Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, och för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. Många arter skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. För flera arter räcker inte det för att de ska kunna leva vidare. Dessa hotade arter behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysning

Det är Regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mistel - en fridlyst landskapsblomma

I Västmanland är den fridlysta växten mistel vanlig, särskilt runt Västerås och Kungsör, men den växter här och där i hela Mälardalen. I Sverige är mistel annars sällsynt och växer bara på ett fåtal platser. Mistel är också Västmanlands landskapsblomma.

Närbild på en mistel med gröna blad.

Mistel har av tradition plockats flitigt, framförallt inför julhelgerna. Om det var tillåtet att fritt plocka mistel i stor mängd för försäljning så skulle den hotas av utrotning. Därför är misteln fridlyst.

Fridlysningen innebär att det är förbjudet att plocka mistel i Sverige. Misteln är en halvparasit som är helt beroende av trädet den växer i för sin överlevnad. Därför är det också förbjudet att fälla ett träd som det växer mistel i.

Om du vill göra något som kan påverka mistel eller andra fridlysta arter, behöver du ansöka om dispens.

I Västmanland arbetar vi med att genomföra rätt åtgärd vid rätt plats

Av de åtgärdsprogram som har blivit framtagna berörs Västmanlands län av ett 50-tal. Här arbetar vi med olika åtgärder för att ge de arter och livsmiljöer med särskilda åtgärdsprogram ett bättre liv. I respektive program beskrivs en eller flera hotbilder som vi ska förebygga. Vi måste göra åtgärden precis där arterna finns eller åtminstone i dess närhet så att de har chans att sprida sig till nya eller förbättrade livsmiljöer. Till exempel arbetar vi med att ta bort buskar och små träd runt gamla ekar. Vi skapar sandblottor för att hjälpa sällsynta bin. Vi slår gräs i kraftledningsgator och i dikeskanter för att hjälpa sällsynta blommor och fjärilar och vi placerar ut ved i vattendrag för att hjälpa små mossor att finna lämpliga växtplatser. Genom inventering har vi också varit delaktiga i att pekar ut skogar som behöver stå kvar för att fortsätta vara en plats där ovanliga svampar trivs.

Sprida kunskap

Vi arbetar aktivt med att sprida den kunskap som vi får fram genom arbetet med åtgärdsprogrammen. Det är viktigt att information om arternas förekomster sprids till berörda markägare. Ingen lokal ska förloras genom okunskap eller felaktig skötsel. För att på långsikt behålla arterna i länet är det viktigt att berörda markägare får den kunskap om lokalerna som arterna och deras livsmiljöer kräver.

Kunskap får markägaren via personliga kontakter, via brev eller via de inventeringsrapporter och informationsblad som vi tar fram. Vi har för några arter låtit ta fram och placerat ut informationsskyltar för att uppmärksamma att det finns arter i omgivningarna som kräver hänsyn.

  • Särskilt skyddsvärda träd
  • Kalktallskog
  • Rikkärr
  • Asp (fisken)
  • Bombmurkla
  • Flodkräfta
  • Flodnejonöga
  • Flodpärlmussla
  • Hällebräcka
  • Läderbagge
  • Mal
  • Ortolansparv
  • Rökpipsvamp
  • Skaftslamkrypa
  • Strandskinnlav
  • Svartfläckig blåvinge
  • Svartoxe
  • Svartpälsbi
  • Trumgräshoppa
  • Utter
  • Veronikanätfjäril
  • Violett guldvinge
  • Vitryggig hackspett
  • Älvängslöpare
  • Ängshök
  • Ängsskäreplattmal
  • Ävjepilört

Program

Arter som finns i Västmanland

Stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi

Stortapetserarbi

Långhorningar i hassel och klen ek

Molnfläcksbock

Väddnätfjäril

Kärrantennmal

 

Väddnätfjäril

Vildbin på ängsmark

Fibblegökbi

 

Pärlbi

Vildbin och småfjärilar på torräng

Knytlingsäckmal

 

Storfibblebi

Skalbaggar på nyligen död tall

Tallbarksvartbagge

 

Tallgångbagge

 

Tolvtandad barkborre

Skalbaggar på äldre död tallved

 

Skrovlig flatbagge

 

Stubbfuktbagge

 

Tallbarkbagge

Brandinsekter i boreal skog

Raggbock

Vithornad barkskinnbagge

Skalbaggar på gammal asp

Cinnoberbagge  

Hotade arter på asp i Norrland

Aspbarkgnagare

Vimma och id

Id

 

Vimma


Skalbaggar på skogslind

Enfärgad brandsvampbagge

Lindbarkbaggen Synchita separanda

Lindfläckbock

Lindgrengnagare

Lindmögelbagge

Lindplattbaggen Laemophloeus monilis

Lindsvampborrare

Ögonfläcksbock

Skalbaggar i eklågor

Svart guldbagge

Gentianor i naturliga fodermarker

Fältgentiana

Åkerogräs

Klätt

Åkerranunkel

Brandgynnad flora

Mosippa

Låsbräknar i hävdade marker

Rutlåsbräken

Skapanier på död ved på stränder

Mikroskapania

Timmerskapania

Svampar i ängs- och betesmarker

Blårödling

Fager vaxskivling

Praktvaxskivling

Hotade makrofytarter i permanenta vatten

Bandnate

Spetsnate

Spädslinke

Uddnate

Uddslinke

Rödlistade fjälltaggsvampar

Bitter taggsvamp

Blåfotad taggsvamp

Brödtaggsvamp

Koppartaggsvamp

Sammetstaggsvamp

Skrovlig taggsvamp

Slät taggsvamp

Hotade lavar på kulturvedlänk till annan webbplats

Ladparasitspik

Sydlig ladlav

Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd

Länsstyrelsen i Västmanlands län har fått ett speciellt uppdrag att samordna programmet för särskilt skyddsvärda träd för hela Sverige. Det är länsstyrelserna tillsammans med Naturvårdsverket som arbetar med åtgärdsprogrammet. Arbetet sker även genom ett stort samarbete med en lång rad av andra aktörer, som exempelvis Trafikverket, många kommuner, Skogsstyrelsen, Svenska kyrkan, ArtDatabanken, Jordbruksverket och inte minst privata markägare.

Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd omfattar gamla, grova och ihåliga träd som står i kulturlandskapet. Dessa träd är oftast värdefulla för en mängd olika insekter, lavar, mossor, svampar, fladdermöss och fåglar. Olika arter lever i och på olika delar av träden. Den här artrikedomen beror på att dessa träd kan erbjuda en mängd olika miljöer genom att vara knotigt, ha skrovlig bark, håligheter och döda vedpartier.

I dagens landskap är dessa träd en bristvara. Det är fler träd som dör än vad som hinner växa upp. Samtidigt är Sverige ett av få länder i norra Europa där det fortfarande finns stora bestånd av dessa träd. Vi har därför även ett internationellt ansvar för bevarandet av dem.

PDF Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda trädlänk till annan webbplats

Åtgärdstabellen för särskilt skyddsvärda träd revideras!

Under 2019 revideras åtgärdstabellen i åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. Mål och åtgärder är frivilliga att uppfylla, men om markägare, brukare, andra markanvändare, frivilliga organisationer och naturvårdande myndigheter samverkar kring dessa ger det en större effekt i landskapet. Vi bjuder nu in alla som känner sig berörda av åtgärdsprogrammet att svara på remissen. Sista svarsdag är 1 september 2019. Svar skickas till Karin Sandberg.

Remissen till reviderad åtgärdstabell för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda trädPDF.

 

På många platser har skyddsvärda träd inventerats. Anledningen är för att kartlägga var de finns, se hur de mår och planera för eventuella åtgärder. Resultaten från inventeringarna är tillgänglig för alla, såväl myndigheter, kommuner som allmänheten. Alla uppgifter om särskilt skyddsvärda träd lagras i Trädportalen och även du som privatperson kan lägga in dina egna trädobservationer.

Trädportalens webbplatslänk till annan webbplats

  • Jätteträd: Träd grövre än 1 meter i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken).
  • Mycket gamla träd: Ek, bok, gran och tall, äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.
  • Hålträd: Träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken) med hål i stammen.

Detta gäller både levande och döda träd.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Receptsamling för biologisk mångfald

Länsstyrelsen har tagit fram en receptsamling för biologisk mångfald. Här kan du hitta tydliga beskrivningar av enkla och billiga åtgärder som du själv kan göra. Här finns allt från tips på hur ett insektshotell ska se ut, till vilka blommor som lockar till sig insekter till att spara lite stammar och grenar i ett hörn av trädgården. Välj det som passar dig bäst och som du har möjlighet att hysa på just din mark.

Rapport efter rapport larmar om hur olika arter minskar i Sverige. En stor bidragande orsak är att landskapet idag blir allt mer enformigt. Många av de hotade arterna har ändå lyckats hålla sig kvar i de allt färre livsmiljöerna som finns i landskapet och inne i städerna. För att de ska kunna leva kvar och öka i antal behövs ett nätverk av liknande livsmiljöer inom rimligt avstånd som de kan sprida sig mellan. De parker som finns i städerna tillsammans med alla trädgårdar kan bilda ett sådant nätverk. Du kanske tycker att det inte spelar någon roll om du gör en specialinsats, men forskning visar att det faktiskt kan göra stor skillnad.

Tillsammans kan vi bygga ett nätverk och bevara våra hotade arter.


Vem bekostar aktiviteterna?

Receptsamlingarna bekostas av Landsbygdsprogrammet 2014-2020 som finansieras av Europeiska jordbruksfonden och svenska staten.

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Kontakt