Dalaborg

Ruinen av Dalaborg idag. Foto: Claes Ström

Dalaborg var en gång Dalslands viktigaste borg. Resterna av 1300-talsborgen vilar magnifikt på en höjd med utsikt över Vänern. Under Engelbrektsupproret på 1400-talet brändes den ner av upprorsmännen, i likhet med andra fogdeborgar

Dalaborg anlades 1304 av hertigarna Erik och Valdemar, möjligen influerade av marsken Torgils Knutssons Aranäs på andra sidan Vänern. Det har spekulerats i om en enklare träbefästning funnits på platsen innan 1304. Det enda egentliga beviset för det är ett brandlager som lika gärna kan komma från svedjebränning och markröjning innan hertigarnas borg byggdes.

Dalaborg hade en omsorgsfullt murad och putsad bottenvåning i sten med hela fyra meter tjocka väggar. Ovanför bottenvåningen fanns ytterligare våningar, förmodligen två, i trä. Borgklippan är omgiven av vatten på tre sidor och en naturlig grav på den fjärde. Vid en senare byggnadsfas förstärktes graven med en vall, förmodligen också med trävärn. Särskilt stark blev ändå inte befästningen – här fanns varken ringmur, flankeringstorn eller liknande försvarsanläggningar. Möjligen var planen från början att bygga hela huvudbyggnaden i sten, men tid och pengar tog slut.

Maktstrider kring borgen

Dalaborg hade knappt blivit mer än uppbyggd förrän den belägrades av kung Birger, bror och rival till hertigarna. Ett fredsfördrag slöts 1305 – troligen efter att borgen hade fallit i kungens händer.

1309 nämns att borgfogden ryckte ut för att slå tillbaka de norrmän som härjade i Dalsland. Sedan är det är tyst om borgen i källorna fram till 1367 då riddaren Peter Porse utfärdade ett brev härifrån. Det är möjligt att borgen var övergiven under de mellanliggande åren.

I samband med nya maktstrider mellan den avsatte kung Magnus Eriksson med son och mecklenburgarna, som tagit makten, dyker Dalaborg åter upp i källorna. Magnus och hans son Håkan verkar ha rustat upp borgen och använt den som befästning.

1434 brändes Dalaborg, i likhet med flera andra fogdeborgar, ner av upprorsmännen under Engelbrektsupproret. Den byggdes inte upp igen efter det.

Dalaborgstraktaten

Det har i äldre forskning antagits att den traktat där unionsdrottningen Margareta erkändes som härskarinna över Sverige av de svenska stormännen slöts på Dalaborg, den så kallade Dalaborgstraktaten. Det är dock troligare att detta inträffade på Bohus fästning och att det enda som utfärdades på Dalaborg var ett anslutande dokument.

Modell finns på Melleruds museum

Dalaborg undersöktes 1931 och 1938–39. Efter den senare undersökningen restaurerades borgen.

En tavla som föreställer förstörandet av Dalaborg målades 1942 av dalslänningen Carl Oskar Borg. Tavlan finns nu i Mellerud.

En modell av hur Dalaborg kan ha sett ut finns på Melleruds museum.

Att tänka på som besökare

Dalaborg ligger på privat mark med boende i närheten. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Vänern, sedd från Dalaborg. Foto: Andrea Grave-Müller

Dalaborg var det administrativa centrat i 1300-talets Dalsland, eller Dal som det kallades på medeltiden. Några städer fanns inte i området, men trakten var betydelsefull när det kom till handel och jordbruk.

De enda städerna i Västergötland under medeltiden var Gamla Lödöse nere vid Göta älv, och Skara söder om Vänern. Vad som däremot fanns i trakten var marknadsplatser. Vid Dalbergsån söder om Dalaborg är Dalboå marknad säkert belagd från 1500-talet, men förmodligen användes marknadsplatsen redan under Dalaborgs storhetsperiod på 1300-1400-talet. Dalboslätten var ett gammalt dalsländskt centralområde och jordbruksbygd, viktigt redan innan medeltiden.

Naturligtvis var kyrkorna betydelsefulla medelpunkter i den medeltida bygden. Flera av traktens kyrkor har anor från 1100- och 1200-talet – Grinstad, Gestad, Järn, Brålanda och Bolstad står ännu idag, medan Erikstads kyrka har haft en medeltida föregångare.

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

Det är enligt kulturmiljölagen förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förBad/badplats Bad/badplats
  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRastplats Rastplats

Fakta

Hitta hit

Kontakt

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss