Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet

Vill du lära dig mer om hur du kan ta vara på odlingslandskapets natur- och kulturvärden? Du kan få råd och stöd inom flera områden

I odlingslandskapet finns vårt lands artrikaste miljöer. Här finns också kulturspåren från sextusen år av jordbrukande. Blomstrande slåtterängar, vackra enebackar och öppna strandängar. Det stora antalet arter finns där för att den näringsfattiga
marken hålls öppen genom återkommande bete och slåtter. Förutom många blommande växter finns där också en stor mångfald av insekter, fåglar, svampar och lavar.

Vill du hjälpa till att bevara natur- och kulturvärden? Då kan du få tips och hjälp genom våra projekt:

Vill du lära dig mer om hur du kan ta vara på odlingslandskapets natur- och kulturvärden? Vårt mål är att de biologiska och kulturhistoriska värden som
finns i landskapet idag tas om hand med bra skötselåtgärder.

Våra aktiviteter vänder sig till dig som är lantbrukare, markägare med jordbruksmark eller som på annat sätt deltar i skötseln av odlingslandskapet. Vi anordnar kurser, fältvandringar och personlig rådgivning ute på gårdarna. Vi kan också medverka vid träffar som arrangeras lokalt.

Våra kurser

Länsstyrelsen erbjuder kurser och fältvandringar med fokus på odlingslandskapets natur- och kulturvärden och dess skötsel. Vi vill bidra till att du kan driva ditt företag med god ekonomi och hög djurvälfärd samtidigt som du bidrar till att miljömålen uppfylls. Håll dig uppdaterad om vårt kursutbud och andra aktiviteter genom att prenumerera på tidningen Jordbiten (LÄNK) eller titta i vår kalender (LÄNK).

Rådgivning på din gård

Länsstyrelsen erbjuder rådgivning om vad du kan göra för odlingslandskapets natur- och kulturvärden på din gård. Rådgivningen anpassas efter dina frågor och funderingar. De flesta rådgivningar omfattar ett besök på gården.

Har du förslag på aktiviteter?

Har du önskemål om specifika kurser eller fältvandringar? Vill din organisation ha information om odlingslandskapet? Vi genomför även aktiviteter i samarbete med andra organisationer. Hör gärna av dig med dina önskemål. (KONTAKTUPPGIFTER)

Om projektet

Projektet ”Ett rikt odlingslandskap” drivs med stöd från Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Programmet finansieras av den svenska staten och EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Målet är att de biologiska och kulturhistoriska värden som finns i landskapet idag ska tas om hand med bra skötselåtgärder. Projektet vill:

  • öka den biologiska mångfalden och stärka kulturvärden i odlingslandskapet
  • utveckla en fungerande grön infrastruktur i landskapet
  • bevara och synliggöra kulturbärande landskapselement i odlingslandskapet
  • öka kunskapen om natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.

Under perioden 2016 till 2019 är Länsstyrelsen delaktiga i projekt HNV-Link. Projektets fokus är att utveckla idéer som bidrar till positiva miljöeffekter
för natur, jordbruksföretag och samhället i stort.

Projektets fokus ligger på innovationer som leder till att de positiva
miljöeffekterna från HNV-jordbruksföretag och samhällen ökar ytterligare.
Innovationerna ska även bidra till att den sociala och ekonomiska situationen
hos företagen och samhället påverkas i positiv riktning.

Tio så kallade Learning Areas, lärområden, kommer att användas för att
utvärdera vilka typer av innovationer som finns, eller som fattas, inom både
tekniska, kommersiella, sociala och institutionella områden. Det finns en
ambitös plan för spridning av information som ska engagera och föra samman
grupper av jordbrukare, forskare och andra aktörer inom och mellan de tio
lärområdena. Länsstyrelsen är ansvarig för Sveriges lärområde och detta kommer bestå av att urval av kommuner i Västra Götalands län.

Flera inplanerade aktiviteter

Projektet kommer genomföra en rad konkreta aktiviteter, bland annat:

  • Ordna utbytesbesök mellan olika lärområden, något som brukar vara efterfrågade av exempelvis  jordbrukare.
  • Sammanställa en ”Atlas” över HNV-innovationer  som identifierats i de tio lärområdena.
  • Vara värd för en  Innovationsmässa för att främja utbyte av kunskap.
  • Identifiera befinligt  undervisningsmaterial och sprida HNV-konceptet, dess utmaningar och möjligheter till lärare och studenter.

Kort fakta om projektet:

  • Start i april 2016
  • Totalbudget på 2.2 miljoner euro
  • Löper över tre år
  • Finansieras genom Horizon 2020 research and innovations program under Grant Agreement No. 696391

Namnet HNV-Link står för High Nature Value farming: Learning, Innovation and Knowledge. Projektgruppen består av ett 13-partnersnätverk som växte fram ur en EIP Focus Grupp inom HNV farming.

Vill du veta mer

På projektets webbplats HNV-Link kan läsa merlänk till annan webbplats, webbplatsen är på engelska. Om du vill få uppdateringar och följa projektet kan du kontakta HNV-Link:s kommunikatör Irina Herzon herzon@mappi.helsinki.fi (på engelska) eller kontaktpersonen för Sveriges lärområde Lars Johansson lars.johansson@lansstyrelsen.se.

HNV-Link Coordinator:

Institut Agronomique Mediterrannéen de Montpellier (CIHEAM-IAMM) - France

HNV-Link LINK Partners:

European Forum on Nature Conservation and Pastoralism (EFNCP) - United Kingdom

University of Evora, Instituto de Ciências Agrárias e Ambientais Mediterrânicas
– Portugal

University of Agricultural Sciences and Veterinary Medicine of Cluj Napoca –
Romania

Society for Territorial and Environmental Prosperity (STEP) – Bulgaria

County Administrative Board of Västra Götaland – Sweden

Application des Sciences de l‘Action (AScA) – France

Sligo Institute of Technology, Department of Environmental Science – Ireland

University of Thessaly, Department of planning and regional development –
Greece

University of Helsinki. Department of Agricultural Sciences – Finland

Local action group LAG 5 – Croatia

Conservatoire d’Espaces Naturels Languedoc-Roussillon – France

Fundación Entretantos – Spain

Har du betesdjur eller tillgång till naturbetesmark? Eller är du blivande nötköttsproducent? Vill du veta mer om möjligheter i naturbetesproduktionen som ger en bättre lönsamhet? Då är du varmt välkommen att delta i projekt Nötköttsproduktion på naturbetesmark!

För dig som deltar erbjuds både företagscirklar, rådgivningar och fördjupningskurser. Vi tittar även på olika exempel på nötköttsproduktion där djuren betar naturbetesmarker för att hitta lösningar för en hållbar nötköttsproduktion. Vi tar exempelvis upp:

  • Betesstrategier som ger rätt djur på rätt plats
  • Rationella skötselsystem med en rimlig arbetsåtgång
  • Rationella stängsel och lösningar för transport av djur
  • Anpassad skötsel för ökad biologisk mångfald
  • Möjlighet att granska produktionsinriktning med hjälp av gårdsanpassade bidragskalkyler som väger in dina naturbetesmarker

Vårt kursutbud och andra aktiviteter hittar du i vår kalender

Utnyttja resurser på bästa sätt

En långsiktigt hållbar produktion är resurseffektiv. Det handlar inte om att pressa upp avkastningen till varje pris. Snarare handlar det om att utnyttja de resurser som finns till hands på bästa sätt. Naturgivna förutsättningar så väl som till exempel byggnader och din egen tid. Naturbetesmarken är en resurs för dig som nötköttsproducent och betesdjuren är en resurs för naturbetesmarker.

Dags att vända trenden

Naturbetesmarker har en hög biologisk mångfald. Idag återstår bara tio procent av arealen som fanns för hundra år sedan. Vi förlorar betesmarksareal i länet genom igenväxning. Färre betesmarker minskar den biologiska mångfalden i landskapet. Många artrika betesmarker har en historia som slåtterängar. Därför finns det många arter i naturbetesmarker som behöver en anpassad skötsel. Då hinner de blomma och sprida frön.

Samtidigt som jordbruksmark läggs ner finns det en ökad efterfrågan hos konsumenter på svenskt nötkött med god produktkvalitet. En åtgärd som kan vända den trenden är att visa på värdet av en fortsatt betesdrift med nötkreatur på naturbetesmark.

Om projektet

Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen, Sveriges Landsbygdsprogram och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Det innebär 3,25 miljoner kronor satsas för att stimulera nötköttproduktion på naturbetesmark i Västra Götaland. Syftet är att öka företagens konkurrenskraft och samtidigt bidra till miljömålet Ett rikt odlingslandskap och bevarande av biologisk mångfald.

Vill du veta mer om nötköttsproduktion på betesmark får du gärna kontakta oss på Länsstyrelsen:

Christer Ivarsson
Landsbygdens miljö
010-224 53 41

Lars Johansson
Landsbygdens miljö 
010-224 53 61

Karin Persson
Landsbygdens miljö
010-224 56 01

Kaisa Carlgren
Landsbygdens miljö
010-224 56 54

Kontakt på SLU
Institutionen för husdjurens
miljö och hälsa
Karl-Ivar Kumm
0511-67256
karl-ivar.kumm@slu.se

 

Vill du veta mera om hur du kan sköta jordkällare, restaurera betesmarker eller hamla träd? Då kanske du kan ha nytta av våra skötselråd:

Landskapet är ett resultat av människans brukande av markerna under flera tusen år. Det har förändrats i takt med samhälleliga förändringar som till exempel tekniska utveckling och befolkningsutveckling. I odlingslandskapet kan vi idag se spåren av tidigare generationers arbete. Här finns många fornlämningar, till exempel gånggrifter som var de första jordbrukarnas gravar. Senare spår av historisk markanvändning är exempelvis fossil åker, odlingsrösen, stenmurar, diken och ekonomibyggnader.

Träd med historia

Odlingslandskapet är också de gamla trädens landskap. Här finns grova hagmarksträd med stora, breda kronor som visar att de vuxit i en öppen solbelyst miljö, ibland i flera hundra år. Tillsammans med torpens kvarstående fruktträd och de hamlade lövträden är dessa träd ett levande kulturarv, värt stor omsorg.

Odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer har en historia att berätta. När vi känner till den ökar intresset, hänsynen och viljan att sköta landskapet.

Landskap i förändring

Förändrade brukningsmetoder har gett ett allt mer storskaligt landskap under 1900-talet. Åker och skog har ökat och många natur- och kulturmiljöer har gått förlorade. De som är kvar har blivit allt mer glest utspridda. Det har skapat stora problem för många arter som är beroende av ett mer varierat åkerlandskap. Ett exempel är pollinatörer som vildbin och humlor som minskat bland annat för att det är allt längre till blomrika kantzoner och bryn i slättlandskapet. Det har också inneburit att jordbruksmark övergetts. Om kulturspåren växer igen finns det risk att de kan rasa samman eller försvinna helt. Igenväxning av odlingslandskapet är ett problem som engagerar många.

Vill du veta mera om hur du kan sköta jordkällare, restaurera betesmarker eller hamla träd? Här hittar du mer information som beskriver hur du kan göra:

Länge leve jordkällarenPDF

Fodervärde i våtängsvegetationPDF

Hamla dina träd, såhär gör du!PDF

Skötselinformation ängsvallPDF

Mosaikbetesmarker - ett verktyg för mångfaldPDF

Om stängselaggregatPDF

Restaurera betesmarkPDF

Skötsel av naturbetenPDF

Slåtterängen - återskapa vår artrikaste miljöPDF

Stora leverflundranPDF

Sune Broman utsedd till Årets slåtterängsskötare!

Blommor på slåtteräng

Sune Broman sköter varje år ängar på gården Skog i Tvärred. Nu får han utmärkelsen Årets slåtterängsskötare i Västra Götalands län 2018. 

Det är tack vare enskilda personer och föreningars årliga insatser som det fortfarande finns slåtterängar kvar. För att uppmärksamma deras viktiga arbete med slåtterängar och sporra till fortsatta insatser har Länsstyrelsen tagit initiativ till utmärkelsen Årets slåtterängsskötare. 

Slåtterängar är mycket artrika och har ett stort biologiskt värde. De är också levande kulturhistoria och en viktig del av vårt kulturarv. - Det behövs en årlig arbetsinsats för att inte ängens blommor ska konkurreras ut och försvinna från ängen. De är därför helt beroende av att det finns människor som fortsätter sköta dem, säger Karin Persson, rådgivare på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Det är andra året Länsstyrelsen utser årets slåtterängsskötare. Uttagningen sker tillsammans med en referensgrupp med representanter för länets Hembygdsförbund och Naturskyddsföreningen, som deltagit med stort engagemang.  Flera mycket goda ängsskötare har nominerats och det blev verkligen något att bita i för de som ställt upp i referensgruppen.

Så här lyder motiveringen:

Sune Broman har under många år skött ängarna på gården Skog, Tvärred. Arbetet följer året med vårens fagning av löv, slåtterstart en bit in i juli och sensommarens efterbete. Sune arbetar också med traditionell hamling (lövtäkt) av gamla och unga träd och han röjer vid behov bland träd och buskar. De artrika ängarna på gården Skog är en del av en småskalig odlingsmiljö som varsamt restaureras för att öka mångfalden. Där ordnar Sune stort slåttergille, tar emot en skolklass i fagningstid och grupper på studiebesök, så att kunskapen om ängarna sprids till fler.

Slåtterängar bidrar till miljömål

Länsstyrelsen arbetar för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.  Projektet med samma namn, Ett rikt odlingslandskap, vill visa på bra åtgärder som den som sköter jordbruksmark kan göra. Att sköta en slåtteräng bidrar till flera av preciseringarna för miljökvalitetsmålet.

Arealen slåtteräng har minskat drastiskt under 1900-talet i Västra Götalands län och i Sverige. Idag har nästan alla tidigare slåtterängar odlats upp, planterats med skog eller sköts som betesmark. Slåtterängen är den mark som förr gav vinterfoder till bondens djur. Ängarna blev magra, solbelysta och biologiskt rika genom den traditionella skötseln. Många växter, svampar och djur trivs just där. De kvarvarande ängarna är också vår levande kulturhistoria. Den årliga arbetsinsatsen måste ske för att värdena i ängen ska finnas kvar.  

Följ oss på Twitter

Stöd från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling

Flera av Länsstyrelsen i Västra Götalands läns projekt drivs med stöd från Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Programmet finansieras av den svenska staten och EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Insatserna ska stötta länets regionala miljöarbete för att uppnå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Här ingår även åtgärder som ska bidra till att uppnå miljömålen Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.

Logotyp för EU:s jordbruksfond

Kontakt