Kärnvapen, Nato och civilplikt – några av ämnena på årets totalförsvarsdag

Magnus Dyberg-Ek, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), berättade om totalförsvarsbeslutet som togs i december 2024 och vad det innebär. Han nämnde att det pågår diskussioner om ökade försvarsutgifter, något som kommer att lyftas vid Natos toppmöte i juni, och att det också kan bli aktuellt med mer pengar även till det civila försvaret.

Magnus Dyberg-Ek lyfte bland annat att:

• ett väpnat angrepp på Sverige eller våra allierade inte kan uteslutas
• det väpnade angreppet är dimensionerande för totalförsvaret - vi måste planera för det som är otänkbart och jobbigt, även det som kanske inte är mest sannolikt.
• det militära och det civila försvaret ska planera för att under minst tre månader kunna möta och hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och vårt närområde
• totalförsvaret är en angelägenhet för hela samhället.

Regeringen är tydlig och konkret i sina inriktningar, sa Magnus Dyberg-Ek: vi ska inte vänta, utan göra!

Magnus Dyberg-Ek avslutade med att lyfta aktuella frågor för MSB:

• Nya beredskapsmyndigheter är på gång.
• Ett nytt varningssystem ska införas i Sverige - SE Alert.
• Sverige ska tillsammans med Finland planera för storskalig utrymning från Finland.
• MSB ska inleda gemensam planering för försörjningsberedskap tillsammans med Finland.
• MSB:s stöd till Ukraina – en väldigt stor, pågående insats.
• Arbetet med trygghetspunkter är en aktuell fråga och satsning som görs under året.
• MSB byter namn till Myndigheten för civilt försvar den 1 januari 2026.

Tiina Johansson från civilområdeskansliet berättade om civilområdeskansliet och deras uppgifter.

Nio personer arbetar på kansliet idag, delvis med att samordna och stötta länsstyrelserna inom civilområdet i fredstida krissituationer, men det mesta handlar om planering och förberedelser för höjd beredskap tillsammans med Försvarsmakten.

Vad är på gång inom Mellersta civilområdet?

• Värdlandsstöd - där behöver vi ha en likartad struktur i alla län. Det finns ett framtaget metodstöd för detta.
• Mellersta militärregionen har lämnat sitt stödbehov till den civila sidan och det är något man arbetar med gemensamt inom civilområdet och i varje län.
• Transportinfrastrukturplanering pågår.
• Nästa år blir ett intensivt övningsår. Bland annat genomförs en högre regional ledningsträningsövning inom Mellersta civilområdet.
• Kommunikationssamordning – det pågår ett arbete för att ta fram en kommunikationsplan för höjd beredskap.

Jonas Ericsson, Västmanlands samverkansofficer på Mellersta militärregionen (MR M), inledde med att berätta om militärregionen i fakta och siffror.

Sverige i Nato

Jonas Ericsson gick sedan över till att berätta om läget för Sverige i Nato och började med att säga att det har varit ganska lugnt i det norra området den senaste månaden. För varje övning Ryssland genomför har Nato också en övning.

Försvarsmakten försvarar inte längre bara Sverige utan alla allierade. Som ny medlem har man sex år på sig att integreras i Nato. Enligt Jonas Ericsson går det betydligt snabbare för Sverige, åtminstone inom marinen och flygvapnet.

Vi har gått från konceptet att ”möta, hejda, slå” själva till att ”skydda, kraftsamla och verka” tillsammans med andra. Det är ett ändrat synsätt som är ganska omvälvande för Försvarsmakten, sa Jonas Ericsson.

Sverige befinner sig i en ny strategisk kontext i och med Natointrädet. Vi är inte en frontstat, utan ett bakre område – ett transiterings- och logistikområde. Det här innebär fokus på rörlighet och värdlandsstöd.

Försvarsmakten är beredd att satsa pengar på till exempel infrastruktur och köp av fastigheter för detta. Det kan leda till bättre infrastruktur med upprustning av vägar och järnvägar i delar av Sverige.

Vad gäller värdlandsstöd handlar det mycket om att ta fram understödsområden där förband kan stanna till på vägen genom Sverige. Det är inget Försvarsmakten kan ansvara för själva, utan det görs tillsammans med kommuner, länsstyrelser och andra civila aktörer. Här pågår planeringen för fullt.

Man planerar också för transportnoder - platser där man byter transportsätt, till exempel hamnar, järnvägsstationer och flygplatser.

Allt det arbete vi gör inom de här områdena bidrar till avskräckningen eftersom den bästa avskräckningen är ett fungerande samhälle. Det visar lärdomar från kriget i Ukraina, sa Jonas Ericsson.

Det här löser vi genom totalförsvarssamverkan - för att det ska fungera i krig måste planerna, rutinerna och samverkan finnas redan i fred.

Några utmaningar

• Vi talar inte alltid samma språk civilt och militärt.
• Inom Försvarsmakten finns en annan ledningskultur än hos civila aktörer. Det här löser vi bäst genom att öva tillsammans. I den kommande försvarsmaktsövningen Aurora finns all möjlighet för civila aktörer att vara med och öva.
• Armén har en svårare övergång till Nato än flygvapnet och marinen. Det blir ett helt nytt sätt för dem att tänka.

Jonas Ericsson avslutade med att han tycker att totalförsvarsamarbetet i länet fungerar bra och att det kommer att bli ännu bättre.

Martin Goliath, Totalförsvarets forskningsinstitut, inledde med att beskriva verkan av kärnvapen – en stötvåg, det blir extremt varmt – en värmestrålning som kan ge brännskador och skapa bränder, direktverkande strålning, elektromagnetisk puls som påverkar elektronik och kvarvarande strålning.

Han beskrev också explosionsförloppet när ett kärnvapen exploderar och att vid en luftexplosion får man inget lokalt nedfall av radioaktiva rester, de förs istället uppåt och sprids ut globalt.

Martin Goliath visade också visar olika verkansradier av kärnvapenexplosioner. Det handlar om verkansradier för värme, förstörda byggnader och akuta strålningsskador.

Om man behöver förstöra ett hårt mål, till exempel ett bergrum, behöver man använda en markexplosion istället för en luftexplosion. I det fallet får man också ett lokalt nedfall av radioaktiva rester.

Martin Goliath berättade också lite om hur kärnvapen kan se ut idag, exempelvis bomber som kan bäras av stridsflygplan – 300-kilos bomber med 300 kiloton sprängkraft.

Därefter visade Tomas Fransson, Totalförsvarets forskningsinstitut, ett kärnvapenscenario med en luftexplosion på 10 kiloton ovanför Västerås. Han visade exempel på verkansradierna med personskador, byggnadsskador, radiologiska skador och andra faror.

Majoriteten av de skadade i scenariet kommer att vara skadade av byggnadsras, därefter kommer kombinationsskador med skador av ras och brännskador och sedan strålningsskador.

Tomas pratade också om var räddningsinsatserna kommer att behövas som mest vid en sådan typ av händelse och var de kommer att ha det som svårast att verka. Han lyfte också att sjukvården i den här typen av händelse skulle stöta på många för dem ovanliga skador, vilket försvårar deras arbete.

Sök skydd, håll dig i skydd, håll dig informerad!

Uppmaningen till allmänheten vid en kärnvapenexplosion är ”Sök skydd, håll dig i skydd, håll dig informerad!”. Att söka skydd innebär att du gärna ska befinna dig mitt i en solid byggnad eller kanske allra helst ett skyddsrum.

Sören Öman, regeringens särskilda utredare, berättade om utredningens betänkande som är ute på remiss till nästa vecka.

Utredningen har kartlagt behovet av personalförsörjningen vid höjd beredskap och analyserat hur de kan tillgodoses. De har också sett över regelverket för personalförsörjningen.

Något av det Sören Öman lyfte ur betänkandet:

• Den befintliga personalen utgör grunden för verksamheternas bemanning.
• De frivilliga försvarsorganisationernas roll behöver stärkas.
• Civilplikt med mönstring och grundutbildning krävs för vissa områden.
• Utredningen föreslår att regeringen generellt aktiverar civilplikt i det civila försvaret.

Sören Öman lyfte fem områden där utredningen ser att civilplikt behövs:

• kommunal räddningstjänst (MSB)
• elförsörjning (Svenska kraftnät)
• hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen)
• elektroniska kommunikationer (PTS)
• bevakningsverksamhet (Polismyndigheten).

Utredningen föreslår att regeringen ger respektive ansvarig myndighet i uppdrag att utreda hur civilplikten ska införas.

Civilplikt kan också behövas på fler områden. Där ska de ansvariga myndigheterna börja med att utreda om den behövs. Exempelvis inom befolkningsskydd, transportområdet, socialtjänst.

Vägen framåt

• Att införa civilplikt efter mönstring räknar utredningen med kan ta 3-4 år.
• Man kan också ha civilplikt genom annan utredning än mönstring. Det går snabbare att införa.
• Arbetet med civilplikt behöver hållas ihop centralt. Förslagsvis av MSB.
• En inriktning och samordning av personalförsörjningen behövs på övergripande nationell nivå.

Några exempel på föreslagna ändringar och förtydligande i regelverket

• Begreppet krigsplacering föreslås reserveras för krigsplacering med civilplikt eller värnplikt.
• Beredskapsregistrering bör användas för Pliktverkets övriga registrering.
• Endast tillkommande extern personal bör registreras, inte de som redan är anställda ”på rätt plats”.
• Arbetsförmedlingen bör kunna anvisa totalförsvarspliktiga med allmän tjänsteplikt även till kortare utbildningar.
• Förtydligande: bara statliga myndigheter får träffa avtal enligt frivilligförordningen med frivilliga försvarsorganisationer.
• Förtydligande om vilka som ska inställa sig genast vid beredskapslarm.
• Pliktrådet delas upp i ett värnpliktsråd och civilpliktsråd.
• Utökad skyldighet att lämna uppgifter till Pliktverket
• Förändringar vad gäller säkerhetsprövning av civilpliktiga.

Under eftermiddagens CBRNE*-seminarium berättade representanter från länets CBRNE-nätverk om vad CBRNE är, vilka risker som finns i länet och vilka konsekvenser som kan uppstå om olyckan är framme. Vi fick också höra om hur Polisen, Räddningstjänsten Mälardalen och Region Västmanland arbetar kring CBRNE och vilka förmågor de har för att hantera CBRNE-händelser.

Syftet med seminariet var att väcka nyfikenhet och utveckla medvetenheten kring CBRNE. Målet var att deltagarna efter dagen ska känna igen en CBRNE-händelse och ha en ökad förståelse för vad en CBRNE-händelse är och innebär.

*CBRNE är den internationella förkortningen för chemical, biological, radiological, nuclear and explosives. Översatt till svenska blir det kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen.

Under seminariet om personalförsörjning och krigsorganisation varvades informativa föreläsningar med inspirerande dragningar om metoder och praktiska exempel. Syftet var att belysa utmaningar och möjligheter samt skapa dialog och kontakt mellan olika aktörer.

Regeringens särskilda utredare Sören Öman talade om avvägningar när en krigsorganisation ska bemannas, en uppföljning av förmiddagens programpunkt.

Johanna Hedvall Åhlberg, beredskapsstrateg och Ida Röjerås, säkerhetsstrateg, berättade om Västerås stads Projekt 32, ett projekt som både inventerade behov och förmågor i stadens verksamheter, och informerade och engagerade anställda om krigsberedskap.

Beredskapssamordnare Harmen Rebel från Köping kommun gav exempel på övning som ett verktyg för planering av krigsorganisation.

Programmet avslutades med Arbetsförmedlingens Oscar Appelgren, nationell samordnare gällande tjänsteplikt, som informerade om myndighetens ansvar och roll vid höjd beredskap.