Lövplattmask Obama nungara
Lövplattmask (Obama nungara) är en ny invasiv art som upptäcktes första gången i Sverige i november 2024 . Den har sedan konstaterats på många håll inom växthandeln, på importerade plantor från olika leverantörer. Det finns risk att den orsakar stor skada i naturen och för jordbruket. Det är därför av största vikt att förhindra att den sprids.
Lövplattmasken har hittats på många olika sorters växter från ett stort antal underleverantörer inom hela Europa. Växtbranschen har fått information och inför kontrollrutiner och saneringsmetoder. Det är ändå i stort sett omöjligt att garantera att importerade växter är fria från lövplattmask.
Kontrollera plantor innan du planterar dem
Oavsett om du har en vanlig villaträdgård, kolonilott eller jobbar professionellt med växtplantering finns det tre saker du kan göra:
- Köp från en handlare som aktivt jobbar med att minska risken för spridning av lövplattmask.
- Kontrollera växterna: i och under krukan, på jord- och rotklumpen och i jorden.
- Sanera växterna om du gör fynd.
Information till dig som importerar växter
Alla som importerar växter från Europa behöver kontrollera att växterna de tar emot inte innehåller lövplattmask. Kom ihåg att det är den som först tar emot växterna i Sverige som ansvarar för kontrollen. Om du som privatperson köper och tar hem växter är det alltså du som har ansvaret att undersöka dem.
Informationsblad - råd till dig som importerar växter pdf, 395 kB.
Detta är vi oroliga för
Det vi är oroliga för är risken för konsekvenser inom exempelvis jordbruket, särskilt när klimatet blir varmare. Lövplattmask äter daggmaskar och andra arter som behövs för att bryta ner växter till jord, och för att jorden ska hålla sig lucker.
Ännu finns inga studier som visar hur lövplattmask överlever, förökar sig och sprids i vårt klimat, eller mer precis vilken effekt den kan ha på biologisk mångfald och ekonomi. Därför kan vi inte säkert säga vilka, och hur stora problemen kan bli.
Det är dock känt att andra, liknande arter rovlevande plattmaskar har mycket stor negativ effekt på daggmaskar. Man vet också att lövplattmask i till exempel Frankrike framgångsrikt förökar sig och får täta populationer. Samt att det leder till försämrad jordkvalitet, med minskad växtkraft och skörd som följd.
Så känner du igen lövplattmasken
- Lövplattmaskens ägg är 0,5 cm stora och först röda men blir sedan mörkbruna.
- Nykläckta plattmaskar är mycket små, mindre än 1 mm.
- Fullvuxna lövplattmaskar är cirka 5-8 cm långa och 0,5 cm breda.
- Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
Om du hittat lövplattmaskar
Använd handskar när du hanterar masken, slemmet kan vara irriterande för huden.
Ta bilder
Om du hittar en plattmask, börja med att ta en bild! Tänk på att få bra skärpa i bilden och ha ordentligt med ljus. Ta gärna flera bilder.
Om du inte är helt säker på vad du hittat kan du lägga organismen i en burk med lock och lite fuktig jord. Då kan du ta fler bilder om det behövs eller släppa ut den igen om det visar sig att det inte är något farligt.
Kontakta inköpsstället
Om du hittar plattmask på växter du köpt är det viktigt att du informerar inköpsplatsen om fyndet så de kan sanera de växter de har kvar.
Rapportera till Länsstyrelsen
Rapportera också ditt fynd genom att skicka ett mejl till ias.vastragotaland@lansstyrelsen.se
I mejlet ska du:
- skicka en bild på masken
- ange plats där masken hittats
- uppge dina kontaktuppgifter
Våra experter behöver uppgifterna för att kontrollera att det är rätt art och kartlägga var den hittats.
Rapportera fynd i naturen
Om du hittar plattmask ”frikrypande”, alltså inte i kruka eller direkt på en växt du är på väg att plantera, utan på marken i till exempel en park eller en väg rapporterar du det på SLU:s Artportalen om du hittar plattmasken:
Förstör ägg och maskar såhär
Lägg plattmasken i en burk och häll kokande vatten över. Eller lägg dem i en burk i frysen i ett dygn. Vi vet idag inte i hur stor utsträckning denna plattmask överlever att klippas itu, därför rekommenderar vi inte klipp som metod.
Isolera plantorna och kontrollera dem igen nästa dag. Gör om proceduren tills det gått två dygn och du inte hittat några maskar.
Använd handskar eftersom plattmaskens slem kan orsaka hudirritationer.
Du kan också sanera en växt genom att värma upp hela rot- och jordklumpen i vattenbad. Plattmasken dör om den värms upp till 39 grader i 15 minuter. Sänk plantan med kruka i vatten som håller ca 40 grader.
Växtbranschen har en mycket viktig roll i att hindra spridningen av lövplattmask. Råden nedan är även verksamma för fler invasiva arter.
Kontrollera importerat växtmaterial i kruka
Generellt är spridningsrisken låg med barrotat material. Det är främst material från Europa som verkar innehålla lövplattmask.
Kontrollera så här
- När du tagit emot materialet, ställ det för sig på hårdgjord yta eller markduk.
- Kontrollera partiet/batchen du fått in:
- marken under krukan
- krukans undersida
- lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen
- under tråg/backar
- äggen är svåra att upptäcka, maskarna är lättare
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
Vid ett eventuellt fynd
- Om du hittar en misstänkt plattmask, rapportera in den till Länsstyrelsen och förstör den sedan enligt den rekommenderade metoden ovan.
- Sanera växterna enligt metoderna som beskrivs i informationsbladet nedan.
Informationsblad - råd till dig som importerar växter pdf, 395 kB.
Även privatpersoner, fastighetsägare och förvaltare av parker, kyrkogårdar och andra grönytor har en viktig roll för att förhindra spridningen av lövplattmask och andra invasiva arter.
Kontrollera växter du köpt innan du planterar dem. Om du har importerat dem från Europa finns särskilda krav, det gäller även privatpersoner.
Kontrollera så här
Kontroll efter plattmask gör du genom att:
- Kolla marken under krukan, krukans undersida och under eventuella tråg och backar
- Lyft plantan ur krukan och kolla i krukan och på rotklumpen.
- Äggen är svåra att upptäcka. Maskarna är lättare.
- Använd handskar, eftersom masken har ett slem som kan vara irriterande på huden.
- Lys med ficklampa, även dagtid. Plattmaskarnas slem gör att de reflekterar ljus och syns bättre mot bakgrunden.
Förstör maskar du hittar enligt den rekommenderade metoden ovan. Sanera växten enligt någon av metoderna som beskrivs i informationsbladet:
Informationsblad - råd till dig som planterar växter pdf, 279.8 kB.
Informationsblad - råd till dig som importerar växter pdf, 395 kB.
Kontakta Länsstyrelsen om det gjorts ett fynd av lövplattmask i kommunen.
Kommunens tillsynsansvar för plantskolor
Det är kommunerna som utför tillsyn på plantskolor enligt miljöbalken. Det är därför viktigt att du som arbetar med tillsyn av dessa verksamheter håller dig uppdaterad, och kan meddela plantskolor om hur de bör agera vid fynd av lövplattmask eller andra främmande arter.
Kommunens arbete med förvaltning och planering av grönytor
Kommuner har också ofta ansvar för skötsel och planering av grönytor. Råden till den verksamheten är desamma som för växtbranschen och den som köper plantor.
Informationsblad att skriva ut
Se även informationsbladen under rubriken Relaterad information nedan. Vi har tagit fram ett med råd till den som importerar växter och ett med råd till den som planterar växter.
Om du handlar med växter eller arbetar med upphandling bör du se över dina avtal. Det är klokt att skriva in vem som ansvarar för kontroll av växter, eventuella åtgärder och kostnader om plattmask upptäcks. Detta gäller både nationella och internationella leveranser.
Fakta om lövplattmask
- Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på maskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar.
- Masken lever på jorden och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv. Den kan utnyttja andra djurs gångar och ta sig en bit ner i marken.
- I Sverige har den än så länge bara hittats i och under krukor, på marken under krukor och tråg och under de dukar som växterna ofta står på när de mellanlagras på plantskolorna.
- Den 7 augusti 2025 trädde EU-förordningsändringar i kraft som innebär att lövplattmask nu finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Arten är därmed förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, utbyta och sätta ut i naturen i hela EU.
Hur den sprids
Lövplattmask har oavsiktligt introducerats i Europa och USA via handel med växter. Den härstammar från Sydamerika (Brasilien, Argentina, Uruguay).
I Europa är lövplattmask funnen i Frankrike, Guernsey, Madeira, Azorerna, Schweiz, Nederländerna, Österrike, Belgien, Irland, Portugal, Slovakien, Italien, Tyskland, Nederländerna och Spanien.
Den verkar vara mest spridd i Frankrike. Frankrike är också det land som eftersökt och studerat arten mest. Där är den främst spridd utmed kusterna även om den också finns i de centrala delarna av landet.
Klimatet påverkar spridningen
Med nuvarande klimat tror man att arten kan få fäste runt Medelhavet, Atlantregionen och Svarta havet med mindre förekomster runt Donaubäckenet och Alperna. I ett framtida klimat kan arten sprida sig till stora delar av Centraleuropa, upp till Danmark och södra Sverige
Frågor och svar
Det finns 2 inhemska plattmaskar. Bägge blir max 2,5 cm. Hittar ni något större än det är det en främmande art, troligtvis lövplattmask.
Lövplattmasken är dock bara 1 mm när den kläcks så under en period är den också liten och kan då förväxlas. Lövplattmasken (Obama nungara) är väldigt platt, även som liten. Den har ofta (men inte alltid) en ljusare linje i mitten, den syns oftast tydligast mot huvud och bakända. De mörka banden är mer ut-tonade mot kroppen som i bra ljus ser lite stripigt marmorerad ut.
Om du är osäker
Är du osäker på vad du hittat eller tror att du hittat en annan plattmask än de som förklarats här ska du mejla din länsstyrelse med bilder.
Det är viktigt att bilderna är så skarpa som möjligt och väl belysta. Spara undan organismen i en burk med lock och lite fuktig jord tills du fått svar på vad det är.
Inhemska plattmaskar som kan förväxlas
Grå landplanarien
Den grå landplanarien (Microplana terrestris) är mörkt grå och lite rundare/smalare än lövplattmasken. Oftast ganska jämn i färgen men ljusare undertill. Ibland kan man se ögonen som svarta prickar framme på sidan av huvudet.
Grå landplanarie Foto: LOPEZ André CC BY-SA 4.0,
Förstora bildenGrå landplanarie 1,5 mm i storlek. Klicka på bilden för att förstora. Foto: Cajza Eriksson, Länsstyrelsen Skåne
Tvåbandsplanarien
Tvåbandsplanarien (Rhynchodemus sylvaticus) är lite mer lik lövplattmasken men banden/ränderna är mer framträdande och avgränsade. Den är också smalare och rundare och ofta kan man se en svart prick på var sida om huvudet (ögonen).
Förstora bildenTvåbandsplanarie. Klicka på bilden för att förstora. Foto: Cajza Eriksson, Länsstyrelsen Skåne
Andra arter som kan föväxlas
Sniglar
Lövplattmask kan vid första anblick förväxlas med diverse bruna sniglar. Tittar man lite närmare ser man dock att sniglarna har åsar på ryggen, en mantel, andningshål och känselspröt. De är också tjockare. Om man ser dem röra på sig kan man också se att plattmasken rör sig med den smalaste änden först och snigeln med den tjockare.
Mördarsnigel på bägge bilderna men den nedre bilden är ett exemplar av en hårt åtgången individ. Foto: Jonas Roth
Iglar
Precis som med sniglar kan iglar vid första anblick förväxlas med O. nungara. Iglar har dock segment, ringar runt hela kroppen. Där är ofta tjockare och suger fast med ena ändan i underlaget.
Igel Foto: LOPEZ André CC BY-SA 4.0
Daggmask
Maskar, som vår vanliga daggmask, kan förväxlas med lövplattmask när de kryper runt i jorden. Daggmasken har dock segment, ringar runt kroppen, och har ofta ljusare färger. Maskarna är också relativt jämntjocka och runda medans lövplattmasken är smalare i ena ändan och platt mot marken.
Daggmask. Foto: Mostphotos
Den som vill undersöka sina inköpta importerade plantor, kan ge sig ut med handskar och ficklampa när skymningen fallit. Då rör sig lövplattmasken uppe på jordlagret, ofta gömd under löv och grenar.
Vi vet inte hur väl den kan övervintra i Sverige. I nuläget tror vi framför allt att den kan överleva i växthus och i urbana miljöer. Hittar den gömställen skyddade från frost skulle den också kunna klara sig. Men det är viktigt att den inte får etablera sig eftersom den kan sprida sig därifrån till naturen när klimatet blir varmare och vintrarna mildare.
Att Sverige agerar nu beror på att vi har större möjlighet att stoppa den än många andra länder. Vi har ett gynnsamt geografiskt läge, med Östersjön som barriär mot kontinenten. Vi har också än så länge ett gynnsamt klimat med kallare vintrar som kan hjälpa oss att hålla lövplattmask borta.
EU-kommissionen har i juni 2025 beslutat att Obama nungara ska tas upp på EU-listan över invasiva arter. Det betyder att EU har valt att ta med lövplattmasken på listan över arter som ska bekämpas och begränsas inom unionen. De som har lövplattmask i sina odlingar på kontinenten måste alltså också vidta åtgärder för att stoppa spridningen.
Inget alls. Obama nungara härstammar från Sydamerika (Brasilien, Argentina, Uruguay). Släktnamnet Obama härstammar från språket Tupi och kan översättas till ”blad/löv djur” (Oba=blad Ma= djur). Den har oavsiktligt introducerats i Europa och USA via handel med växter.
Nej de har inte gjort fel och insatser för att spåra och ta död på plattmaskarna har kunnat göras tack vare plantskolornas villiga medverkan.
Växtbranschen arbetar med att införa kontrollrutiner och saneringsmetoder. Det är tyvärr ändå i stort sett omöjligt att garantera att importerade växter är fria från lövplattmask.
Arten är ny i Sverige och varken rådgivning från myndigheter eller lagstiftning kring lövplattmask har funnits tidigare.