprogram:
- Trendövervakning av försurningspåverkan
- Grundvattenkvalitet i vattenförekomster i risk
- Grundvattennivåer.
Trendövervakning av försurningspåverkan
Vi följer kemiska förändringar i försurningskänsligt grundvatten. Provtagningspunkterna ligger i områden där man bedömer att försurningsrisken är hög, men som i övrigt är relativt opåverkade.
Grundvattenkvalitet i vattenförekomster i risk
Vi genomför provtagningar av grundvatten påverkat av jordbruk och tätort eller annan mänsklig påverkan vilket ökar vår kunskap om vilka ämnen som behöver bevakas mer och en överblick över vilka ämnen som eventuella åtgärder bör inriktas mot.
Grundvattennivåer
Vi har även ett övervakningsprogram för grundvattennivåer. Våra provpunkter syftar till att komplettera SGU:s nationella grundvattennät. Det regionala programmet är under uppbyggnad.
Mer grundvattenövervakning
Inom länet bedrivs även nationell miljöövervakning av grundvattenkemi och grundvattennivåer av Sveriges Geologiska Undersökning, SGU
Inom miljöövervakning av länets kust och hav fokuserar vi på att följa både storskaliga och mer lokala förändringar i den marina miljön. Främst utifrån miljöproblemet övergödning, men även med fokus på annan miljöpåverkan orsakad av människan.
Marina växtplankton
Ökad närsaltsbelastning kan leda till ökad celltäthet och förändrad struktur på planktonsamhällen. Vi följer artsammansättning, klorofyll a och biovolym av växtplankton för att påvisa eventuella förändringar i havsmiljön. Övervakningen samordnas med Bohuskustens Vattenvårdsförbunds kustkontrollprogram.
Växtplankton och deras miljö i Västra Götalands kustvatten 1986-2021 Länk till annan webbplats.
Makrofauna mjukbotten
Djurlivet på djupa lerbottnar utgör en viktig kvalitetsfaktor för marin miljöstatus. Bottenfaunan bedöms utifrån artsammansättning, antal arter och individer – faktorer som svarar snabbt på ökad eller minskad näringstillförsel. Provtagningen 2023 visade på en fortsatt förbättring av tillståndet för mjukbottenfaunan längs den svenska västkusten.
Övervakningen samordnas med det nationella programmet och Bohuskustens Vattenvårdsförbunds kustkontrollprogram.
Vegetationsklädda bottnar
Vi deltar sedan 2019 i ett samordnat program för övervakning av ålgräsets djuputbredning. Resultaten ska utgöra en del av underlaget för statusklassning av marin miljö enligt vattenförvaltningen. Havs- och vattenmyndigheten är huvudman för programmet och Göteborgs universitet är utförare.
Vegetationsklädda bottnar i kust och hav på regionalmiljoovervakning.se Länk till annan webbplats.
Havsmiljö i kust och hav på SMHI:s webbsida Länk till annan webbplats.
Aktuell information om miljötillståndet längs kusten
Vattnet i Västerhavet – Informationscentralen
Bohuskustens vattenvårdsförbund (bvvf.se) Länk till annan webbplats.
Göta älvs vattenvårdsförbund (gotaalvvvf.se) Länk till annan webbplats.
Havsmiljö i kust och hav på SMHI:s webbsida (smhi.se) Länk till annan webbplats.
Sveriges vattenmiljö från källa till hav (sverigesvattenmiljo.se) Länk till annan webbplats.
Halterna av flera miljögifter har minskat i miljön sedan 1970-talet medan andra har ökat markant. Det är därför viktigt att övervaka förekomst, spridning och effekter av ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem, som är en förutsättning för att följa utvecklingen mot en giftfri miljö.
Övervakning av miljögifter ingår även i andra programområden, som t.ex. Grundvatten.
Screening av miljögifter
Vi deltar i den nationella screeningen. Syftet är att kartlägga förekomst och spridning av ämnen i länet som kan medföra hälso- och miljöproblem.
Musslor i marin miljö
Vi undersöker förekomst och effekter av miljögifter i blåmusslor längs länets kust.
Miljögifter i vattendrag och sjöar
Vi undersöker förekomst och effekter av miljögifter i vatten och biota, exempelvis i fisk. Vi har även genomfört provtagningar av tributyltenn i dagvatten från båtuppställningsplatser.
Regional övervakning 2021 – metaller och organiska miljögifter i abborre Länk till annan webbplats.
Provtagning vattenvårdsförbund
Programområdet omfattar också den provtagning av miljögifter som utförs av länets vattenvårdsförbund/vattenråd inom samordnad recipientkontroll, SRK, som omfattar provtagning i vatten, sediment och biota (levande organismer).
Mer om miljögifter
Data och statistik (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
Kontakt
Noomi Asker
010-224 48 70
Målsättningen med den hälsorelaterade miljöövervakningen är att utvärdera befolkningens exponering för hälsofarliga ämnen och buller i den omgivande miljön. Det handlar också om att utföra undersökningar som kopplar samman exponering och hälsoproblem.
Miljöhälsoenkäten
Resultat från en stor nationell enkätundersökning, sammanställd av Folkhälsomyndigheten, visar hur miljöfaktorer påverkar barns hälsa och att barn i vissa grupper i befolkningen är mer utsatta än andra. Miljöhälsorapporten, som denna gång inriktats på barn, tas fram vart fjärde år och följer utvecklingen över tid av miljöns effekter på människors hälsa. Länsstyrelsen och några av länets kommuner har bidragit med en förtätning av enkätutskicket.
Rapporten visar både positiva och negativa trender, bland annat att:
- Färre rapporterar dålig luftkvalitet i och i närheten av bostaden.
- Färre barn exponeras för miljötobaksrök.
- Allergisnuva och pollenallergi ökar, men förekomst av hudallergi och astma är oförändrad.
- Fler barn störs av buller i både hemmiljö och skola.
- Fler barn besväras av inomhusmiljön.
- Barn vistas mer sällan i grönområden.
- Många 12-åringar oroar sig för klimatförändringen.
En närmare studie har sammanställts för Västra Götalands län och norra Halland av Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum.
Rapport: Barns miljö och hälsa i Västra Götaland (pdf-fil) Länk till annan webbplats.
Det har även gjorts en tidigare undersökning i Västra Götaland och norra Halland som riktades mot vuxna:
Regional miljöhälsorapport för Västra Götaland och Halland 2018 (amm.se) Länk till annan webbplats.
Pollen, luftföroreningar och allergi
Projektets syfte var att analysera hur allergiframkallande pollen och några luftföroreningar tillsammans påverkar hur många recept som skrivs ut för allergiläkemedel, och hur mycket receptfria allergipreparat som säljs. Resultaten visade att det finns ett samband, och att det går att ta fram ett index som tar hänsyn till både pollenhalter och luftföroreningar. Detta skulle i sin tur kunna vara ett viktigt underlag för förbättrad information till pollenallergiker.
Det finns en hel del miljöövervakning som kan relateras till människors hälsa, bland annat den som bedrivs inom programområdena luft, miljögiftssamordning och grundvatten.
Fler myndigheter bedriver hälsorelaterad miljöövervakning
Hälsorelaterad miljöövervakning bedrivs, förutom länsstyrelserna, av flera myndigheter, bland annat Naturvårdsverket, som ansvarar för det nationella programmet, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum samt länets kommuner.
Om buller på Naturvårdsverkets webbplats (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (sahlgrenska.se) Länk till annan webbplats.
Miljöhälsa och hälsoskydd (folkhalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats.
Nationella datavärdar
Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.
Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.