Kinnahus

Kinnahus begränsas i väster av Ätran. Foto: Malin Richard

På en udde i Ätran finns ruinerna efter Kinnahus, en försvarsborg som omnämns redan i den medeltida Erikskrönikan.

Borgen Kinnahus, eller Kindahus som den också kallas, ligger på en udde som bildats genom Kalvåns utlopp i Ätran. De gamla vägarna längs Viskans och Ätrans dalgångar hade stor betydelse för den svenska krigshären. Kinnahus byggdes för att övervaka den viktiga färdvägen, kallad "ridhväg", längs Ätrans dalgång.

Borgen är troligen byggd under 1200-talets andra hälft. Den nordöstra delen lär vara äldst. Men dateringen är osäker eftersom det saknas direkta skriftliga källor. Borgen nämns för första gången år 1306 då den belägrades av en dansk här. Borgen belägrades åter av danskarna 1452.

Det har inte gjorts några arkeologiska utgrävningar vid Kinnahus. Troligen var borgen byggd i trä och var inte särskilt stark i försvarshänseende. Men borgens strategiska läge var utmärkt.

Det går fortfarande att se hur den gamla befästningen var uppbyggd. Den består av tredubbla vallgravar som troligen varit vattenfyllda under tiden då borgen användes. Den yttre vallen var försedd med flankeringstorn. Huvudfronten var riktad mot öster. På övriga sidor begränsas borgen av Ätran och Lillån.

Att tänka på som besökare

Kinnahus ligger på privat mark, med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och skräpa inte ned.

Mölneby gård, strax öster om Kinnahus, byggdes under 1800-talet upp till Sjuhäradsbygdens första egentliga storjordbruk. Foto: Malin Richard

Ett par hundra meter öster om Kinnahus ska enligt uppgift ett flertal sten- och flintföremål från stenåldern ha hittats. Det rör sig bland annat om stenyxor, slipade och oslipade flintyxor, en pilspets samt en flintdolk. Det är dock troligt att föremålen ha påträffats på olika platser i närheten. Flintdolken är möjligen från i en hällkista som togs bort år 1865 på Mölnebys ägor.

I området runt borgen finns flera större områden med fossil åkermark. De flesta tillhör den utbredda torpbebyggelse som finns spridd i området och som kan dateras till 1800-talet.

Drygt två kilometer sydväst om Kinnaborg, strax nordöst om Kyrkemossen, finns ett område med flera rösen och stensättningar. Ingen av dem har undersökts arkeologiskt.

Mycket att uppleva

Om man lyfter blicken något och ser till hela Ätrans dalgång, finns åtskilliga fornlämningar från samtliga förhistoriska perioder representerade utmed denna genom tiderna viktiga farled. Det rör sig om allt från boplatser från stenåldern, gravar, och fossil åkermark till runstenar och gamla ridvägar.

Här finns också ett vackert jordbrukslandskap väl värt att besöka. Längs Ätran utbreder sig ett mosaikartat landskap med åkermarker, mader, betesmarker och lövskogspartier.

Området kring mellersta och nedre Ätradalen är även ett av landets i särklass rikaste områden då det gäller fossil åkermark från förhistorisk tid och medeltid. På flera håll i landskapet finns även välbevarade småskaliga odlingslandskap från historisk tid, vilka delvis fortfarande är