Varggropen i Stora Bystad

Varggropen i Stora Bystad är fortfarande en imponerande syn. Foto: Malin Richard

Varggropen i Stora Bystad är en av landets mest välbevarade. Man kan tydligt se de stenklädda väggarna i den djupa gropen, som gjorde det omöjligt för vargen att klättra upp då den väl fallit i.

Varggropen i Stora Bystad är hela fem meter i diameter och tre och en halv meter djup. Gropen är stensatt och bottnen är helt plan. Runt gropen syns en utplanad vall som består av den uppgrävda jorden. Varggropen är mycket välbevarad och kan vara landets finaste varggrop.

Vargnäten vid gropen ska i Stora Bystad ha satts upp från sjöstranden till gropen och vidare från andra sidan gropen till de nu utdikade sankmarkerna mot öster. Enligt uppgifter från en tidigare markägare ska minst en varg ha fångats i gropen. Årtalet är inte känt.

Ett lockbete lades i botten på varggropen eller stacks på en påle. Gropen täcktes sedan med ris.

Att tänka på som besökare

Varggropen ligger på privat mark med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Intill varggropen ligger flera rösen. Foto: Malin Richard

De flesta av socknens fornlämningar finns i de södra delarna, däribland kring Bystadsjön, intill vilken Stora Bystads varggrop är belägen. Men i fångstgropens direkta närhet finns inga fler lämningar som tyder på jakt eller fångst. Den närmaste fångstgropen som finns registrerad ligger på ett gravfält i Hulared, ca fyra kilometer söder om gropen i Stora Bystad. Runtom Bystadsjön finns däremot många andra typer av fornlämningar från stora delar av vår förhistoria. I direkt anslutning till fångstgropen finns tre rösen och två stensättningar. En knapp kilometer nordost om dessa finns ytterligare ett antal rösen.

Det finns också lämningar från senare tider i närområdet. Strax väster om Getavadån har man hittat ett slaggvarp, där slaggen visar att det inte rör sig om en forntida lågteknisk järnframställning. Platsnamnet Bruket skvallrar också om att man framställt metall på platsen. Runtom i trakten, invid mossar, myrar och sjöar, finns flera tidiga järnframställningsplatser där lågteknisk teknik använts.

Utmed vägen mot Hulared finns flera torplämningar och fossila åkrar, men också kolningsgropar som möjligen kan sättas i samband med metallframställningen vid Bruket. Detta vittnar om att utmarken utnyttjats aktivt och att den skogliga näringen varit viktig.