Mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor är ett begrepp som avser alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld. Länsstyrelsen samarbetar med kommuner, regioner och andra aktörer för att förebygga våld. Vi kan ge dig kompetensutveckling, erbjuda forum för dialog och samverkan eller berätta mer om hur andra jobbar.
Länsstyrelsens uppdrag och roll
Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna och utveckla länets våldsförebyggande arbete. I uppdraget ingår att se till att regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor får genomslag i länet. Det övergripande målet är ett jämställt samhälle och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I målet ingår även att män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha samma rätt till och möjlighet till kroppslig integritet.
Regeringen har fyra prioriterade delmål som är vägledande i arbetet på nationell, regional och lokal nivå:
- Utökat förebyggande arbete. När fler går samman kan vi förhindra att våld uppstår och minska återfall i brott.
- Förbättrad upptäckt, skydd och stöd. En effektiv vårdkedja leder till att fler kan skyddas och erbjudas rätt stöd.
- Effektivare brottsbekämpning. Vid en fungerande rättsprocess kommer fler att medverka i brottsutredningen och fler brott klaras upp.
- Förbättrad kunskap och metodutveckling. Genom utbildning, systematisk uppföljning och utvärdering ökar kunskapen och vi får fler verksamma metoder och arbetssätt.
Länsstyrelsens roll är att bidra till att regeringens prioriterade mål uppfylls i länet. Det gör vi genom att:
- Ge stöd till lokala och regionala aktörer för att förbättra kunskap, dialog och samverkan inom det våldsförebyggande arbetet.
- Utveckla regionala strategier och handlingsplaner i samverkan med andra och följa upp arbetet i länet.
- Erbjuda utbildningar och sprida metoder och kunskapsmaterial till kommuner, regioner, myndigheter, civilsamhällesorganisationer och näringsliv.
- Sammankalla nätverk som bidrar till lärande och erfarenhetsutbyten.
- Stödja utveckling av regionala stöd- och samverkansresurser.
- Fånga upp centrala utvecklingsfrågor i länet och vidareförmedla dem till den nationella nivån.
För att stärka genomförandet av det jämställdhetspolitiska målet har regeringen tagit fram en långsiktig strategi och ett åtgärdsprogram.
Det är särskilt viktigt att utveckla våldsförebyggande insatser som riktar sig till många grupper i samhället och på flera olika arenor. Det handlar om att sätta in insatser tidigt, arbeta med riskgrupper och att erbjuda stöd- och behandlingsinsatser till både utsatta och våldsutövare.
Mäns våld mot kvinnor är det begrepp som regeringen använder i den nationella strategin. Våldet betraktas som den yttersta konsekvensen av ett samhälle som inte är jämställt. Begreppet avser alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld. Fokus är kvinnor och flickors särskilda utsatthet för följande våldsuttryck:
- Våld i nära relation.
- Hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.
- Prostitution och människohandel med fokus på sexuella ändamål.
- Sexualiserat våld oberoende av relation.
- Kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i reklam, medier och pornografi, i syfte att reproducera föreställningar om kvinnors underordning.
Insatserna i strategin handlar även om att motverka pojkars, mäns och hbtqi–personers utsatthet för våld. Insatserna omfattar även kvinnors, flickors och hbtqi-personers utövande av våld.
Regionala nätverk
Vi leder och samverkar med flera olika regionala nätverk och skapar forum för erfarenhetsutbyte. Inom de regionala nätverken kan vi erbjuda kompetens- och metodstöd och analys av lokala och regionala behov.
Rådet består av representanter för länets myndigheter, kommuner, näringsliv, akademi, Region Västmanland, fackliga organisationer och civilsamhällesorganisationer. Behandlar strategiska frågor som främjar jämställdhet i länet. En länsstrategi för jämställdhet är upprättad som utgångspunkt för arbetet med jämställdhet.
Ordförande för rådet är landshövding Johan Sterte.
I styrgrupp våld deltar chefer inom rättsväsende, hälso- och sjukvård och socialchefer som representerar länets tio kommuner. Styrgruppen träffas minst fyra gånger per år och behandlar gemensamma strategiska frågor som motverkar mäns våld mot kvinnor och beslutar om länets årliga handlingsplan. Styrgrupp våld ansvar även för gemensamma projekt som Regionalt resurscentra och tillsätter länsgemensamma nätverk och arbetsgrupper.
Regional samverkansgrupp för kvinnofrid är ett nätverk med representanter från länets tio kommuner, Polisen, Åklagarkammaren, Kriminalvård, Region Västmanland, Samordningsförbundet, Försäkringskassan, länets kvinnojourer samt Rädda Barnen och Västerås Stadsmission. Nätverket träffas fyra gånger per år och behandlar både strategiska och operativa frågor. Nätverket genomför även vissa kompetenshöjande insatser och informationsaktiviteter.
Sammankallande till nätverket är Ulrica Lindelöf och Jenny Freed.
Nätverk för länets kvinnofridssamordnare inom länets tio kommuner och hälso- och sjukvård. Fokus är på metod- och kompetensstöd till socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård. Övergripande syfte är samverkan, samordning och erfarenhetsutbyte. Nätverket fungerar även som stöd till styrgrupp våld och träffas sex gånger per år.
Sammankallande till nätverket är Therese Clifford och Jenny Freed.
Resursteam heder är ett nätverk med representanter som har spetskompetens inom hedersrelaterat våld och förtryck med syfte att ge stöd i operativa ärenden, att driva utvecklingsfrågor i den egna organisationen och att identifiera utvecklingsområden. Representanterna är yrkesverksamma inom socialtjänst, skola och fritid, Migrationsverket, Polisen, Kriminalvård och hälso- och sjukvård. Nätverket träffas minst fyra gånger per år.
Sammankallande till nätverket är Ulrica Lindelöf.
Operativt nätverk med representanter från socialtjänst, hälso- och sjukvård, Migrationsverket, Åklagarkammaren, Polisen, Gränspolisen och regionskoordinator mot prostitution och människohandel. Nätverket har möten minst fyra gånger per år och behandlar operativa frågor som rör prostitution och människohandel men även till viss del strategiska. Nätverket genomför även vissa kompetenshöjande insatser, informationsaktiviteter och har en gemensam samverkansplan.
Sammankallande till nätverket är Therése Clifford och Iman El Awad.
Djur och våld är ett nätverk för samverkan mellan professioner som möter utsatta människor, djurskydd och djurhälsovälfärd. Nätverket består av representanter från socialtjänst, kvinnojour, Åklagarkammaren, Polisen, Länsstyrelsens djurskydd, veterinärkliniker och föreningen VOOV. Syftet är operativ samverkan, finna förbättringsmöjligheter och samverkanslösningar och att genomföra vissa kompetenshöjande insatser i länet. Nätverket har en samverkansplan och träffas två gånger per år.
Sammankallande till nätverket är Ulrica Lindelöf.
Länskompotten Västmanland är ett nätverk för samverkan mellan socialtjänsterna i Västmanland med syfte att hjälpa våldsutsatta som behöver byta bostad inom länet. Nätverket möts en till två gånger per termin och syftet med träffarna är uppföljning och metodutveckling, kunskapsförmedling, erfarenhetsutbyte, dialog och kompetenshöjande insatser.
Sammankallande till nätverket är Ulrica Lindelöf och Jenny Freed.
Stöd i det våldsförebyggande arbetet
Är du i behov av kompetensutveckling eller vill veta mer om hur andra jobbar? Här har vi samlat kunskapsstöd, webbkurser och kontaktuppgifter till stödlinjer som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Syftet är att underlätta genomförandet av ett kunskapsbaserat arbetssätt och ge möjlighet till ett långsiktigt utvecklingsarbete.
Utveckla din verksamhet
Det är viktig att säkerställa att arbetet du utför är av god kvalitet. Här kan du läsa om hur du kan utveckla din verksamhet.
Kunskapsstöd om våld i nära relationer, Socialstyrelsen
Länk till annan webbplats.
Lär av andra
Mycket av det våldsförebyggande arbetet genomförs på lokal nivå och många kommuner och regioner har utvecklat flera framgångsrika arbetssätt. Tillsammans med Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK) tar vi fram lärande exempel. Här kan du ta del av dem:
Webbstöd för vården, Nationellt centrum för kvinnofrid Länk till annan webbplats.
Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjlighet till motstånd och uppbrott. Våldet kan ske inom partnerrelationer samt inom syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man eller pojke som utövar våld mot en kvinna eller flicka som han har eller har haft ett förhållande med.
Baskunskaper om våld i nära relation webbplatsen Webbkurs om våld Länk till annan webbplats.
Nationellt kunskapsstöd, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Stöd i din yrkesroll?, Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats.
Samband - Djur och våld
Det finns ett samband mellan våld i nära relationer och våld mot husdjur. Kunskap om kopplingen behövs för att de som arbetar med, eller kommer i kontakt med våldsutsatta människor eller djur ska kunna upptäcka och anmäla missförhållanden.
Metodstöd i arbetet med personer utsatta för ekonomiskt våld i nära relation
Ekonomiskt våld i nära relationer är inget nytt fenomen, men det har hittills tenderat att komma i skymundan, då det i första hand är skyddsaspekten som prioriteras när en våldsutsatt söker hjälp för första gången. Det ekonomiska våldet får dock stora negativa konsekvenser för den våldsutsatta, både medan relationen pågår och efteråt. Våldet kan till exempel ta sig uttryck i att våldsutövaren kontrollerar hur partnern använder pengar, eller förorsakar att partnern blir skuldsatt.
Metodstödet ger en bild av hur det ekonomiska våldet ser ut, och vad som gäller vid bedömning av ekonomiskt bistånd och samtidig utsatthet för våld. Juridiska aspekter som har betydelse i en relation samt vid en separation och tiden därefter gås igenom, samt information om vilken hjälp som finns att få om man blivit skuldsatt.
Kartläggning av ekonomiskt bistånd utifrån ett jämställdhetsperspektiv
Kartläggningen färdigställdes i april 2020 och syftar till att synliggöra vikten av att arbeta jämställdhetsintegrerat i handläggningen av försörjningsärenden samt att rutinmässigt fråga klienter som uppbär försörjningsstöd huruvida det förekommer våld i relationen eller inte. Avsikten är att kartläggningen ska kunna vara ett stöd för att stärka sitt arbete med de här frågorna.
Att främja jämställdhet och motverka våld Länk till annan webbplats.
Kvinnor i missbruk och beroendes upplevelser av våld i nära relation
Mäns våld mot kvinnor är ett av våra mest akuta samhällsproblem. Våld mot kvinnor förekommer i hela samhället, oberoende av klass, religion, etnicitet, funktionsvariation, ålder och social status. Behoven av stöd kan dock se olika ut beroende på olika strukturella sårbarheter. En strukturell sårbarhet är att ha ett beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel.
En grupp som behöver uppmärksammas mer är kvinnor med ett pågående missbruk som också är utsatta för våld i nära relation. Länsstyrelsen Västmanland har därför initierat en studie som har utförts av Mälardalens högskola. Olika verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor med missbruk för behandling och krisstöd i länet har erbjudit kvinnor i deras verksamhet att delta i studien. Studiens resultat visar att kvinnor som har problem med missbruk och beroende är mer våldsutsatta än andra kvinnor och den påvisar vikten av att utreda och behandla missbruk och våldsutsatthet parallellt.
När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är utsattheten samma som vid våld i en nära relation. Det som är utmärkande är att kontrollen av kvinnor och flickors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Föreställningar om oskuld och kyskhet och familjens rykte är centrala. Ofta finns det flera förövare och våldet får stöd eller tillåts av familjen och den närmast omgivningen.
Webbutbildning om könsstympning av flickor och kvinnor, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Nationellt kunskapsstöd, webbplatsen Hedersförtryck Länk till annan webbplats.
Konsultation och vägledning i ärenden?, webbplatsen Hedersförtryck Länk till annan webbplats.
Barnäktenskap, tvångsäktenskap och tvångsäktenskapsresa
När personer förs utomlands mot sin vilja, exempelvis för tvångsgifte, eller tvingas att stanna kvar i ett land mot sin vilja, krävs det samverkan och ett stort engagemang för att få hem dem igen. I Västmanland har vi varit framgångsrika i flera fall – att lyckas få hem personer som är utomlands mot sin vilja är unikt. Vi har nu dokumenterat för att dela med oss av våra erfarenheter genom att ta fram ett metodstöd som kan användas som stöd i olika ärenden. Det är viktigt att våra erfarenheter inte stannar vid några nyckelpersoner utan alla verksamma inom de olika organisationerna ska kunna veta vad som förväntas och hur de kan agera utifrån denna skrift. Samverkan ska inte behöva etableras vid varje nytt ärende. I samverkansgruppen har representanter från länsstyrelsen, polisen, socialtjänsten, skolan och IKKR Arosdöttrarna Tjej- och Kvinnojour deltagit.
Maila till socialhallbarhet.vastmanland@lansstyrelsen.se om du önskar ta del av metodstödet.
Riskerar du att giftas bort eller föras utomlands mot din vilja? Eller är du orolig för någon du känner?
Länsstyrelsen tillsammans med Resursteam Heder Västmanland har tagit fram ett nödkort. Nödkortet innehåller viktig information att tänka på om man är orolig för sig själv eller någon man känner. Kortet innehåller även viktiga kontaktuppgifter till myndigheter och frivilligorganisationer som kan hjälpa.
Maila till socialhallbarhet.vastmanland@lansstyrelsen.se om du önskar ta del av nödkortet.
Att köpa sex är enligt lag förbjudet i Sverige och vilar på uppfattningen att prostitution är ett övergrepp. Människohandel handlar om att en person på olika sätt tvingas, transporteras och exploateras för olika ändamål. Sexuell exploatering av barn kallas också för grooming. Prostitution och människohandel ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Baskunskaper om prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Nationellt kunskapsstöd, Nationellt metodstödsteam Länk till annan webbplats.
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel
Länsstyrelsen delfinansierar regionkoordinatorer i arbetet mot prostitution och människohandel. Koordinatorerna hjälper bland annat polis och socialtjänst med både konsultativt och operativt stöd vid prostitution och i ärenden om människohandel. De fungerar även som en regional aktör med spetskompetens inom området.
Regionkoordinatorer med kontaktuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
En stöd- och skyddsprocess för offer för människohandel i Sverige
Syftet med manualen är att ge stöd och praktiskt vägleda yrkesverksamma som kan komma i kontakt med personer som utsatts för människohandel samt att ge en helhetsbild av det stöd och skydd som erbjuds offer för människohandel i Sverige. Manualen tydliggör vilket ansvar olika myndigheter har och hur de kan agera vid människohandelsärenden, men också vilket metodstöd de har tillgång till via Jämställdhetsmyndigheten. Manualen ska betraktas som en hjälp för yrkesverksamma och bidra till ökad samverkan mellan myndigheter.
Manualen kan du beställa från Jämställdhetsmyndigheten:
Manual vid misstanke om människohandel Länk till annan webbplats.
Insatser riktade till våldsutövare är en central del av arbetet med att förebygga och motverka våld. Det är först när vi kan bryta ett våldsamt beteende som våldet slutligen kommer att upphöra. En central del i arbete med våldsutövare är att det ska ske med utgångspunkt i den utsattas behov av säkerhet. Socialnämnden ska verka för att personer som utövar våld mot närstående ska ändra sitt beteende. Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har tagit fram informationsfilmer om ansvaret. Den första filmen belyser vad ansvaret innebär, den andra filmen har fokus på hur kommuner kan utveckla arbetet med våldsutövare och hur olika stödinsatser kan se ut. Filmen tar även upp vilken forskning som finns på området.
Om du vill du sprida information om filmerna så kan du använda dig av vår powerpointpresentation. I den hittar du mer information om filmerna och hur de kan användas. Länkar till filmerna finns även inkluderade i bildspelet.
S-BIN, att motivera våldsutövare till insatser
Länsstyrelsen har tillsammans med polisen och socialtjänstens öppenvård för våldsutövare, tagit fram en modell för samverkan, kallad S-BIN (Samverkan- Brott I Nära relation). Syftet är att redan vid ett polisingripande för oro eller misstanke om våldsutövande, fånga upp våldsutövarens motivation till förändring av det våldsamma beteendet, detta eftersom motivationen oftast är högre vid själva ertappandet. Modellen innebär att polisen efterfrågar våldsutövarens samtycke till att överlämna kontaktuppgifter till socialtjänstens öppenvård för våldsutövare, som då skyndsamt tar kontakt med våldsutövaren för vidare samtalsstöd.
Maila till socialhallbarhet.vastmanland@lansstyrelsen.se om du önskar ta del av samverkansplanen för S-BIN.
Barn som upplever våld befinner sig i en mycket utsatt situation. Våld är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling. Att förebygga våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våldet i ett tidigt skede. Även om ungdomar räknas som barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som en vuxen.
Basprogram om våld mot barn, webbplatsen Barnafrid Länk till annan webbplats.
För föräldrar om våld i ungas relationer, webbplatsen Ungarelationer Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen hjälper till att ta fram och sprida olika informationskampanjer. Syftet är att sätta fokus på olika våldsformer och informera om stödverksamheter som finns för olika målgrupper. Det här materialet kan din kommun, organisation eller verksamhet ladda ner gratis och vara med och sprida vid olika tillfällen under året.
För yrkesverksamma på webbplatsen Välj att sluta Länk till annan webbplats.
Infogeneratorn – information på olika språk på infogeneratorns webbplats Länk till annan webbplats.