Invasiva arter

Invasiva främmande arter (IAS) räknas globalt som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. IAS kan också få stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Problemet ökar i takt med att vi blir fler och fler människor, att vi reser mer och med ökad världshandel eftersom vi då både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel; spansk skogsnigel, jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.

Vägledning och regler om invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Artfakta om invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

En främmande art kan vara ett djur, en växt eller annan levande organism som spridits utanför sitt naturliga utbredningsområde. En del av de främmande arterna, så kallade invasiva arter, kan göra stor skada genom att konkurrera ut våra inhemska arter och vara bärare av nya sjukdomar. Andra nya arter ger inte någon negativ påverkan alls.

Det är svårt att förutse vad som kommer hända om en främmande organism får fäste i en ny miljö, men när det väl har skett är det närmast omöjligt att få bort den – speciellt i havet där inga naturliga avgränsningar finns.

Tre främmande arter i Västra Götaland

Parkslide. Foto: Örnborg Kyrkander

Parkslide är en främmande art på spridning i länet som kan orsaka stora skador. Rotsystemet kan tränga igenom asfalt, dränering, betong och avlopp och den riskerar tränga ut inhemska arter.

Det som tidigare sågs som en vacker trädgårdsväxt, har etablerat sig som ett aggressivt och svårutrotat ogräs som behöver bekämpas. Parkslide kommer ursprungligen från Asien och gynnas av varmare klimat.

Viktigt att börja i tid

Om man påbörjar bekämpningen tidigt när beståndet är litet ökar möjligheten att få bort växten. Stora bestånd kan vara mycket besvärliga att bli av med och kräver ofta insatser under många år.

Bekämpa parkslide

Att hugga ner växten fyra gånger per år kan begränsa spridningen. Första huggningen görs när de första skotten visar sig, den sista före växten går i vila under hösten. För att bli av med parkslide grävs plantorna upp. Rotsystemet kan växa flera meter djupt och minsta bit som blir kvar kan ge upphov till nya plantor. Efter uppgrävning täcks marken med heltäckande presenning i flera år. Hantera färska stjälkar och rötter som farligt avfall.

Förhindra spridning

  • Plantera inte parkslide i din trädgård
  • Slå inte av den med hackande redskap, även små delar av växten kan slå rot
  • Kompostera inte rötter eller växtdelar
  • Flytta inte jordmassor där parkslide finns eller har funnits

Sjögull påminner om den gula näckrosen, men bladen är mindre och har en vågig kant. Undersidan är rödprickig. Blommorna sticker upp en bit ovanför bladen. Foto: Örnborg Kyrkander

Sjögull är en främmande art på väg att sprida sig i länet. Där växten får fäste kan den täcka vattenytan i vikar, sjöar och vattendrag så att du inte kan bada, fiska eller ta dig fram med båt.

De tjocka mattorna av sjögull tränger undan andra växter, vattenkvaliteten försämras och risken för algblomningar ökar. Därför behöver sjögull bekämpas. Växten kommer ursprungligen från Asien och Mellaneuropa och är en art som gynnas av varmare klimat.

Viktigt att börja i tid

Om bekämpningen av sjögull påbörjas tidigt, när beståndet är litet, finns goda möjligheter att få bort växten. Om den däremot får fäste i stora bestånd är det sannolikt omöjligt att bli av med den.

Förhindra spridning

  • Undvik att slå sjögull - växtdelar sprider sig lätt till nya vatten
  • Kör inte med motorbåt i sjögull. Propellern sliter av växtdelar som bildar nya bestånd.
  • Köp inte sjögull som prydnadsväxt till dammar eftersom risken för spridning är stor.


Bekämpa sjögull

Om beståndet är litet är det bäst att plocka den för hand. Större bestånd bör täckas med duk eller liknande som förhindrar växten att nås av solljus. Lägg ut täckningen under våren innan den börja växa och se till att den täcker ett par meter mer än själva beståndet.

Sjögull har rapporterats från följande kommuner i länet: Färgelanda, Orust, Härryda, Mark, Borås, Ulricehamn.

Om du hittar sjögull

  • Kontrollera att det är rätt art. Sjögull påminner om den gula näckrosen, men bladen är mindre. Bladet är åtta till tolv centimeter, har en vågig kant och undersidan är rödprickig. Sjögull blommar i juli till augusti och har gula blommor som sticker upp en bit ovanför bladen. De fem kronbladen har en fransig kant. Växten är rotad i botten och kan växa till tre meters djup.
  • Hur stort är området med sjögull? Går området att täcka eller behövs en större åtgärd? Rita gärna in på karta eller ta koordinater. Se Informationskartan för att få fram koordinater.
    Informationskartanlänk till annan webbplats
  • Rapportera fyndet till Länsstyrelsen och din kommun.
  • Informera båtägare och andra för att undvika att växtdelar slits av, eftersom dessa kan bilda nya bestånd på andra ställen.
  • Bekämpa om det går. Effektivast är täckning som förhindrar ljus, se faktabladet. Kontakta markägaren först för godkännande av bekämpningen. Länsstyrelsen kan ge råd.
  • Rapportera bekämpningen av sjögull till Länsstyrelsen och din kommun.

Spansk skogssnigel är nära släkt med vår skogssnigel. Den trivs i fuktiga miljöer som trädgårdar, gräsmarker och lövskogar. Den är 7-15 cm lång, oftast mörkt brunröd med en röd frans nertill, men kan variera från nästan svart till orange. Foto: K Jensen

Spansk skogssnigel, ofta kallad mördarsnigel, är en främmande art med stor spridning i länet. Lokalt är den talrik och kan orsaka stora skador i odlingar och trädgårdar. Den kan den också konkurrera ut inhemska arter av sniglar.

Vänta inte

Även om du inte haft problem med spansk skogssnigel tidigare bör du ändå vara uppmärksam på om de dyker upp. Ju snabbare åtgärder desto mindre problem.

Förhindra ytterligare spridning

Var försiktig vid flytt av plantor och jord, kontrollera alla nya plantor efter sniglar/ägg. Äggen, som är ca 3,5 mm i diameter, läggs klumpvis och är genomskinliga till mjölkvita. Spola av rötterna på uppgrävda plantor som du får eller själv ger bort.

Låt dem inte trivas

Det finns knep för att göra trädgården mindre attraktiv för sniglarna. Undvik att skapa skuggiga fuktiga miljöer där sniglarna trivs, vattna med fördel på morgonen. Kompostera i slutna behållare eller hindra sniglarna från att krypa in i komposten. Välj gärna växter som sniglarna tycker mindre om, de undviker exempelvis växter med barr, taggar eller läderartade blad.

Effektiv bekämpning

Sätten att bekämpa sniglarna är många. Att plocka och avliva sniglar under hela säsongen är effektivt, speciellt i kombination med lockande bete som samlar sniglarna. Det finns flera preparat med järn(III)fosfat på marknaden speciellt framtagna för att bekämpa sniglar samt ett biologiskt vapen i form av en liten nematod som dödar infekterade sniglar.

Rapportera dina fynd

Alla främmande arter bör rapporteras in på Artportalen. På så sätt hjälps vi åt att förbättra kunskapen i landet. Dessutom bygger vi på underlaget inför framtida arbete med olika arter.

EU:s förordning om invasiva främmande arter

Problemet har uppmärksammats av Europeiska unionen och för att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande arter finns sedan 1 januari 2015 EU-förordning (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Enligt den är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på den s.k. unionsförteckningen över invasiva främmande arter.

Förteckning över IAS

Den 3 augusti 2016 listades de första 37 arterna på unionsförteckningen. Förteckningen kommer att uppdateras med nya arter kontinuerligt. I augusti 2017 uppdaterades unionsförteckningen med ytterligare 12 arter. Dessa arter får därmed inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut i naturen eller hållas som husdjur. Kommersiella aktörer får sälja eller överföra levande exemplar till icke kommersiella aktörer under ett år dvs. till och med 2 augusti 2018. För privatpersoner gäller förbudet från 2 augusti 2017.

Fler arter i Svensk förordning

Problemet med IAS är betydligt större än de 49 arter som finns på unionsförteckningen. Varje medlemsstat har därför möjlighet att skapa en egen lista med IAS av medlemsstatsbetydelse. För svensk del förväntas en nationell förordning som reder ut ansvarsområden och regelverk beslutas innan sommaren 2018. Denna kommer då att gälla från och med 1:a augusti 2018.

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län