Markavvattning och diken

Ska du ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, eller göra en invallning? Det kan räknas som markavvattning, vilket är förbjudet i stora delar av Sverige. För att få utföra markavvattning behöver du alltid söka tillstånd, och om det är förbud måste du även söka dispens.

Markavvattning är dels åtgärder som görs för att ta bort oönskat vatten genom dränering eller dikning, och dels åtgärder som innebär skydd mot vatten, exempelvis invallning.

Om åtgärderna är tänkta att bli beständiga och bidra till förändringar i markens vattenförhållanden måste du kontakta oss. Syftet med åtgärderna är avgörande om det är markavvattning eller inte. Om åtgärderna ökar markens lämplighet för ett visst ändamål och effekten kommer att vara varaktig är det en form av markavvattning. Exempel på markavvattning är dikning, bortledning av vatten och invallning.

Skyddsdikning av skogsmark i samband med avverkning eller dikesrensning räknas inte som markavvattning.

Länsstyrelsen gör tillsyn av markavvattning.

Dispens och tillstånd för markavvattning

Markavvattning kräver tillstånd enligt 11 kap. 13 § miljöbalken. I stora delar av Sverige är det förbjudet att avvattna mark. Då behövs dispens från det generella markavvattningsförbudet.

Ett beslut om dispens innebär inte att det är tillåtet att markavvattna. Dispens från förbudet är en förutsättning för att tillstånd ska kunna ges, vilket innebär två prövningar.

Det krävs alltid tillstånd för att dika eller på annat sätt genomföra markavvattning. Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen prövar ärendet.

Markavvattningsärenden i skog

Via e-tjänster hos Skogsstyrelsen kan du skicka in ärenden som hanteras av olika myndigheter och som har koppling till skog. E-tjänsten är gemensam mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna.

E-tjänsten hanterar följande ärenden med koppling till Länsstyrelsens ansvarsområden:

  • Fornlämningar som berörs av avverkning eller anläggning av väg
  • Markavvattning i skogsmark

Brödtext

Kontakt