Kärnenergiberedskap

Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar finns en beredskap för olika situationer. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i ditt län.

Länsstyrelsen har beredskap för att kunna hantera en kärnteknisk olycka. Vår viktigaste uppgift är att minimera skador för människor, djur och miljö. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid hot om utsläpp från en kärnteknisk anläggning ansvarar vi för räddningstjänsten. I vårt ansvar ingår också information till allmänheten, sanering och strålningsmätning.

Beredskap vid olycka på kärnkraftverken

Länsstyrelsen har ansvar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller vid en olycka. Det gäller både dig som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk eller som bor i en annan del av Sverige.

I Sverige finns tre kärnkraftverk. Ringhals som ligger strax norr om Varberg i Hallands län, Oskarshamn som ligger i Kalmar län och Forsmark som ligger cirka tio mil nordost om Uppsala i Uppsala län.

Information till allmänheten

Länsstyrelsen ska se till att information når ut till alla som kan vara påverkade av en eventuell olycka. Vi berättar vad som har hänt och hur du ska göra för att skydda din hälsa. Länsstyrelsen beslutar med stöd av expertmyndigheter om rekommendationer till allmänheten.

Sanering och strålmätning

Sanering av miljön efter en kärnteknisk olycka är också Länsstyrelsens ansvar. Det handlar om göra åtgärder så att mark, vatten, anläggningar och bebyggelse som har förorenats kan användas igen. Länsstyrelsen ansvarar också för strålningsmätning efter en kärnteknisk olycka.

Beredskaps- och planeringszoner

Området kring kärnkraftverken är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverken finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverken kallas för den yttre beredskapszonen.

I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten. Kommunerna som berörs av beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt del av Marks kommun i Västra Götalands län.

Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär 100 kilometer från kärnkraftverken. I planeringszonen finns planering för att allmänheten ska kunna utrymmas baserat på strålningsmätningar. I förberedelserna för planeringszonen ingår även att allmänheten ska stanna inomhus och planering för begränsad extrautdelning av jodtabletter.

Beredskapszonen runt Forsmarks kärnkraftverk

Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län är det som ligger närmast Västmanland. I Västmanland är det bara Sala kommun som ingår i planeringszonen runt Forsmarks kärnkraftverk.

Karta över beredskapszoner runt Forsmarks kärnkraftverk

Om kärnenergiberedskap, Länsstyrelsen Uppsala

Strålning vid en kärnkraftsolycka

Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.

Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, livsmedel eller att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.

Om strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Så här blir du varnad

Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Viktigt meddelande till allmänheten sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.

Så här skyddar du dig

Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från Länsstyrelsen i första hand genom Sveriges Radio P4.

Stanna inomhus

Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken.

Ta jodtabletter om du är 40 år eller yngre

Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktiv jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. Den som är över 40 år löper inte någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod och behöver därför inte ta jodtabletter.

Utrymma till annan plats

Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp.

Tvätta dig och byta kläder

Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.

Avstå vissa livsmedel

Genom att avstå från att äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.

Vad är en kärnteknisk anläggning?

Det kan till exempel vara en anläggning för utvinning av kärnenergi (Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län är det som ligger närmast Västmanland) eller en anläggning för framställning, hantering eller bearbetning av kärnämne (exempelvis kärnbränslefabriken Westinghouse i Västerås).

Beredskapszoner

Hur vet man vilken zon man bor i?

Länsstyrelsen har fastställt zonerna och har kartor över var zonernas gränser går. Du som bor i en beredskapszon har fått information utskickad från länsstyrelsen. Man kan höra av sig Länsstyrelsen om man undrar över i vilken zon man befinner sig.

Varför ingår hela min kommun i planeringszonen?

Under planering och även en vid en olycka är det viktigt med tydliga gränser för områden där olika åtgärder kan komma att vidtas. Det gäller framför allt för kommunikation med allmänheten men även mellan olika myndigheter som deltar i en räddningsinsats. Därför ingår hela kommuner i planeringszonen trots att delar av den befinner sig utanför 100-kilometersradien.

Varningssystem utomhus

Jag har ingen utomhusvarning där jag bor, hur blir jag varnad?

Vid ett VMA sänds det ut meddelande via till exempel Sveriges Television, appar som SOS Alarm, Krisinformation.se samt SMS till de mobiltelefoner som befinner sig i berört område.
Du bli då uppmanad att gå inomhus och att lyssna på P4 Västmanland.

Frågor och svar om utomhusvarning och VMA, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.

Utrymning

Vad är det som avgör om jag ska stanna kvar i mitt hem eller utrymma någon annanstans?

Det är flera faktorer som avgör vilken skyddsåtgärd som är mest lämplig. Om avståndet är tillräckligt stort så kan inomhusvistelse vara en tillräcklig åtgärd. Är det ett snabbt förlopp kan det också vara bättre att stanna kvar i området och gå inomhus. Framför allt är det utsläppets storlek som avgör vad som är bäst. Stora samhällen kan vara svåra att utrymma på kort tid. Då är det oftast bättre att stanna inomhus och ta jodtabletter än att utrymma.

Hur får jag veta när jag ska utrymma?

Om en kärnkraftsolycka inträffar kommer ett VMA att utfärdas. VMA meddelas via utomhussignalen, ”Hesa Fredrik” eller SMS till de som befinner sig i ett drabbat område. Du blir då uppmanad att gå inomhus och lyssna på P4 Västmanland för instruktioner. Om länsstyrelsen bedömer att det inte är tillräckligt bra skydd att stanna inomhus så kan du behöva utrymma. Länsstyrelsen kommer då att meddela det via P4 Västmanland.

Var bor jag tills jag kan återvända?

I första hand är det bra om du kan ordna eget boende, exempelvis sommarstuga, släkt och vänner på annan ort. Om det behövs öppnar myndigheterna mottagningsplatser på hotell, vandrarhem eller motsvarande.

Om jag måste lämna mitt hem, när kan jag återvända?

Om och när det är säkert att återvända beror på situationen. Myndigheterna kommer göra den bedömningen och informera om när det går att återvända. Det är viktigt att man inte återvänder innan myndigheterna har meddelat att det är säkert.

Inomhusvistelse

Fungerar rådet att stanna inomhus om man bor i ett gammalt och dåligt isolerat hus?

Ja, det gör det. SSM har gjort beräkningar som ligger till grund för planeringen för inom vilka avstånd inomhusvistelse ger ett tillräckligt skydd. Där bedöms inomhusvistelse som sker i ett vanligt småhus vara tillräckligt.

Jag bor i hyreshus och kan inte stänga av ventilationen själv – vad gör jag då?

Kontakta din hyresvärd. Hyresvärden är ansvarig för ventilationen och har kunskap om hur den regleras.

Hur kan det vara säkrare att stanna inomhus än att lämna området?

Om det är ett snabbt förlopp så kan det vara bättre att stanna inomhus än att ge sig ut och bli sittande i en bilkö i området. Vid andra tillfällen med mer begränsade utsläpp så kan det vara tillräckligt att stanna inomhus under den tiden som utsläppet pågår. Det gäller särskilt om man kan kombinera att stanna inomhus och ta en jodtablett.

Information

Hur hittar jag Sveriges Radio P4?

Radiofrekvenserna varierar beroende på var i landet du befinner dig. Det är Teracom som äger och driver marknätet för radio och TV i Sverige - på deras webbplats hittar du alla Sveriges Radios frekvenser.

Frekvenstabeller radi, Teracom Länk till annan webbplats.

Jodtabletter

När ska jodtabletterna användas och vem ska ta dem?

Jodtabletterna ska endast tas på uppmaning från Länsstyrelsen i anslutning till en kärnkraftsolycka i Sverige. Jodtabletterna ska tas av barn, gravida, ammande och vuxna under 40 år. Doseringsanvisningar finns i paketet. Syftet är att mätta sköldkörteln med icke radioaktiv jod. Därigenom hindras upptag av radioaktiv jod som på sikt kan leda till cancer. Intag av jodtabletter är extra viktigt för just barn, gravida och ammande eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för exponering från joniserande strålning än hos vuxna.

Varför delas inte jodtabletter ut på förhand i planeringszonen?

Jodtabletter tas för att skydda sköldkörteln mot radioaktiv jod som spelar en stor roll i ett tidigt skede av utsläpp. Ju längre från källan vi befinner oss desto lägre blir koncentrationen vi kan utsättas för

Hur får jag tag på jodtabletter vid en olycka?

Jodtabletter delas ut genom länsstyrelsen i ditt län i en så kallad begränsad extrautdelning. Först och främst kommer utdelningen att rikta sig till gravida och barn.

Information om hur och var utdelning sker kommer bland annat att kommuniceras via beredskapskanalen P4 Västmanland.

Jodtabletter, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt

Enheten för samhällsskydd

Telefon: 010-224 90 00 (växel)

Dela sidan:

Landshövding

Johan Sterte

Besöksadress

Västra Ringvägen 1

Postadress

721 86 Västerås

Organisationsnummer

202100-2411

Följ oss