Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor är ett begrepp som avser alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld. Länsstyrelsen samarbetar med kommuner, regioner och andra aktörer för att förebygga våld. Vi kan ge dig kompetensutveckling, erbjuda forum för dialog och samverkan eller berätta mer om hur andra jobbar.

Länsstyrelsens uppdrag och roll

Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna och utveckla länets våldsförebyggande arbete. I uppdraget ingår att se till att regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor får genomslag i länet. Det övergripande målet är ett jämställt samhälle och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. I målet ingår även att män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha samma rätt till och möjlighet till kroppslig integritet. 

Regeringen har fyra prioriterade delmål som är vägledande i arbetet på nationell, regional och lokal nivå:

  • Utökat förebyggande arbete. När fler går samman kan vi förhindra att våld uppstår och minska återfall i brott.
  • Förbättrad upptäckt, skydd och stöd. En effektiv vårdkedja leder till att fler kan skyddas och erbjudas rätt stöd.
  • Effektivare brottsbekämpning. Vid en fungerande rättsprocess kommer fler att medverka i brottsutredningen och fler brott klaras upp.
  • Förbättrad kunskap och metodutveckling. Genom utbildning, systematisk uppföljning och utvärdering ökar kunskapen och vi får fler verksamma metoder och arbetssätt.

Länsstyrelsens roll är att bidra till att regeringens prioriterade mål uppfylls i länet. Det gör vi genom att:

  • Ge stöd till lokala och regionala aktörer för att förbättra kunskap, dialog och samverkan inom det våldsförebyggande arbetet.
  • Utveckla regionala strategier och handlingsplaner i samverkan med andra och följa upp arbetet i länet.
  • Erbjuda utbildningar och sprida metoder och kunskapsmaterial till kommuner, regioner, myndigheter, civilsamhällesorganisationer och näringsliv.
  • Sammankalla nätverk som bidrar till lärande och erfarenhetsutbyten.
  • Stödja utveckling av regionala stöd- och samverkansresurser.
  • Fånga upp centrala utvecklingsfrågor i länet och vidareförmedla dem till den nationella nivån.

För att stärka genomförandet av det jämställdhetspolitiska målet har regeringen tagit fram en långsiktig strategi och ett åtgärdsprogram.

Det är särskilt viktigt att utveckla våldsförebyggande insatser som riktar sig till många grupper i samhället och på flera olika arenor. Det handlar om att sätta in insatser tidigt, arbeta med riskgrupper och att erbjuda stöd- och behandlingsinsatser till både utsatta och våldsutövare. 

Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid, Regeringskansliet Länk till annan webbplats.

Fri och trygg utan våld och förtryck: Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, Regeringskansliet Länk till annan webbplats.

Mäns våld mot kvinnor är det begrepp som regeringen använder i den nationella strategin. Våldet betraktas som den yttersta konsekvensen av ett samhälle som inte är jämställt. Begreppet avser alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld. Fokus är kvinnor och flickors särskilda utsatthet för följande våldsuttryck:

  • Våld i nära relation.
  • Hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.
  • Prostitution och människohandel med fokus på sexuella ändamål.
  • Sexualiserat våld oberoende av relation.
  • Kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i reklam, medier och pornografi, i syfte att reproducera föreställningar om kvinnors underordning.

Insatserna i strategin handlar även om att motverka pojkars, mäns och hbtqi–personers utsatthet för våld. Insatserna omfattar även kvinnors, flickors och hbtqi-personers utövande av våld.

Barn och vuxna har stärkta rättigheter vid placering i skyddat boende. Länsstyrelsen ger kunskapsstöd och främjar erfarenhetsutbyte till yrkesverksamma som möter barn i skyddat boende. Detta stöd består exempelvis av utbildningsinsatser, erfarenhetsutbyten mellan yrkesverksamma och spridning av kunskapsmaterial.

Lagstiftningen gäller sedan april 2024 och länsstyrelserna har de kommande åren i uppdrag att öka kunskapen om vad lagen innebär.

Det innebär i korthet:

  • Skyddat boende regleras som en boendeinsats i Socialtjänstlagen (SoL)
  • Barn som följer med vårdnadshavare till skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt
  • Placering av barn kräver samtycke från båda vårdnadshavare
  • Saknas samtycke kan socialnämnden bevilja skyddat boende med stöd i lag om placering av barn i skyddat boende
  • Det krävs tillstånd från IVO för att bedriva skyddat boende
  • Nya kvalitetskrav införs för skyddade boenden.

För dig som möter barn i skyddat boende finns mer information och material här:

Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende, Regeringen Länk till annan webbplats.

Barnrättsperspektiv i skyddat boende, Linköpings universitet Länk till annan webbplats.

Ökad reglering av skyddade boenden – meddelandeblad klart, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Skyddat boende, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Tillstånd för skyddat boende, Inspektionen för Vård och Omsorg Länk till annan webbplats.

Skyddat boende, Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats.

Personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Länsstyrelserna har i uppdrag att ge kunskapsstöd och främja erfarenhetsutbyte för dig som är yrkesverksam inom området. Detta stöd består exempelvis av utbildningsinsatser, erfarenhetsutbyten mellan yrkesverksamma och spridning av kunskapsmaterial.

Socialnämndens ansvar för våldsutövare är förstärkt sedan några år tillbaka. Det innebär att bestämmelser kräver att Socialtjänsten ska verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp, ska ändra sitt beteende. I allt arbete med våldsutövare ska säkerheten för de som är våldsutsatta och deras närstående vara i fokus.

Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har i ett tidigare regeringsuppdrag tagit fram information och vägledning för arbetet. Kommuner och regioner har arbetat med om socialnämndens lagstadgade ansvar. och utvecklar kunskapsstödet i frågorna.

För dig som möter våldsutövare i ditt yrke finns mer information och material här:

Socialtjänstlagen Länk till annan webbplats.

Våldsutövare i nära relationer, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Personer som utövar våld i nära relationer, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Att arbeta med våldsutövare, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) Uppsala universitet Länk till annan webbplats.

Våldsutövare, Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats.

Regional strategi

Jämställdhetsstrategin för Västmanlands län 2024 - 2027 vänder sig till kommuner, statliga myndigheter, näringsliv, region och civilsamhälle. Alla organisationer som vill kan ansluta sig till strategin. Att ansluta sig till strategin innebär att anta en viljeinriktning om att bidra till strategins måluppfyllnad och vision Ett jämställt Västmanland fritt från våld. Strategin utgår från totalt femton identifierade problemområden som kräver samhandling för att få större genomslagskraft i arbetet.

Jämställdhetsstrategi för Västmanlands län - en strategi för samtliga jämställdhetspolitiska delmål 2024–2027 Länk till annan webbplats.

Anslutning till Jämställdhetsstrategi för Västmanlands län - information Pdf, 95.2 kB.

Regionala nätverk

Vi leder och samverkar med flera olika regionala nätverk och skapar forum för erfarenhetsutbyte. Inom de regionala nätverken kan vi erbjuda kompetens- och metodstöd och analys av lokala och regionala behov.

Regional samverkansgrupp mot mäns våld mot kvinnor är ett nätverk som riktar sig till länets kommuner, myndigheter, Region Västmanland och civilsamhället. Länsstyrelsen samordnar och sammankallar nätverket som träffas fyra gånger per år för fördjupad kompetens inom mäns våld mot kvinnor, samverkan mellan verksamheter i länet samt möjligheten till aktuell information, nya perspektiv samt utbyte av erfarenheter.

Sammankallande till nätverket är Therése Clifford.

Nätverket riktar sig till samordnare för mäns våld mot kvinnor inom socialtjänsten i länets samtliga kommuner. Länsstyrelsen sammankallar nätverket för ökad samverkan, erfarenhetsutbyte samt möjligheten till aktuell information och nya perspektiv. Nätverket träffas sex gånger per år varav två tillfällen är digitala.

Sammankallande till nätverket är Therese Clifford.

Ansök om Länsstyrelsens bidragsmedel 2024

Regeringen har gett Länsstyrelserna i uppdrag att fördela medel under 2024. Med bakgrund mot detta har Västmanlands kommuner, Region Västmanland och civilsamhälle möjlighet att ansöka om bidragsmedel från Länsstyrelsen. Bidragsmedlen ska nyttjas till insatser som syftar till att främja utveckling och samverkan i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Länsstyrelsen tar emot ansökningar löpande under året. Krav på återrapportering finns. Det står Länsstyrelsen fritt att fördela bidragen på det sätt som bedöms ändamålsenligt utifrån uppdrag och behov i länet. Länsstyrelsens beslut går inte att överklaga.

Ansökan Länsstyrelsens bidragsmedel 2024 Word, 55.5 kB.

Stöd i det våldsförebyggande arbetet

Är du i behov av kompetensutveckling eller vill veta mer om hur andra jobbar? Här har vi samlat kunskapsstöd, webbkurser och kontaktuppgifter till stödlinjer som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Syftet är att underlätta genomförandet av ett kunskapsbaserat arbetssätt och ge möjlighet till ett långsiktigt utvecklingsarbete.

Utveckla din verksamhet

Det är viktig att säkerställa att arbetet du utför är av god kvalitet. Här kan du läsa om hur du kan utveckla din verksamhet.

Systematiskt och kunskapsbaserat våldsförbyggande arbete i fem steg, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kunskapsstöd om våld i nära relationer, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Systematisk uppföljning för våldsutsatta, Sveriges kommuner och regioners (SKR) Länk till annan webbplats.

Lär av andra

Mycket av det våldsförebyggande arbetet genomförs på lokal nivå och många kommuner och regioner har utvecklat flera framgångsrika arbetssätt. Tillsammans med Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK) tar vi fram lärande exempel. Här kan du ta del av dem:

Lärande exempel och webbstöd för kommuner, Nationellt centrum för kvinnofrid Länk till annan webbplats.

Webbstöd för vården, Nationellt centrum för kvinnofrid Länk till annan webbplats.

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjlighet till motstånd och uppbrott. Våldet kan ske inom partnerrelationer samt inom syskonrelationer och andra familje- och släktrelationer. Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man eller pojke som utövar våld mot en kvinna eller flicka som han har eller har haft ett förhållande med.

Baskunskaper om våld i nära relation webbplatsen Webbkurs om våld Länk till annan webbplats.

Nationellt kunskapsstöd, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.

Stöd i din yrkesroll?, Kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats.

Samband - Djur och våld

Det finns ett samband mellan våld i nära relationer och våld mot husdjur. Kunskap om kopplingen behövs för att de som arbetar med, eller kommer i kontakt med våldsutsatta människor eller djur ska kunna upptäcka och anmäla missförhållanden.

Projektet Samband - Djur och våld

Illustration - pojke med katt

Metodstöd i arbetet med personer utsatta för ekonomiskt våld i nära relation

Ekonomiskt våld i nära relationer är inget nytt fenomen, men det har hittills tenderat att komma i skymundan, då det i första hand är skyddsaspekten som prioriteras när en våldsutsatt söker hjälp för första gången. Det ekonomiska våldet får dock stora negativa konsekvenser för den våldsutsatta, både medan relationen pågår och efteråt. Våldet kan till exempel ta sig uttryck i att våldsutövaren kontrollerar hur partnern använder pengar, eller förorsakar att partnern blir skuldsatt.

Metodstödet ger en bild av hur det ekonomiska våldet ser ut, och vad som gäller vid bedömning av ekonomiskt bistånd och samtidig utsatthet för våld. Juridiska aspekter som har betydelse i en relation samt vid en separation och tiden därefter gås igenom, samt information om vilken hjälp som finns att få om man blivit skuldsatt.

Metodstöd i arbetet med personer utsatta för ekonomiskt våld i nära relation Länk till annan webbplats.

Kartläggning av ekonomiskt bistånd utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Kartläggningen färdigställdes i april 2020 och syftar till att synliggöra vikten av att arbeta jämställdhetsintegrerat i handläggningen av försörjningsärenden samt att rutinmässigt fråga klienter som uppbär försörjningsstöd huruvida det förekommer våld i relationen eller inte. Avsikten är att kartläggningen ska kunna vara ett stöd för att stärka sitt arbete med de här frågorna.

Att främja jämställdhet och motverka våld Länk till annan webbplats.

Kvinnor i missbruk och beroendes upplevelser av våld i nära relation

Mäns våld mot kvinnor är ett av våra mest akuta samhällsproblem. Våld mot kvinnor förekommer i hela samhället, oberoende av klass, religion, etnicitet, funktionsvariation, ålder och social status. Behoven av stöd kan dock se olika ut beroende på olika strukturella sårbarheter. En strukturell sårbarhet är att ha ett beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel.

En grupp som behöver uppmärksammas mer är kvinnor med ett pågående missbruk som också är utsatta för våld i nära relation. Länsstyrelsen Västmanland har därför initierat en studie som har utförts av Mälardalens högskola. Olika verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor med missbruk för behandling och krisstöd i länet har erbjudit kvinnor i deras verksamhet att delta i studien. Studiens resultat visar att kvinnor som har problem med missbruk och beroende är mer våldsutsatta än andra kvinnor och den påvisar vikten av att utreda och behandla missbruk och våldsutsatthet parallellt.

Kartläggningen "Vem ser oss? En studie om kvinnor i missbruk och deras upplevelser av våld i nära relation" Länk till annan webbplats.

När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är utsattheten samma som vid våld i en nära relation. Det som är utmärkande är att kontrollen av kvinnor och flickors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Föreställningar om oskuld och kyskhet och familjens rykte är centrala. Ofta finns det flera förövare och våldet får stöd eller tillåts av familjen och den närmast omgivningen.

Baskunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck, webbplatsen Hedersförtryck Länk till annan webbplats.

Webbutbildning om könsstympning av flickor och kvinnor, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Nationellt kunskapsstöd, webbplatsen Hedersförtryck Länk till annan webbplats.

Konsultation och vägledning i ärenden?, webbplatsen Hedersförtryck Länk till annan webbplats.

Barnäktenskap, tvångsäktenskap och tvångsäktenskapsresa

När personer förs utomlands mot sin vilja, exempelvis för tvångsgifte, eller tvingas att stanna kvar i ett land mot sin vilja, krävs det samverkan och ett stort engagemang för att få hem dem igen. I Västmanland har vi varit framgångsrika i flera fall – att lyckas få hem personer som är utomlands mot sin vilja är unikt. Vi har nu dokumenterat för att dela med oss av våra erfarenheter genom att ta fram ett metodstöd som kan användas som stöd i olika ärenden. Det är viktigt att våra erfarenheter inte stannar vid några nyckelpersoner utan alla verksamma inom de olika organisationerna ska kunna veta vad som förväntas och hur de kan agera utifrån denna skrift. Samverkan ska inte behöva etableras vid varje nytt ärende. I samverkansgruppen har representanter från länsstyrelsen, polisen, socialtjänsten, skolan och IKKR Arosdöttrarna Tjej- och Kvinnojour deltagit.

Maila till socialhallbarhet.vastmanland@lansstyrelsen.se om du önskar ta del av metodstödet.

Riskerar du att giftas bort eller föras utomlands mot din vilja? Eller är du orolig för någon du känner?

Länsstyrelsen tillsammans med Resursteam Heder Västmanland har tagit fram ett nödkort. Nödkortet innehåller viktig information att tänka på om man är orolig för sig själv eller någon man känner. Kortet innehåller även viktiga kontaktuppgifter till myndigheter och frivilligorganisationer som kan hjälpa.

Maila till socialhallbarhet.vastmanland@lansstyrelsen.se om du önskar ta del av nödkortet.

Att köpa sex är enligt lag förbjudet i Sverige och vilar på uppfattningen att prostitution är ett övergrepp. Människohandel handlar om att en person på olika sätt tvingas, transporteras och exploateras för olika ändamål. Sexuell exploatering av barn kallas också för grooming. Prostitution och människohandel ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. 

Baskunskaper om prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Nationellt kunskapsstöd, Nationellt metodstödsteam Länk till annan webbplats.

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel

Länsstyrelsen delfinansierar regionkoordinatorer i arbetet mot prostitution och människohandel. Koordinatorerna hjälper bland annat polis och socialtjänst med både konsultativt och operativt stöd vid prostitution och i ärenden om människohandel. De fungerar även som en regional aktör med spetskompetens inom området.

Regionkoordinatorer med kontaktuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

En stöd- och skyddsprocess för offer för människohandel i Sverige

Syftet med manualen är att ge stöd och praktiskt vägleda yrkesverksamma som kan komma i kontakt med personer som utsatts för människohandel samt att ge en helhetsbild av det stöd och skydd som erbjuds offer för människohandel i Sverige. Manualen tydliggör vilket ansvar olika myndigheter har och hur de kan agera vid människohandelsärenden, men också vilket metodstöd de har tillgång till via Jämställdhetsmyndigheten. Manualen ska betraktas som en hjälp för yrkesverksamma och bidra till ökad samverkan mellan myndigheter.

Manualen kan du beställa från Jämställdhetsmyndigheten:

Manual vid misstanke om människohandel Länk till annan webbplats.

Insatser riktade till våldsutövare är en central del av arbetet med att förebygga och motverka våld. Det är först när vi kan bryta ett våldsamt beteende som våldet slutligen kommer att upphöra. En central del i arbete med våldsutövare är att det ska ske med utgångspunkt i den utsattas behov av säkerhet. Socialnämnden ska verka för att personer som utövar våld mot närstående ska ändra sitt beteende. Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har tagit fram informationsfilmer om ansvaret. Den första filmen belyser vad ansvaret innebär, den andra filmen har fokus på hur kommuner kan utveckla arbetet med våldsutövare och hur olika stödinsatser kan se ut. Filmen tar även upp vilken forskning som finns på området.

Om du vill du sprida information om filmerna så kan du använda dig av vår powerpointpresentation. I den hittar du mer information om filmerna och hur de kan användas. Länkar till filmerna finns även inkluderade i bildspelet.

Powerpointpresentation: Två filmer om socialnämndens utökade ansvar för personer som utövar våld i nära relationer samt hur de kan användas Powerpoint, 1.2 MB.

S-BIN, att motivera våldsutövare till insatser

Länsstyrelsen har tillsammans med polisen och socialtjänstens öppenvård för våldsutövare, tagit fram en modell för samverkan, kallad S-BIN (Samverkan- Brott I Nära relation). Syftet är att redan vid ett polisingripande för oro eller misstanke om våldsutövande, fånga upp våldsutövarens motivation till förändring av det våldsamma beteendet, detta eftersom motivationen oftast är högre vid själva ertappandet. Modellen innebär att polisen efterfrågar våldsutövarens samtycke till att överlämna kontaktuppgifter till socialtjänstens öppenvård för våldsutövare, som då skyndsamt tar kontakt med våldsutövaren för vidare samtalsstöd.

Maila till socialhallbarhet.vastmanland@lansstyrelsen.se om du önskar ta del av samverkansplanen för S-BIN.

Barn som upplever våld befinner sig i en mycket utsatt situation. Våld är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling. Att förebygga våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våldet i ett tidigt skede. Även om ungdomar räknas som barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som en vuxen.

Basprogram om våld mot barn, webbplatsen Barnafrid Länk till annan webbplats.

Nationellt kunskapsstöd för våld mot barn "Barnafrid", Linköpings universitet Länk till annan webbplats.

För föräldrar om våld i ungas relationer, webbplatsen Ungarelationer Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen hjälper till att ta fram och sprida olika informationskampanjer. Syftet är att sätta fokus på olika våldsformer och informera om stödverksamheter som finns för olika målgrupper. Det här materialet kan din kommun, organisation eller verksamhet ladda ner gratis och vara med och sprida vid olika tillfällen under året.

Svartsjuka är inte romantiskt på webbplatsen Svartsjuka är inte romantiskt Länk till annan webbplats.

För yrkesverksamma på webbplatsen Välj att sluta Länk till annan webbplats.

Infogeneratorn – information på olika språk på infogeneratorns webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Social hållbarhet

Telefon: 010–224 90 00 (växel)

Dela sidan:

Landshövding

Johan Sterte

Besöksadress

Västra Ringvägen 1

Postadress

721 86 Västerås

Organisationsnummer

202100-2411

Följ oss