Så bildas naturreservat

Naturreservat är den vanligaste formen av områdesskydd. Här får du som är markägare eller annan intressent information om hur naturreservat bildas. Du hittar också länkar vidare till information om andra typer av områdesskydd.

Det är vanligtvis Länsstyrelsen som föreslår ett nytt naturreservat, men även du som är markägare kan föreslå att områden som du äger borde bli naturreservat. När din mark omvandlas till naturreservat har du oftast rätt till ekonomisk ersättning. Ofta kan du även välja att sälja marken.

Naturreservat är den mest använda skyddsformen i Västra Götalands län. Länsstyrelsen beslutar om de flesta naturreservaten, men även kommunerna har den möjligheten.

Föreskrifter i reservaten

I alla naturreservat och naturvårdsområden finns föreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra. Länsstyrelsen kan lämna dispens från föreskrifterna. I kommunala naturreservat är det kommunen som kan lämna dispens.

Läs mer om dispenser och tillstånd

Förslag till nya naturreservat

  1. Vi skriver alltid ett förslag till beslut innan vi bestämmer oss för att bilda ett naturreservat.
  2. Vi skickar sedan förslaget på remiss till sakägare (till exempel markägare), berörd kommun, Skogsstyrelsen och intresseorganisationer. Förslaget till beslut ska bland annat innehålla:
  •  en beskrivning av områdets naturförhållanden, naturtyper och särskilt skyddsvärda arter
  •  skälen till att bilda naturreservat
  • förslag på föreskrifter
  •  ett utkast till skötselplan
  •  kartor.

Vill du ha mer information om ett förslag tar du kontakt med ansvarig handläggare. Det står i förslaget till respektive reservat vem som är handläggare.

Så bildas naturreservat

  1. Oftast är det Länsstyrelsen som föreslår att ett område ska bli naturreservat efter att ha gjort inventeringar. Ibland är det en kommun, en organisation eller du som privat markägare som kommer med förslaget.
  2. När markägaren och länsstyrelsen fått kontakt informerar länsstyrelsen om natur- och kulturvärdena i området. Markägaren och länsstyrelsen samråder om hur värdena kan bevaras. Du som är markägare får också information om hur det går till att genomföra ett områdesskydd, vilka alternativ det finns och vilka fördelar och nackdelar det kan innebära för dig.
  3. Markägaren och länsstyrelsen kommer överens om gränser till det tänkta naturreservatet.
  4. Om det behövs märks området preliminärt ut i terrängen av Länsstyrelsen, i samråd med dig.
  5. Området värderas.
  6. Förhandlingar startar mellan dig och länsstyrelsen (via en extern konsult) om köp av mark eller intrångsersättning.
  7. När förhandlingarna är avslutade skriver staten ett avtal med dig.
  8. Förslag till beslut skickas ut på remiss till samtliga mark- och sakägare så att alla ges en möjlighet att komma med synpunkter. Även andra myndigheter och berörda organisationer får möjlighet att lämna synpunkter.
  9. Länsstyrelsen fattar beslut. Beslutet vinner laga kraft om det inte överklagas.
  10. Området markeras ut i fält.

En kommun kan också bilda naturreservat. Vid kommunal reservatsbildning gäller samma principer som ovan.

Föreslå ett nytt naturreservat

Du har möjlighet att själv föreslå områden med värdefull natur som du äger och som du tycker bör skyddas som naturreservat. Arbetssättet kallas för ”Nya Komet”.

Hur vet jag om min mark är värdefull?

Det kan vara svårt att veta om din mark har höga naturvärden. Genom att kontakta oss kan du få hjälp att avgöra om ditt område har värden som vi tillsammans vill skydda och hur det i sådana fall går till. Det är oftast skogsområden som i dagsläget är aktuella att skydda som naturreservat.

Vad kan ett naturreservat innebära för mig?

Om ett naturreservat bildas på din mark har du oftast rätt till ekonomisk ersättning. Det beror på de inskränkningar i pågående markanvändning som reservatet innebär. Du kan välja att behålla marken i din ägo och få en så kallad intrångsersättning. Ofta kan du också välja att sälja marken.

Du har möjlighet att vara med och påverka till exempel hur stort område som ska skyddas, hur marken ska skötas och hur stigar och parkering ska se ut.

Jakt- och fiskerätter kan påverkas av ett naturreservat. 

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i länet satsar tillsammans på att inspirera markägare att själva ta initiativ till skydd av värdefull skog. Markägare ska nu lättare kunna få hjälp med att bedöma värdefull natur på sin mark som kan skyddas formellt. Med formellt skydd menas att ett område skyddas som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Som skogsägare känner du din skog och dess värden. Din kännedom är ett värdefullt komplement till Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens kunskap. Detta är en möjlighet för dig som vill vara säker på att din skog finns kvar så att kommande generationer får njuta av den och samtidigt bidrar du till att bevara en värdefull miljö. Dessutom får du ekonomisk ersättning. Detta är en fortsättning och vidareutveckling av vad som tidigare kallades Komet.

Du kan läsa mer på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats   

Hur går man till väga som intresserad markägare?

Som markägare kan du vända dig till Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen med en intresseanmälan där du föreslår ett område som du vill skydda. För att ett område ska kunna skyddas formellt måste det ha höga naturvärden. Innan du gör en intresseanmälan behöver du fundera över om din skog har höga naturvärden och vilken skyddsform som kan vara lämplig för din mark.

Kännetecken för skogar med höga naturvärden

Ofta finns de högsta naturvärdena på platser där skog funnits länge och inte brukats med rationella metoder. I sådana skogar finns stor variation som gör att många olika arter kan leva och trivas. Gamla träd, mycket död ved, ihåliga stammar, bohål och olikåldrighet är exempel på strukturer som ger förutsättning för en hög biologisk mångfald. En skog med hög biologisk mångfald är en skog med höga naturvärden. Skogar med höga naturvärden har ofta ett eller flera av följande kännetecken:

  • Många gamla träd, storvuxna gammelträd eller klena, senvuxna träd
  • Stor variation i trädslag, ålder och storlek, gärna mycket lövträd
  • Luckor och gläntor i skogen
  • Döda eller halvdöda träd som står eller ligger
  • Träd med håligheter
  • Spår av brand
  • Områden där det stått skog eller träd under lång, obruten tid
  • Inslag av asp, sälg och ädellöv i skogar med andra trädslag
  • Skog med spår av människan, till exempel hamlade träd eller skogsbete
  • Trädbärande hagmarker med stora, gamla, träd.

Prioriteringar i länet

Alla typer av miljöer har sina unika värden. Inom denna satsning i Nya Komet prioriteras vissa skogsmiljöer för skydd framför andra. I vårt län prioriteras exempelvis äldre lövrika skogar, ädellövskog, kalk- och sandbarrskog, lövrika barrskogar, bondelandskapets trädmiljöer och skogar nära vatten.

Skyddsformer för skog med höga naturvärden, Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Lerstugesjön, Hjo.

Lövrika barrskogar

Asp, björk, sälg och ek förekommer i varierande omfattning i barrskogar. Det är inte ovanligt att dessa områden med lövträd har gynnats av skogsbränder och tidigare betesdrift. Även i områden som utsätts för översvämningar kan lövträd gynnas. Storleken och åldern på träden varierar stort och större mängder död ved påträffas i regel. Mörk och fuktig miljö ger goda förutsättningar för mossor, lavar och många fågelarter.

 

Säveån.

Skogar nära vatten

I skog som växer vid stillastående eller rinnande vatten är luftfuktigheten ofta hög. Här finns många olika arter av mossor och lavar som är känsliga för uttorkning. I dessa skogar är även växt- och fågellivet rikt. Påverkan av översvämningar och is ger ofta stor mängd död ved. Skogens skuggande effekt längs vattendragen är också mycket viktig för många insekter och fiskar.

 

Lerdala, Skövde.

Kalkbarrskogar

Kalkbarrskogar förekommer sällsynt i skogslandskapet. De ligger i regel längs förutbestämda stråk eller som små "öar" med hög biologisk mångfald i ett i övrigt fattigt barrskogslandskap. Kalken i marken ger särskilda förutsättningar för många specialiserade växt- och djurarter. I fältskiktet finns ofta blåsippa, smultron och violer. Har skogen aldrig kalavverkats finns även goda förutsättningar för ett flertal sällsynta marksvampar. Mycket höga naturvärden finns i de kalkbarrskogar där gamla träd och mycket död ved förekommer.

 

Tollered, Kungälv

Ädellövskog

Med ädellövträd avses alm, ask, avenbok, bok, ek, lind, lönn och sötkörsbär. Ädellövskogar med många gamla träd och mycket död ved har mycket höga naturvärden. Flera olika trädgenerationer finns ofta i samma område. Under träden finns ofta buskar. Dagens ädellövskogar växer ofta på före detta ängar som låg på inägomark eller i skog där djuren tidigare har betat. Även så kallad krattskog med senvuxna, kortvuxna och krokiga träd, ofta ek, har stora naturvärden. En annan typ av ädellövskog är bokskog, där buskar är mindre vanligt förekommande. Många sällsynta växter, lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar finns i ädellövskogarna.

Melldala, Skövde.

Bondelandskapets trädmiljöer

Fram till mitten av 1900-talet användes skogen på ett helt annat sätt än idag. Förutom uttag av virke och ved, gav skogsbete och slåtter glesa skogar där solljuset gav bra förutsättningar för olika gräsarter och blommande örter. Dagens ekbackar, björkhagar och hagmarker med stora träd är sådana rester från denna tid. Mest värdefulla är slåttermarker och betesmark där ek förekommer. Stora ekar som står ljust och som innehåller hål kan ha hundratals olika växt- och djurarter knutna till sig. Träd som hamlats, vanligen lind, alm och ask, är särskilt värdefulla för många sällsynta lavar.

Sandviken, Mariestad.

Sandbarrskogar

Skog som växer på sandig mark och som har många äldre träd är särskilt värdefulla. Ofta är det då äldre tall, gran och ek. I dessa områden har avverkning inte skett under senare tid och de har varit trädbevuxna under lång tid. Ovanliga svampar hittas också i dessa miljöer. Många hotade insektsarter gynnas också av solbelysta blottade sandytor. Brandpåverkade skogar har särskilda värden, inte minst för många ovanliga växter och insekter.

 

Äldre lövrik skog

Stora naturvärden finns i våra äldre lövrika skogar som har lång skoglig kontinuitet. Lövskogar har generellt större ljusinsläpp och mer basiska förhållanden i jorden. Äldre träd dör här av ålderdom eller sjukdom och nya träd växer upp i denna miljö. Träd i olika åldrar och storlekar tillsammans med olika trädslag ger goda förutsättningar för många hotade arter. Förekomsten av död ved är ofta hög. Konkurrensvaga arter och arter som är starkt specialiserade har här en fristad i ett i övrigt hårt brukat landskap.


Norra Bullaren, Tanum

Brandpåverkade skogar

Idag släcks alla skogsbränder relativt effektivt, inte minst på grund av att stora ekonomiska värden står på spel. Förr i tiden brann det betydligt oftare i våra skogar. Efter en brand dominerade ofta tall. Där branden var kraftig uppstod så kallade lövbrännor, där en ny generation lövträd kunde föryngras. Synliga tecken på att en skog tidigare har utsatts för brand kan vara så kallade brandljud (stamskador på tall som invallats), lågor med brandskador, rester av brända träd och brandstubbar. Platser med stor förekomst av lövträd i en barrskog kan vara tecken på en tidigare skogsbrand.

Gerumska branterna, Tidaholm

Rasbranter

Skog i blockrika och branta sluttningar. Skogen är ofta naturskogslik eftersom skogsbruk har varit svårt att utföra. Gamla träd som vuxit sakta och död ved förekommer vanligtvis. Rasbranterna innehåller en mosaik av olika livsmiljöer som gynnar många mossor och lavar. Bestånden kan vara alltifrån ensartade barrskogar till mycket skiftande med inslag av asp, ek, sälg och björk.

 

Äldre naturskogar

Höga naturvärden förekommer i äldre skog som inte har påverkats av avverkningar eller annan skoglig skötsel. Då träden har föryngrats naturligt finns ofta stora variationer i storlek och ålder. Gamla träd är vanliga i dessa skogar. Ett annat kännetecken är den stora mängden död ved i form av både liggande och stående döda träd. Hålträd, ett flertal olika vedsvampar och lavar och mossor som annars inte är så vanligt förekommande i vårt skogslandskap, finns ofta i dessa äldre naturskogar.

Gör så här

  1. Undersök om din skog har höga naturvärden och vilken skyddsform som kan vara lämplig för din mark. I vårt län prioriteras exempelvis äldre lövrika skogar, ädellövskog, kalk- och sandbarrskog, lövrika barrskogar, bondelandskapets trädmiljöer och skogar nära vatten.
  2. Om din skog större än 2 hektar kan din skog bli skyddad. Om du vill kan du gå tillsammans med din granne och skicka in en gemensam intresseanmälan för att tillsammans få ihop en större areal.
  3. Spara ner och fyll i intresseanmälan:
    Intresseanmälan för Nya Kometlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
  4. Märk området på en karta och bifoga den med anmälan.
  5. E-posta till vastragotaland@lansstyrelsen.se eller skicka till
    Länsstyrelsen Västra Götalands län, 403 40 Göteborg
  • Dialog och fältbesök
    Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen tar emot din anmälan. Vi svarar på dina frågor och kommer ut och tittar på området för att bedöma hur stort naturvärdet är. Först då kan vi göra en bedömning om ditt anmälda område platsar i Nya Komet och därmed kan skyddas formellt.
  • Prioritering
    Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen går igenom alla anmälningar och gör ett urval där man prioriterar de med högst naturvärde efter de resurser som finns har för tillfället. Man tittar också på var någonstans i länet skogen ligger och om det finns andra skyddade områden runt omkring.
  • Ersättning och skydd
    Om ditt område blivit prioriterat och du fortfarande är intresserad av skydd sätter arbetet igång med att avgränsa och värdera området. Med värderingen som utgångspunkt erbjuds du en ersättning.
  • Beslut
    Vi fattar beslut om föreskrifter och eventuell skötsel. Hur processen går till beror på vilken skyddsform du valt.
  • Länsstyrelsen skyddar skog genom att bilda naturreservat eller naturvårdsavtal.
  • Skogsstyrelsen i sin tur tecknar naturvårdsavtal och bildar även biotopskyddsområden.
  • Naturreservat
  • Naturvårdsavtal
  • Biotopskyddsområde  

De tre skyddsformerna skiljer sig åt, bland annat vad gäller storlek, ersättningsnivå och varaktighet. Biotopskydd hanteras av Skogsstyrelsen och kan vara lämpligt för områden upp till 20 ha. Naturreservat kan vara hur stora som helst, men i regel inte mindre än ca 5 ha. För naturvårdsavtal spelar områdets storlek mindre roll.

Läs mer om de olika skyddsformerna

Kontakt

Ingvar Olofsson

Naturvårdshandläggare

Anna Nordh, Skogsstyrelsen

Uddevalla

Telefon 0522-645711

Arne Jansson, Skogsstyrelsen

Skövde

Bettina Olausson, Skogsstyrelsen

Göteborg/Borås

Telefon 033-48 25 68