Blomsholm

Vid Blomsholms säteri finns mäktiga gravmonument som Bohusläns största domarring och en av Sveriges största skeppssättningar. Båda vittnar om platsens betydelse under järnåldern.

Blomsholm är Bohusläns kanske viktigaste järnåldersmiljö. Kring säteriet finns bland annat cirka 160 gravar samlade på sju gravfält, vilka troligen använts under hela järnåldern.

Unik skeppssättning

Redan från vägen ser man den imponerande skeppssättningen som är över 40 meter lång och består av 49 stenar. Stävstenarna är hela fyra meter höga. Långsidornas stenar är lägre och raffinerat ordnade så att de lägsta stenarna står mitt på långsidorna, vilket ger skeppet en vackert konkav profil.

Förutom skeppssättningen finns här ett gravfält med ett tjugotal högar och stensättningar samt ett par resta stenar. Fler stenar på området kan ha varit resta eller prytt några av stensättningarna och högarna.

En del av gravarna är undersökta och har daterats till cirka 400-600 efter Kristus. Skeppssättningen är troligen från samma period. Under järnåldern var havsnivån högre och gravfältet med skeppssättningen låg vid stranden intill en havsvik.

Fornåkrar och gravfält

I bergsslänten norr om lerslätten ligger fornåkrar och ett gravfält med omkring 40 fornlämningar. Här finner du högar, domarringar och stensättningar samt på bergshöjden två storhögar, varav den största är 30 meter i diameter och 5 meter hög.

Den största högen användes som kruthus i början av 1900-talet. En stor grop grävdes då mitt i högen, men inga fynd tillvaratogs. Då lade man också dit de trappstenar man kan se idag.

Bohusläns största domarring

Den största domarringen är hela 36 meter i diameter och har 10 stora stenar i kretsen, vilket är ganska ovanligt eftersom domarringar i regel har ett udda antal stenar. Ringen har också ett stort mittblock. Ytterligare tre eller fyra domarringar finns på gravfältet.

Att tänka på som besökare

Blomsholms gravfält ligger på privat mark, med boende strax intill. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner. På det norra gravfältet betar det ibland får om sommaren.

Grönehög. Foto: Bo Niklasson

I trakten runt Blomsholm finns många stora gravar. Här får den stora domarringen, storhögen och skeppssättningen sällskap av ytterligare storhögar som till exempel Grönehög och Kungshögen.

Under järnåldern var havsnivån ungefär tio meter högre än vad den är idag. Där Blomsholms öppna marker idag breder ut sig färdades människor i båtar för 1500 år sedan. Att ta sig fram på vattnet var både enklare och snabbare i jämförelse med terrängen på land. Områdets stora fornlämningar är placerade så att de var väl synliga från vattnet.

Grönehög

Inom synhåll från skeppssättningen i Blomsholm ligger storhögen Grönehög (ca 500 efter Kristus) med sitt omgivande gravfält. Det är den största gravhögen i Bohuslän. I början av 1900-talet undersöktes högen och teorin om att den var byggd över en hövding, eller en annan mäktig man, visade sig vara felaktig. De föremål som påträffades tolkas idag som att åtminstone en av de gravlagda var en betydelsefull kvinna.

Förr påstods det att Grönehög var hemsökt av övernaturliga väsen, och att det vissa nätter gick att se ett sken kring högen.

Förutom flera järnåldersgravar runt de stora gravfälten på Blomsholm finns här också andra lämningar. Uppgifter finns om flatmansgravar, vilket är gravar under marken som saknar synlig markör. Dessa flatmansgravar härstammar troligen från samma tidsepok som gravfälten. Det finns också fornåkrar och hålvägar som ligger i närheten men dessa är troligen yngre.

På andra sidan E6 har det påträffats spår av ännu en järnåldersboplats. Där ligger också Kungshögen som är ytterligare en av områdets storhögar.

Fornborgen

Lite drygt 3,5 kilometer inåt landet ligger traktens närmaste fornborg. Denna typ av lämningar dateras oftast till mitten av järnåldern, men kan vara både äldre och yngre. I Västsverige är borgarna alltid belagda på höjder, gärna intill branta stup. Idag går det ofta att se rester av murar bestående av stenar som fogats samman utan murbruk, så kallad kallmurning.

Exakt vad dessa fornborgar användes till är idag osäkert. En vanlig teori är att de hade någon form av försvarsfunktion, kanske som tillflyktsort under oroliga tider. Andra återkommande teorier är att de fungerat som handelsplatser, kultplatser, boskapsfållor eller vårdkasar. Kanske hade de olika funktioner under olika tidsperioder.

Före gränserna

Norra Bohuslän och norska Østfold har stora kulturella likheter. Detta avspeglas bland annat i fyndmaterial, gravtyper och gravskick. Förmodligen hade människorna i trakten kring Blomsholm mer gemensamt med de som levde i de södra delarna av Østfold, än med de från andra centralområden i dagens Sverige. Under järnåldern fanns varken Sverige eller Norge och därmed heller inte några gränser. Språket hade ännu inte delat sig i svenska och norska. Förmodligen pratades det likadant i norra Bohuslän som i Fredrikstadstrakten lite längre norrut längs kusten.