Smittskydd

Om du som djurägare misstänker att djur i din vård har drabbats av allvarlig smitta är du skyldig att omedelbart anmäla detta till veterinär. Veterinärer eller andra som i sitt yrke misstänker epizootisjukdom ska skyndsamt göra en anmälan till Länsstyrelsen och Jordbruksverket.

Vad är epizootisjukdomar?

En epizootisjukdom är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. För dessa sjukdomar finns det en speciell lag som bestämmer hur du ska agera vid misstanke om sjukdom, för att minska risk för vidare smittspridning och underlätta bekämpning.

I Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomar finns en lista över vilka sjukdomar som måste anmälas.

Jordbruksverkets föreskrifter om epizootiska sjukdomar Länk till annan webbplats.

Aktuellt om fågelinfluensa

Jordbruksverket sänker skyddsnivån för fågelinfluensa

Från och med den 1 juni lättar Jordbruksverket på restriktionerna för alla fjäderfän och fåglar i fångenskap och du får släppa ut dina fåglar fritt. Det är också tillåtet att sälja ägg, ordna utställningar, tävlingar och liknande arrangemang.

Smittläget för fågelinfluensa, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Om fågelinfluensa, SVA:s webbplats Länk till annan webbplats.
Frågor och svar om fågelinfluensa, krisinformation.se Länk till annan webbplats.

Anmälningsplikt för djurägare

Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en epizootisjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på epizootisjukdomar är mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.

Anmälningsplikt för veterinärer

Epizootisjukdom och salmonella

Veterinär som misstänker epizootisjukdom eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla detta till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.

Andra anmälningspliktiga djursjukdomar

Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor och som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer samt för obduktions- eller laboratorieverksamhet. Anmälningsplikten gäller för varje indexfall.

En lista över vilka djursjukdomar och smittämnen som är anmälningspliktiga finns i Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen.

Jordbruksverkets föreskrifter om biosäkerhetsåtgärder samt anmälan och övervakning av djursjukdomar och smittämnen Länk till annan webbplats.

Klinisk misstanke om djursjukdom

En veterinär som misstänker någon av följande sjukdomar ska anmäla det till Länsstyrelsen:

  • hästinfluensa typ A
  • kvarka
  • virusabort (centralnervös form)
  • virusarterit
  • MRSA (alla djurslag).

Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom

Gör din anmälan i vår e-tjänst för klinisk misstanke om djursjukdom. Veterinärer ska anmäla till Länsstyrelsen i det län där smitta misstänks, det vill säga det län där det smittade djuret har sin hemvist.

Du behöver e-legitimation för att kunna använda e-tjänsten.

Vad händer efter anmälan?

Efter att Länsstyrelsen tagit emot anmälan att en veterinär misstänker smittsam sjukdom vidtar vi olika åtgärder beroende på vilken sjukdom det rör sig om. Till exempel kan vi kontakta övriga berörda myndigheter för samordning av åtgärder, skicka ut information till berörda organisationer och praktiserande veterinärer och se till att den utredande veterinären får skyddskläder och provtagningsmaterial.

Förekomst av djursjukdomar i länet

Statistik över förekomst av djursjukdomar i länet och övriga delar av Sverige hittar du på Jordbruksverkets webbplats.

Sjukdomsstatistik på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Sjukdomsbeskrivningar och information om aktuella fall av djursjukdomar hittar du även på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats.

Smittläge på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.

Kortfattad information om anmälda hästsjukdomar publiceras på Svensk travsports webbplats.

Smittinfo på Svensk travsports webbplats Länk till annan webbplats.

Vem kontaktar jag om mitt djur blir sjukt?

I första hand kontaktar du en veterinär om ditt djur blir sjukt. Om du inte får tag på din ordinarie veterinär, ring närmaste jourhavande veterinär. Har du allmänna frågor om smittsamma djursjukdomar kan du vända dig till Jordbruksverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt.

Information om smittsamma djursjukdomar på Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Information om smittsamma djursjukdomar på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.

Frasbrand orsakas av jordbundna bakterier och har ett mycket snabbt
sjukdomsförlopp med gasbildning och nedbrytning av musklerna. Det smittade djuret dör ofta inom ett dygn eller ännu snabbare.

Frasbrandsfall under 2021

  • En kalv på en gård utanför Falköping har dött. Djuret var uppstallat inomhus och var inte vaccinerat. Majoriteten av övriga djur på gården är vaccinerade, då man haft tidigare fall av frasbrand i besättningen. Diagnosen har verifierats via obduktion och provtagning.
  • Två tjurar på en gård utanför Falköping har dött. Djuren var ovaccinerade och hade stått inne i två olika avdelningar. Halm har köpts till gården från en gård vars djur hade frasbrand i höstas. Diagnosen har verifierats via obduktion och provtagning.

Frasbrandsfall under 2020

  • Tre äldre köttraskalvar på en gård utanför Falköping har dött. Djuren gick i storbox under tak och var inte vaccinerade. Diagnosen har verifierats via obduktion på två av djuren.
  • En köttraskalv på en gård utanför Resville, Lidköpings kommun, har dött. Djuren var på bete och är inte vaccinerade. Diagnosen har verifierats via obduktion.
  • En kalv på en gård utanför Skultorp, Skövde kommun, har dött. Diagnosen har verifierats via obduktion. Djuret var inte vaccinerat.
  • Åtta nötkreatur på bete utanför Falköping har dött. Diagnosen har verifierats via obduktion.
  • Tre kalvar på bete utanför Falköping har dött/avlivats. Diagnosen har verifierats via obduktion.
  • Årets första indexfall av frasbrand rapporteras från Falköping och en ungtjur. Diagnosen har verifierats via obduktion.

Frasbrandsfall under 2019

  • Frasbrand har konstateras på en gård söder om Blikstorp, Hjos kommun. Tre köttrastjurar har dött på bete. Djuren var ovaccinerade.
  • Frasbrand har konstaterats på en 18 månader gammal köttraskviga i Hjo kommun.
  • Frasbrand har konstaterats i Daretorp, Tidaholm på en fjällko och en sex månader gammal kalv.
  • Frasbrand har konstaterats på en gård i Öja, Falköpings kommun. Sex tjurar har dött.
  • Frasbrand har konstaterats på en gård utanför Fridene i Hjo, där det dött fem mellankalvar.
  • Tre dikalvar som dött på Hedegården i Stenstorp.
  • En mjölkraskviga som dött, Järnåsen, Tidaholm.
  • Två mjölkraskvigor på bete i Södra Fågelås i Hjo har drabbats av frasbrand.
  • Fem ovaccinerade kalvar har hittats döda utomhus i sin vinterfålla på en gård söder om Skara.
  • Frasbrand konstaterad på en mjölkraskviga i Agnetorp, Tidaholm.

Frasbrandsfall under 2018

Under 2018 konstaterades sju indexfall i Falköpingsområdet.

Anmäl nya sjukdomsfall till din veterinär

Om något av dina djur får frasbrand ska du anmäla detta till din besättningsveterinär. Det är viktigt att du som djurägare snabbt tar kontakt
med din veterinär om du misstänker att något av dina djur drabbats.

Besättningsveterinären anmäler till Länsstyrelsen

Om du som veterinär får in en anmälan om frasbrand ska du anmäla detta till
Länsstyrelsen via e-post till: veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Skriv Anmälan om frasbrand i ämnesraden.

Anmälan ska innehålla:

  • Namn på anmälande veterinär
  • Namn på djurägare
  • Produktionsplatsnummer (PPN) på platsen
  • Ras på djuret
  • Antal drabbade djur
  • Är djuren vaccinerade?
  • Har några djur skickats iväg för obduktion?
  • Vilken typ av bete går djuren på? (Åkermarksbete/Naturbete/Annat)

Symtom på frasbrand

Det första tecknet på sjukdomen är hälta, vanligen på ett bakben. Muskulaturen på benet blir först varm av den inflammatoriska processen, men allt eftersom förloppet fortgår bildar bakterien gifter (toxiner) som gör att vävnaden dör. Huden blir kall och gas bildas under huden. Förloppet går snabbt och djuren dör ofta inom ett dygn eller ännu snabbare.

Spridning av frasbrand

Sjukdomen frasbrand är en bakteriesjukdom som trivs bäst i syrefattiga
miljöer, framförallt i jord. Det innebär att grävarbeten på bete medför en risk
för att stöta på vilande bakteriesporer. Även översvämningsmarker och blöta marker kan ge en ökad smittrisk. Om självdöda frasbrandsmittade djur längre tillbaka i tiden grävts ned kan dessa utgöra en smittrisk om de grävs upp eller om bakterierna förs upp till ytan av vatten.

Djuren får i sig bakterierna via munnen och de sprids sedan i djuret till lever och muskulatur. Smittan sprids inte från nos till nos mellan djur. Däremot kan ett smittat eller dött djur utsöndra mycket bakterier som ett annat djur kan få i sig via munnen.

Åtgärder vid frasbrand

Det går att behandla frasbrand. Snabbt insatt behandling med en hög dos
antibiotika (penicillin) är avgörande. Bakterierna utsöndrar toxin som
kan påverka organen så att till synes lindrigt sjuka djur ändå inte går att
rädda trots tidig behandling.

Om din veterinär misstänker frasbrand eller om ni fått fall konstaterade vid obduktion bör alla djuren flyttas från det smittade betet, alternativt stallas in. Blanda inte de här djuren med andra djur. Nya fall och dödsfall kan uppträda även inne på stall. Det viktigaste är ökad övervakning för att snabbt kunna sätta in behandling vid hälta.

Åtgärder vid frasbrand:

  • Flytta djur från betet, alternativt stalla in djuren
  • Öka tillsynen så att behandling snabbt kan sättas in vid hälta
  • Obducera självdöda djur funna på bete
  • Vaccinera djuren

Vaccinera djuren

Genom att vaccinera djuren bildas skyddande antikroppar. Det tar normalt
några veckor för antikropparna att bildas. Ger man ytterligare en dos 4-6 veckor efter den första vaccinationen ökar antalet skyddande antikroppar väsentligt. Vaccineras moderdjuren får kalven i sig antikroppar genom råmjölken som ger kalven ett gott skydd i cirka två månader efter födseln. Kalvar ska inte vaccineras så länge de är skyddade av råmjölkens antikroppar eftersom effekten av vaccinationen då blir dålig eller uteblir.

Vi rekommenderar alltid vaccination av betesdjur vid följande fall:

  • Om gården tidigare år haft fall av frasbrand.
  • Om närliggande gårdar har haft fall av frasbrand.
  • Om utfodring sker med ensilage som skördats på marker där det funnits fall av frasbrand eller om det finns risk för jordinblandning i ensilage.
  • Om oron är stor.

Om besättningen varit drabbad av frasbrand bör djuren under de följande åren vaccineras innan betessläpp. Kontakta din veterinär för att lägga upp en gårdsanpassad vaccinationsstrategi för din besättning.

Var uppmärksam på dina djur

Den främsta orsaken till att frasbrand är anmälningspliktig är att symtomen
kan vara mycket lika de symtom som ses vid mjältbrand. Mjältbrand är en mycket
allvarlig sjukdom som dessutom kan orsaka sjukdom på människa. Ta därför alltid
kontakt med veterinär vid plötsliga dödsfall på betet för att man ska kunna
utreda dödsorsaken.

Frasbrand hos nötkreatur, SVA Länk till annan webbplats.

Frasbrand i Västra Götaland 2015 - kartläggning av utbrottet och djurägarnas perspektiv Pdf, 480.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Vem ansvarar för smittskyddet?

När det gäller djur har Jordbruksverket det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar.

Länsstyrelsen med länsveterinären har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.

Länsstyrelsen samarbetar med smittskyddsläkare, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, fältverksamma veterinärer och länets kommuner.

Allvarliga utbrott av smittsamma djursjukdomar

Vid utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar i länet, så kallade epizootier, samverkar Länsstyrelsen med andra myndigheter i bekämpningen och samordnar de lokala aktörerna. Vid större utbrott har Jordbruksverket möjlighet att delegera uppgifter till Länsstyrelsen. Vi ansvarar också för att kontrollera att de beslut som fattas i arbetet för att bekämpa smittan följs.

Hygienregler för djurhållare

Det finns allmänna hygienregler som ska förebygga att smittämnen sprids mellan djur och människor. Reglerna innebär bland annat att det ska finnas möjlighet för den som vistas på en anläggning med djur att tvätta och desinficera sina händer. Reglerna gäller inte för dig som endast har djur i ditt eget hem. 

Krav för dig som har en besöksverksamhet

Hygienregler för besöksverksamheter

För att minska risken för spridning av smittor mellan djur och människor finns särskilda hygienregler för dig som har en besöksanläggning där människor har möjlighet till direkt kontakt med djur. Bland annat ska den som besöker en djuranläggning kunna tvätta och desinficera sina händer i nära anslutning till djuren. Du ska också informera besökaren om hur risken för överföring av smittor mellan djur och människor kan minska.

Hygienreglerna för besöksverksamheter gäller oavsett om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller någon annan typ av djurhållning. Detta gäller även dig som har vård- eller terapihundar.

Allmänna och särskilda hygienregler uppdelade efter djurslag på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Nyheter för djurhälsopersonal

Nyheter för djurhälsopersonal är vårt nyhetsbrev som riktar sig till all djurhälsopersonal i Västra Götalands län. I nyhetsbrevet kan du läsa om nyheter och aktuella händelser som berör dig i ditt yrke när det gäller lagstiftningen, exempelvis läkemedelsanvändning, smittskydd, djurskydd med mera. Redaktionen består av medarbetare på Länsstyrelsens enhet för veterinär och djurskydd.

Läs senaste nyhetsbrevet

Antibiotikaresistenta bakterier

Resistenta bakterier blir allt vanligare och sambandet med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.

Läs mer om antibiotikaresistens och hur den kan bromsas på

Smittsäkra.se Länk till annan webbplats.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Länk till annan webbplats.

Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Hantering av animaliskt avfall

För att förhindra smittspridning från animaliskt avfall, så kallade animaliska biprodukter, finns ett omfattande regelverk om hur det får användas och hur det ska hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller något som helst kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.

Foder och utfodring med animaliska biprodukter på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliskt biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.

Jordbruksverkets blankett för att registrera yrkesmässig transport av animaliska biprodukter Länk till annan webbplats.

Får jag gräva ner en avliden häst på min mark?

Ja, det får du göra, det behövs inte längre tillstånd från Länsstyrelsen för detta. Dock måste din kommun godkänna platsen för nedgrävning. Du behöver även ha markägarens tillstånd. Kontakta miljökontoret i din kommun för mer information.

Mer information om nedgrävning av döda djur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Maria Olofsson
Länsveterinär
E-post till Maria Olofsson

Kontakt