Smittskydd

Om du som djurägare misstänker att djur i din vård har drabbats av allvarlig smitta är du skyldig att omedelbart anmäla detta till veterinär. Veterinärer eller andra som i sitt yrke misstänker epizootisjukdom ska skyndsamt göra en anmälan till Länsstyrelsen och Jordbruksverket.

En epizootisjukdom är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. För dessa sjukdomar finns det en speciell lag som bestämmer hur du ska agera vid misstanke om sjukdom, för att minska risk för vidare smittspridning och underlätta bekämpning.

Anmälningsplikt för vissa djursjukdomar och smittämnen

Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en epizootisjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på epizootisjukdomar är mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.

En lista på alla epizootisjukdomar finns i Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomar.

Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Särskild anmälningsplikt för veterinärer

Veterinär som misstänker epizootisjukdom eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla detta till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.

Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor och som är anmälningspliktiga. En lista över vilka djursjukdomar och smittämnen som är anmälningspliktiga finns i Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer samt för obduktions- eller laboratorieverksamhet.

Anmälningsplikten gäller för varje indexfall. Till exempel ska en veterinär som misstänker någon av följande hästsjukdomar anmäla det till Länsstyrelsen:

  • Hästinfluensa typ A
  • Kvarka
  • Virusabort (centralnervös form)
  • Virusarterit

Vid andra anmälningspliktiga sjukdomar ska aktuell blankett fyllas i och skickas till Jordbruksverket och berörd länsstyrelse.

Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen. länk till annan webbplats

Jordbruksverkets blankett för rapportering av anmälningspliktig djursjukdomlänk till annan webbplats

Skicka in din anmälan till Länsstyrelsen via e-post vastragotaland@lansstyrelsen.se eller
kontakta oss på telefon 010-224 40 00

Frasbrand orsakas av jordbundna bakterier och har ett mycket snabbt
sjukdomsförlopp med gasbildning och nedbrytning av musklerna. Det smittade djuret dör ofta inom ett dygn eller ännu snabbare.

Frasbrandsfall under 2018

Konstaterat fall på en ungtjur som dött på grund av frasbrand i Axvall.

Anmäl nya sjukdomsfall till din veterinär

Om något av dina djur får frasbrand ska du anmäla detta till din besättningsveterinär. Det är viktigt att du som djurägare snabbt tar kontakt
med din veterinär om du misstänker att något av dina djur drabbats.

Besättningsveterinären anmäler till Länsstyrelsen

Om du som veterinär får in en anmälan om frasbrand ska du anmäla detta till
Länsstyrelsen via e-post till: veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Skriv Anmälan om frasbrand i ämnesraden.

Anmälan ska innehålla:

  • Namn på anmälande veterinär
  • Namn på djurägare
  • Produktionsplatsnummer (PPN) på platsen
  • Ras på djuret
  • Antal drabbade djur
  • Är djuren vaccinerade?
  • Har några djur skickats iväg för obduktion?
  • Vilken typ av bete går djuren på? (Åkermarksbete/Naturbete/Annat)

Symtom på frasbrand

Det första tecknet på sjukdomen är hälta, vanligen på ett bakben. Muskulaturen på benet blir först varm av den inflammatoriska processen, men allt eftersom förloppet fortgår bildar bakterien gifter (toxiner) som gör att vävnaden dör. Huden blir kall och gas bildas under huden. Förloppet går snabbt och djuren dör ofta inom ett dygn eller ännu snabbare.

Spridning av frasbrand

Sjukdomen frasbrand är en bakteriesjukdom som trivs bäst i syrefattiga
miljöer, framförallt i jord. Det innebär att grävarbeten på bete medför en risk
för att stöta på vilande bakteriesporer. Även översvämningsmarker och blöta marker kan ge en ökad smittrisk. Om självdöda frasbrandsmittade djur längre tillbaka i tiden grävts ned kan dessa utgöra en smittrisk om de grävs upp eller om bakterierna förs upp till ytan av vatten.

Djuren får i sig bakterierna via munnen och de sprids sedan i djuret till lever och muskulatur. Smittan sprids inte från nos till nos mellan djur. Däremot kan ett smittat eller dött djur utsöndra mycket bakterier som ett annat djur kan få i sig via munnen.

Åtgärder vid frasbrand

Det går att behandla frasbrand. Snabbt insatt behandling med en hög dos
antibiotika (penicillin) är avgörande. Bakterierna utsöndrar toxin som
kan påverka organen så att till synes lindrigt sjuka djur ändå inte går att
rädda trots tidig behandling.

Om din veterinär misstänker frasbrand eller om ni fått fall konstaterade vid obduktion bör alla djuren flyttas från det smittade betet, alternativt stallas in. Blanda inte de här djuren med andra djur. Nya fall och dödsfall kan uppträda även inne på stall. Det viktigaste är ökad övervakning för att snabbt kunna sätta in behandling vid hälta.

Åtgärder vid frasbrand:

  • Flytta djur från betet, alternativt stalla in djuren
  • Öka tillsynen så att behandling snabbt kan sättas in vid hälta
  • Obducera självdöda djur funna på bete
  • Vaccinera djuren

Vaccinera djuren

Genom att vaccinera djuren bildas skyddande antikroppar. Det tar normalt
några veckor för antikropparna att bildas. Ger man ytterligare en dos 4-6 veckor efter den första vaccinationen ökar antalet skyddande antikroppar väsentligt. Vaccineras moderdjuren får kalven i sig antikroppar genom råmjölken som ger kalven ett gott skydd i cirka två månader efter födseln. Kalvar ska inte vaccineras så länge de är skyddade av råmjölkens antikroppar eftersom effekten av vaccinationen då blir dålig eller uteblir.

Vi rekommenderar alltid vaccination av betesdjur vid följande fall:

  • Om gården tidigare år haft fall av frasbrand.
  • Om närliggande gårdar har haft fall av frasbrand.
  • Om utfodring sker med ensilage som skördats på marker där det funnits fall av frasbrand eller om det finns risk för jordinblandning i ensilage.
  • Om oron är stor.

Om besättningen varit drabbad av frasbrand bör djuren under de följande åren vaccineras innan betessläpp. Kontakta din veterinär för att lägga upp en gårdsanpassad vaccinationsstrategi för din besättning.

Var uppmärksam på dina djur

Den främsta orsaken till att frasbrand är anmälningspliktig är att symtomen
kan vara mycket lika de symtom som ses vid mjältbrand. Mjältbrand är en mycket
allvarlig sjukdom som dessutom kan orsaka sjukdom på människa. Ta därför alltid
kontakt med veterinär vid plötsliga dödsfall på betet för att man ska kunna
utreda dödsorsaken.

Frasbrand hos nötkreatur, SVAlänk till annan webbplats

Frasbrand i Västra Götaland 2015 - kartläggning av utbrottet och djurägarnas perspektivPDF

Vad händer efter anmälan?

Efter att Länsstyrelsen tagit emot anmälan att en veterinär misstänker smittsam sjukdom vidtar vi olika åtgärder beroende på vilken sjukdom det rör sig om. Till exempel kan vi kontakta övriga berörda myndigheter för samordning av åtgärder, skicka ut information till berörda organisationer och praktiserande veterinärer och se till att den utredande veterinären får skyddskläder och provtagningsmaterial.

Förekomst av djursjukdomar i länet

Statistik över förekomst av djursjukdomar i länet och övriga delar av Sverige hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Sjukdomsstatistik på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Sjukdomsbeskrivningar och information om aktuella fall av djursjukdomar hittar du även på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

Smittläge på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplatslänk till annan webbplats

Kortfattad information om anmälda hästsjukdomar publiceras på Svensk travsports webbplats.

Smittinfo på Svensk travsports webbplatslänk till annan webbplats

Vem ansvarar för smittskyddet?

När det gäller djur har Jordbruksverket det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar.

Länsstyrelsen med länsveterinären har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.

Länsstyrelsen samarbetar med smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, fältverksamma veterinärer och länets kommuner.

Allvarliga utbrott av smittsamma djursjukdomar

Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar i länet, så kallade epizootier, samverkar Länsstyrelsen med andra myndigheter i bekämpningen och samordnar de lokala aktörerna. Vid större utbrott har Jordbruksverket möjlighet att delegera uppgifter till Länsstyrelsen. Vi ansvarar också för att kontrollera att de beslut som fattas i arbetet för att bekämpa smittan följs.

Länsstyrelsen stödjer och kontrollerar djurhälsopersonal

Länsstyrelsen kontrollerar djurhälsopersonal i länet. Syftet är att all djurhälsopersonal ska följa lagen och ha ett bra smittskydd.

Vem och vad kontrolleras?

Länsstyrelsen kontrollerar veterinärer och annan djurhälsopersonal. Det innefattar veterinärer, djursjukskötare och godkända hovslagare, samt andra som arbetar med djursjukvård, till exempel godkända legitimerade sjuksköterskor, tandläkare och sjukgymnaster. Målet är att all djurhälsopersonal ska följa lagen och ha ett bra smittskydd.

Varje år görs kontroller på ett antal veterinära arbetsplatser. Kontrollernas fokus ligger på läkemedelsanvändning, journalföring och arkivering, beredskapsfrågor samt hantering av infektioner med vissa antibiotikaresistenta bakterier, läkemedel och riskavfall. Vi kontrollerar även att alla djurvårdande enheter har bra hygienplaner anpassade för den egna verksamheten. Djurvårdande enheter är till exempel djursjukhus, djurkliniker, enklare veterinärmottagningar och distriktsveterinärmottagningar.

Lagstiftning och mer information om och för djurhälsopersonal hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Djurhälsopersonal på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

När behövs intyg från veterinär?

En djurskyddskontrollant får inte göra veterinära bedömningar, som till exempel om djuret är utsatt för ett lidande. När Länsstyrelsen kräver in veterinärintyg från en djurhållare är det oftast på grund av att denne inte självmant tagit eller tänker ta sitt djur till veterinär trots att det finns behov.

Journalföring, intygsskrivning, tystnadsplikt och anmälningsplikt på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Tystnadsplikt och anmälningsplikt

Djurhälsopersonal i enskild (inte statlig) verksamhet är inte skyldig att lämna ut uppgifter till någon. Undantag är uppgifter som Länsstyrelsen behöver för tillsyn av verksamheten eller som följer av anmälningsskyldighet enligt lag. All djurhälsopersonal är till exempel skyldiga att anmäla till Länsstyrelsen om de märker att djur inte hålls eller sköts i enlighet med djurskyddslagenlänk till annan webbplats.

Nyheter för djurhälsopersonal

Nyheter för djurhälsopersonal är vårt nyhetsbrev som riktar sig till all djurhälsopersonal i Västra Götalands län. I nyhetsbrevet kan du läsa om nyheter och aktuella händelser som berör dig i ditt yrke när det gäller lagstiftningen, exempelvis läkemedelsanvändning, smittskydd, djurskydd med mera. Redaktionen består av medarbetare på Länsstyrelsens enhet för veterinär och djurskydd.

Läs senaste nyhetsbrevet

Antibiotikaresistenta bakterier

Resistenta bakterier blir allt vanligare och sambandet med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.

Läs mer om antibiotikaresistens och hur den kan bromsas på

Smittsäkra.selänk till annan webbplats

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)länk till annan webbplats

Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Hästpass

Som hästägare behöver du se till att din häst har pass. Alla hästar i EU oavsett ålder eller ras ska ha ett giltigt pass. Länsstyrelsen ansvarar för kontrollen och vi kan kräva att du skaffar ett pass åt din häst. Om hästen saknar pass kan du bli åtalad.

Passet ska säkerställa att läkemedelsrester och läkemedel inte hamnar i våra livsmedel och vara ett hjälpmedel för att begränsa spridning av smittsamma sjukdomar.

Det är avelsorganisationerna som utfärdar pass. Om hästen dör eller avlivas hemma ska du kontakta den avelsorganisation som har utfärdat passet för att få det makulerat.

Regler och hur du ansöker om hästpass på på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hygienregler för alla djurhållare och vårdverksamheter

Sedan 2013 finns en särskild hygienlagstiftning som bland annat kräver att det ska finnas möjlighet för den som vistas på en djuranläggning att tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte för den som endast har djur i sitt eget hem.

Du som har besöksverksamhet där människor erbjuds möjlighet till direkt kontakt med djur ska även ha besöksregler och anmäla din verksamhet till Länsstyrelsen om du har tre eller fler besökstillfällen per år. Detta gäller även när djuren kommer till människorna som till exempel vårdhundar.

För verksamheter inom djurens hälso- och sjukvård gäller särskilda regler för att förhindra spridning av smittor inom vården.

När en veterinär misstänker att ett djur drabbats av en infektion med antibiotikaresistenta bakterier (MRSA/MRSP) ska det undersökas och anmälas till Länsstyrelsen och djurägaren ska vidta åtgärder för att förhindra att bakterierna sprids vidare.

Hantering av animaliskt avfall

För att förhindra smittspridning från animaliskt avfall, så kallade animaliska biprodukter, finns ett omfattande regelverk om hur det får användas och hur det ska hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller något som helst kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.

Foder och utfodring med animaliska biprodukter på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats

Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliskt biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.

Jordbruksverkets blankett för att registrera yrkesmässig transport av animaliska biprodukterlänk till annan webbplats

Kontakt