Höga flöden i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Viltskador

Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.

Vad gäller när vilt orsakar skada?

Detta gäller när vilt orsakar skada:

  • Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
  • Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
  • Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
  • Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1–4 i jaktförordningen.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Är du yrkesfiskare kan vi kan ge ersättning för skador orsakade av säl. Du kan också ansöka om EU-stöd för att investera i utrustning som skyddar redskap och fångster från sälar.

Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning

Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.

Kontakt

Skada på tamdjur - besiktningsmän

Om du har fått rovdjursangrepp på tamdjur kontakta en besiktningsman. 

Skada på gröda – besiktningsmän

Skador orsakade av älg, rådjur eller andra djur som får jagas ersätts inte. Om din gröda har skadats av djur som inte får jagas, kontakta en besiktningsman.

Bli varnad vid rovdjursangrepp – anmäl dig till beredskapslistan

Du som är tamdjursägare kan anmäla dig till vår beredskapslista. Länsstyrelsen besiktningsmän skickar då ett meddelande till dig, om det förekommit ett rovdjursangrepp i din närhet. Tänk på att du inte kan få meddelande när ett rovdjur endast har observerats. Meddelandet går ut när Länsstyrelsen vid besiktning har konstaterat ett angrepp.




Du hittar information om hur Länsstyrelsen behandlar personuppgifter på www.lansstyrelsen.se/dataskydd Länk till annan webbplats.

Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar

Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.

Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.

Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:

  • olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
  • ökad jakt på andra arter på samma plats
  • olika typer av skrämselåtgärder.

Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.

Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder

Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.

Ansök om ersättning för skador

Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:

  • Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
  • En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
  • Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.

Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.

Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.

Råd för att förebygga skador i gröda

  • Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
  • Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
  • Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.

Råd för att förebygga skador på tomt

  • håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
  • undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
  • sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
  • spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.

Tips för att vildsvinssäkra din tomt, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.

Du får jaga vildsvin om du har jakträtt, och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada. Om du bor i detaljplanerat område behöver du tillstånd för att få använda skjutvapen:

Sök tillstånd för att skjuta inom detaljplanerat område, Polisen Länk till annan webbplats.

Åtgärder som du kan göra utan tillstånd

Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:

  • Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
  • Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.

Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.

Gör så här:

  • Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
  • Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.

Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.

Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.

Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen

  • Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
  • Riva eller spränga en bäverhydda.
  • Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller använda slagfälla i vår e-tjänst för skyddsjakt.

Rapportera åtgärder mot bäverskador

Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.

Hund som bär skyddsväst, så kallad elväst.

Sök bidrag för skyddsväst till din hund.

Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.

Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.

Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.

För att kunna söka bidrag måste du:

  • söka bidrag till västtyper som är avsedda att skydda mot varg
  • kunna visa upp ett kvitto.

Bidraget täcker 50 procent av kostnaden. Skulle Länsstyrelsen få in ett stort antal ansökningar om bidrag kommer främst sökande från områden med känd förekomst av varg att prioriteras.

Elstängsel med gul varningsskylt.

Skydda tamdjur med rovdjursavvisande stängsel. Foto: Länsstyrelsen.

Du kan skydda dina tamdjur mot rovdjursangrepp genom att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Rovdjursavvisande stängsel består till exempel av ett 4–5 trådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar.

Viltskadecenters rekommendationer för rovdjursavvisande stängsel, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Vad kan du få bidrag för?

Du kan få stängselbidrag

  • om du bedriver näringsverksamhet med får
  • om du bedriver näringsverksamhet med get
  • om du har utrotningshotade lantraser
  • om du har biodling
  • för att renovera tidigare uppförda rovdjursavisande stängsel.

I vissa fall kan du även få bidrag för mindre besättningar, eller om du har häst eller nötboskap. Kontakta Länsstyrelsen för att få mer information.

Hur mycket kan du få i bidrag?

Du kan få maximalt 50 kronor per stängselmeter i bidrag.

Villkor

  • Du måste underhålla stängslet i minst 5 år.
  • Ditt företag får inte ha ekonomiska svårigheter eller betalningskrav. Därför kan vi komma att ta en kreditupplysning när du söker bidrag.

Länsstyrelsen kan lämna bidrag till att röja under rovdjursavvisande stängsel till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion. Bidraget är på 5 kronor metern, och kan lämnas för röjning en gång per år per stängsel. Du kan även söka bidrag för röjning under rovdjursavvisande stängsel äldre än 5 år.

Ansökan om bidrag till röjning under rovdjursavvisande stängsel (pdf) Pdf, 562.1 kB.

Länsstyrelsen har tre akutstängsel som finns hos våra besiktningsmän i länet. Stängslet kan sättas upp inom ett dygn och består av ett elförande nät som räcker till en fålla ett hektar stor. Det är lätt att sätta upp, men observera att detta stängsel är avsett att vara en tillfällig lösning.

För information om akutstängsel kontakta Länsstyrelsen eller någon av våra besiktningsmän i kontaktrutan ovan.

Akutstängsel. Foto: Viltskadecenter

Boskapsvaktande hundar används till att skydda olika tamdjur mot rovdjur. De vanligaste raserna som används i Sverige är maremma (maremmano abruzzese) Länk till annan webbplats., pyrenéerhund Länk till annan webbplats., kangal Länk till annan webbplats. eller en blandras mellan pyrenéer och cão da serra da estrela Länk till annan webbplats.. Det finns idag ett fyrtiotal boskapsvaktande hundar i Sverige varav åtta finns i Västra Götaland.

För att ha en boskapsvaktande hund måste du söka tillstånd av Länsstyrelsen. Det gör du genom att skicka ett brev eller e-brev till oss, se under Gör så här. Det finns även bidrag att söka från Viltskadeanslaget för boskapsvaktande hund.

Gör så här

  1. Fyll i blanketten Ansökan om bidrag för att förebygga viltskada Länk till annan webbplats.
  2. Skicka ansökan till vastragotaland@lansstyrelsen.se eller via brev till
    Länsstyrelsen Västra Götaland, Att: Mia Bisther, viltenheten, 403 40 Göteborg.
  3. Märk e-posten eller brevet: Boskapsvaktande hund (218)

Hunden Arthur är av boskapsvaktande rasen maremma. Foto: Länsstyrelsen.

Kontakt

Mia Bisther, telefon: 010-224 56 83

Fler råd för att minimera och förebygga skador

På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:

Förebyggande åtgärder, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.

Tabell över kontaktuppgifter till spårare och besiktningspersoner.

Namn

Kommungrupp

Kommunansvar

Besiktningsperson/
Spårare

E-post

Telefon

Martin Rydberg

Söder

Borås samt kameror i

Ulricehamn

Spårare

martin.rydberg
@ia.com

0707 208058

Kristoffer Johansson

Söder

Ulricehamn Tranemo

Svenljunga

Spårare

hultavastergarden
@live.se

070 719 36 97

Tomas Lind

Nordväst Mitten

Uddevalla Orust Tjörn Munkedal Öckerö

Göteborg

Spårare

tomas.lind1@ia.com

070 575 64 13

Patrik Bryntesson

Nordväst

Bengtsfors Åmål

Spårare

pbryntesson@
hotmail.com

073 296 02 88

Lisette Fritzon

Nordost

Falköping Tidaholm Hjo

Spårare, besiktningsperson

lisette@
westlamm.se

073 933 07 84

Alfred Akersten

Nordost

Mariestad Götene Skara


Skövde Tibro

Spårare, besiktningsperson

akersten@
eriksrud.se

070 910 06 29

Gillis Persson

Nordost

Gullspång Töreboda


Karlsborg

Spårare, besiktningsperson

gpersson30@
gmail.com

073 378 99 18

Bertil Andersson

Mitten

Söder

Stenungsund Lilla Edet Ale Kungälv Alingsås Lerum Härryda Bollebygd

Spårare, besiktningsperson

lysebertil@
gmail.com

0736- 504171

Martin Olsson

Mitten

Vänersborg Trollhättan Lidköping Grästorp Essunga

Spårare

vanersnas.atab@
gmail.com

073 648 76 56

Mauricio Fuentes

Mitten

Vara Vårgårda Herrljunga

Spårare

mauricioifuentesp@
gmail.com

073 094 61 48

Mia Bisther

Administrativt
ansvar hela länet

Lysekil
Sotenäs
Strömstad

Spårare

mia.bisther@
lansstyrelsen.se

010-22 456 83

Nelly Grönberg

Inventerings-ansvarig hela länet

Dals-Ed

Mellerud

Tanum

Besiktningsperson,
spårare,
hanterar §28

nelly.gronberg@
lansstyrelsen.se

070-602 49 87

Anita Bergstedt

Administrativt
ansvar hela länet

Nej

Spårare

anita.bergstedt@
lansstyrelsen.se

010-224 54 60

Kontakt

Fåglar
Joakim Carlsson
Telefon: 010-224 54 32

Rovdjur
Nelly Grönberg
Telefon: 010-224 54 71

Mia Bisther
Telefon: 010-224 56 83

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss